Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidskrift för Matematik och Fysik - Tidskrift för Svenska Folkhögskolan - Tidskrift i Gymnastik - Tidskrift i Militär Helsovård - Tidskrift i Sjöväsendet - Tidskriftsindex - Tidsparallellisering - Tidssignal - Tidsskillnad - Tidsskrift for Rettsvidenskap - Tidsstudier - Tidströmmar - Tidvatten - Tidö - Tieck, Ludwig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Tidskrift för Svenska Folkhögskolan—Tieck
296
Tidö slott.
jämte M. Falk och Ph. Lundberg. T. fyllde
med framgång sin uppgift att hos den
studerande ungdomen vid allmänna läroverken och
universiteten samt vid de militära och de
tekniska skolorna liva intresset för de
matematiska och fysiska vetenskaperna.
Tidskrift för Svenska Folkhögskolan,
kvartalsskrift, utges sedan 1920 av Svenska
folkhögskolans lärareförening. T. innehåller
artiklar och notiser rörande folkhögskolans
organisation och arbete samt framför allt
uppsatser av pedagogiskt innehåll. A. N-gren.*
Tidskrift i Gymnastik, f. n. månadsskrift,
utg. av Svenska gymnastikläraresällskapet
sedan 1874, är sedan 1927 off. organ för
Svenska gymnastikförbundet. Nuv. red. (sedan
1925) A. Holmström (se d. o., suppl.).
Tidskrift i Militär Helsovård utges i
Stockholm sedan 1876 av Svenska
militärläkareför-eningen (bildad 1875). Den var t. o. m. 1908
därjämte organ åt Svenska Röda korset. Den
utkommer i tvångslösa häften. A. W-dt.
Tidskrift i Sjöväsendet, Sveriges äldsta
nautiska tidskrift, utges sedan 1836 i Karlskrona,
från 1870 av örlogsmannasällskapet (se d. o.),
med ändamål att följa och arbeta för
utvecklingen av sjökrigsvetenskapen och
sjöväsendet. F. n. utkommer T. en gång i mån.
Tidskriftsindex, förteckning över uppsatser
i tidskrifter, i regel tillhörande flera
ämnesgrupper. Den äldsta och mest omfattande,
den enda internationella, är Internationale
Bibliographie der Zeitschriftenlitteratur (fr.
o. m. 1896; 2 ggr årl.). De nationella
periodiska t. äro för Nordamerika Reader’s Guide
to Periodical Literature (fr. o. m. 1900),
för Nederländerna Nijhoffs Index op de
Ne-derlandsche Periodieken (fr. o. m. 1910), för
England Subject Index to Periodicals (fr. o. m.
1915), för Danmark Dansk Tidsskriftindex
(fr. o. m. 1915) och för Norge Norsk
Tidsskriftindex (fr. o. m. 1918). T. finnas bl. a.
även i Lettland och Ryssland; t. för Sverige
saknas. C. Bjm.
Tidsparallellisèring, se Geokronologi.
Tidssignal, tecken, som anger tiden i ett
exakt ögonblick. T. har särskild betydelse för
reglering av kronometrar på fartyg. Förr gavs
t. oftast med t i d k u 1 a, som var hissad i
topp på en mast och föll i det exakta
ögonblicket, i regel då Greenwichs medeltid var
O tim. 0 min. 0 sek. Numera har tidkulan
ersatts med radiotidssignal. ö-g.
Tidsskillnad, skillnad
mellan tiden i samma ögonblick
för två ställen, belägna på
olika meridianer. T.,
omvandlad i bågmått (se V i n k e 1),
är lika med
longitudskill-naden.
Tidsskrift for
Rettsviden-skap, en sedan 1888 i Oslo
utgiven juridisk tidskrift,
avsedd till föreningsband mellan
de nordiska ländernas
rättsvetenskap inbördes samt
mellan denna och
huvudriktningarna inom andra länders
rättsvetenskap. Redaktionen består
numera av två led. från vart
och ett av de fem nordiska
länderna (från Sverige E.
Stenbeck och ö. Undén); huvudred, är F.
Stang. V. Sgn.*
Tidsstudier, se Arbetsledning, sp. 1260,
och Rationell arbetsledning.
Tidströmmar, se Ebb och flod, sp. 251.
Tidvatten, se Ebb och flod.
Tidö, fideikommissegendom i Rytterne
socken, Västmanlands län, vid en vik av
Mälarfjärden Blacken; 903 har, därav 313 har åker;
tax.-värde 450,000 kr. (1931). Det nuv. slottet,
huvudbyggnad och tre lägre flyglar kring en
kvadratisk borggård, är ett av landets
förnämsta från 1600-talets förra hälft.
Komplexet uppfördes av Axel Oxenstierna 1625—
45; efter 1640 övervakade N. Tessin d. ä. dess
fullbordande. Portalomfattningar m. m. äro
rikt skulpterade. I slottets inre finnas flera
minnen från 1600-talet, bl. a. dörrar,
dekorerade med intarsia (en dylik numera i
Nationalmuseum i Stockholm).
T:s förste kände ägare är Ivar Magnusson
Gren (d. efter 1495), vars dotter 1537 sålde
T. till drottning Margareta Leijonhufvud; i
utbyte mot Ekolsund övergick det 1540 till
Göran Åkesson Tott och ärvdes sedan inom
ätterna Bååt, Oxenstierna, Soop, Dohna m. fl.,
inköptes 1889 av C. D. von Schinkel, som s. å.
fick fideikommissrätten på Hamrångeverken
överflyttad på T. och fastigheter i Stockholm.
Nuv. innehavare är H. von Schinkel.
Tieck [tik], L u d w i g, tysk författare
(1773—1853). Brådmoget beläst och
poetiserande, missbrukades T. som skolyngling av
lärare till att skriva tarvlig
förströelselitteratur, studerade i Halle, Göttingen och
Er-langen, vanns av Wackenroder för
romantiken men måste tjäna sitt uppehälle med
författarskap i upplysningstidens anda åt F.
Ni-colai. Dramat »Karl von Berneck» förebådar
ödesdramatiken. Romanen »Die Geschichte
des William Lovell» (3 bd, 1795—96) var ett
försök att psykologiskt skildra ett egoistiskt
njutningsliv. I »Volksmärchen» (1797; sv.
övers., 4 bd, 1810—13), »Romantische
Dich-tungen» (2 bd, 1799—-1800) och »Phantasus»
(3 bd, 1812—16) skapade T. representativa
sagoberättelser (»Der blonde Eckbert»,
»Abraham Tonelli» m. fl.) och ironiskt fantastiska
sagokomedier (»Der gestiefelte Kater», »Prinz
Zerbino», »Die verkehrte Welt») samt
romantiskt universella dikter som »Leben und
Tod der heiligen Genoveva» och »Kaiser
Octa-vianus». Han bildade skola, och ehuru var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
