Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidningar, utgifne af et Sällskap i Åbo - Tidning för Folkskolan - Tidning för Idrott - Tidning för Leveranser till Staten - Tidningsprenumeration - Tidningsöverflyttning - Tidore - Tidräkning - Tidsbefraktning - Tidsbestämning - Tidsekvation el. Tidsjämning - Tidskonstant - Tidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidning för Folkskolan—Tidskrift
291
— T. levde upp 1789 som Åbo Nya Tidningar,
Åbo Tidningar 1791—99 och Åbo Tidning
1800—09. R-n B.
Tidning för Folkskolan utgavs i Linköping
1865—81 av K. L. Anjou, med C. Kastman
som medred. sedan 1871. Den fick en
fortsättning i Tidskrift för
Folkundervisningen (se d. o.).
Tidning för Idrott, se Ny Tidning för
Idrott.
Tidning för Leveranser till Staten, se
Post-oeh Inrikes Tidningar, sp. 21.
Tidningsprenumeration, se
Postabonnemang.
Tidningsöverflyttning skall begäras på
särskild blankett, när postabonnent önskar, att
tidning skall utdelas genom annan postanstalt
än den ursprungliga. För t. utgår viss avgift.
Tidöre, vulkanö bland Moluckerna,
Nederländska Indien, vid Halmaheras v. kust; 108
kvkm, omkr. 30,000 inv. T. är centrum i ett
fordom mäktigt sultanat, som alltjämt till
namnet är självständigt.
Tidräkning, se Tideräkning.
Tidsbefraktning (eng. time charter) äger
rum, då ett fartyg för bestämd tid ställes till
befraktarens förfogande. Betraktaren betalar
härvid kostnaderna för fartygets drift med
undantag av befälets och besättningens hyror
och kosthåll samt fartygets underhåll. K. II. A.
Tidsbestämning, bestämning av den
rättgående tiden el. av korrektionen till ett ur.
T. utföres i regel genom uppmätning av en
timvinkel för ett bestämt klockslag. Den
korrektion, som bestämmes till uret och säges
vara dess stånd, anges så, att den med sitt
tecken skall läggas till den avlästa urtiden
för att den rättgående skall erhållas. Med
urets dragning menas ändringen i urets
stånd under en viss tidsenhet. — T. utföres
enklast genom observation av en stjärnas
passage i meridianen, då timvinkeln är noll
och stjärntiden lika med rektascensionen. Den
därnäst vanligaste metoden torde vara att
uppmäta en himlakropps höjd (el. flera
höjder, helst i närheten av meridianen).
Tillämpas den sfäriska trigonometriens grundformler,
erhålles en ekvation, som ger timvinkeln,
uttryckt i himlakroppens koordinater
(rekta-scension och deklination), samt den uppmätta
höjden och observationsplatsens polhöjd.
Tidigare har ofta använts metoden att utföra
t. med korresponderande höjder,
vid vars tillämpning en el. flera urtider
bestämdes med instrument fastklämt i en
bestämd höjd och timvinkel vid ett
östligt läge av himlakroppen. Utan att rubba
höjdinställningen vreds instrumentet i
timvinkel, tills himlakroppen i sitt västliga läge
passerade instrumentets trådnät i omvänd
ordning mot vad fallet var i det östliga
läget. Medelvärdet av samhöriga passagetider
gav tiden för meridianpassagen. Om
himlakroppen undergår en förflyttning på himlen
i förhållande till stjärnorna (solen, månen),
måste en korrektion anbringas för denna till
medelvärdet av de avlästa tiderna
(middags-el. midnattsförbättring). För
utförande av t. medelst de olika metoderna finnes
ett betydande antal tabellverk uträknat.
Upplösningen av den ovan nämnda sfäriska
triangeln kan även utföras medelst vissa
me
292
kaniska hjälpapparater (sfäro-trigonometer
m. fl.). K. Lmk.
Tidsekvation el. T i d s j ä m n i n g är
skillnaden mellan medelsoltid och sann soltid och
anges så, att den representerar det belopp,
som man skall lägga till en rätt visande
solvisares tid för att erhålla medelsoltiden. T. är
noll 15 april, 15 juni, 1 sept. och 24 dec. Dess
största värde är 14 min. omkr. 15 febr, och
minsta —16 min. omkr. 5 nov. K. Lmk.
Tidskonstant, dets. som relaxationstid, se
Elasticitet, sp. 520.
Tidskrift. Under 1600-talets början
ut-kommo periodiska nyhetspublikationer,
tidningar, vilka delvis innehöllo rent
tid-skriftsmaterial. Den tyska skriften
Erbau-liche Monatsunterredungen (1663) torde kunna
placeras först i tidskriftsraden, fastän den av
fransmannen T. Renaudot redigerade
publikationen Bureau d’Adresse (1633—42) också är
ett frö till den moderna t. Den i Frankrike
1665 grundade, ännu existerande Journal des
Savants (se d. o.) är dock den viktigaste av
alla tidigare t., då den varit förebildlig för
alla andra länders t. av litterär-vetenskaplig
karaktär, t. ex. den italienska Giornale di
Letterati (1668), den tyska (på latin skrivna)
Acta Eruditorum Lipsiensium (1682—1745)
och den betydelsefulla engelska History of
the Works of the Learned (1692—1712). Andra
tyska t. av detta slag voro Teutsche Acta
Eruditorum (1712—58) och den viktiga, ännu
existerande Göttingische Anzeigen von
Ge-lehrten Sachen (1739), i Sverige Den Swänska
Mercurius (1755) och i Danmark Nye Tidender
(Dansk Literaturtidende; 1720—1836).
Tid-skriftspublikationen utvecklades genom de i
Holland fram till 1780 förlagda franska t.,
utgivna av franska hugenotter. Bland de mest
inflytelserika franska t. intar Bayles
Nou-velles de la République des Lettres (1684—
1718) hedersplatsen. De fransk-holländska t.
voro viktiga förmedlare av den engelska och
germanska världens litteratur och andliga
rörelser till den latinska. Den politiska t.
härstammar från England, skapad av D. Defoe,
som 1704 utgav A Review of the Affairs of
France and of all Europé, i vilken allmänna
opinionen organiserades i viss riktning; den
följdes senare av Monthly Review (1749—
1845; whig och nonkonformist) och Critical
Review (1756—1817; tory), båda månatliga,
och de senare kvartalstidskrifterna Edinburgh
Review (från 1802; whig) uch Quarterly
Review (från 1809; tory) jämte många andra,
vilka påverkade t. i andra länder, i Sverige
Philipsons Patrioten m. fl. 1700-talstidskrifter.
Bredvid denna typ uppstod även den
kåserande engelska t., Steeles Tatler (1709—11)
samt Addisons och Steeles Spectator (1711—12),
som under de följ, fyrtio åren fingo hundrasex
engelska avläggare och i Frankrike härmades
av Le Spectateur Frangais (1722) m. fl. och
i Sverige av Then Swänska Argus (1732—34).
Specialtidskrifter började tidigt utges. Redan
1672 uppsattes sålunda i Paris den
rättsvetenskapliga Journal du Palais och 1679 den
medicinska Nouvelles Découvertes dans Toutes les
Parties de la Médecine. Den engelska Lloyd’s
News, som började utges 1696, var mera en
tidning för handel och sjöfart, men de franska
Journal Économique (1751—72) för jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
