Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tilgher, Adriano - Tilgner, Viktor Oskar - Tilia - Tiliaceae - Tilja - Tillaea - Tillæus, Petrus (Petter) - Tillandning - Tillandsia - Tillandz (Tillander), Elias - Tillbehör - Tillberg, Knut Henning Robert - Tillberga - Tillemont, Louis Sébastien Le Nain de - Tillet, Benjamin (Ben) - Tilletia - Tilletiaceae - Tillfyllestgörelse - Tillfälligt utskott - Tillförordnad regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tilgner—Tillförordnad regering
309
givit en mängd arbeten rörande konst,
filosofi, estetik m. m. Thorn.
Tilgner [ti’lk-], Viktor Oskar,
österrikisk skulptör (1844—96), prof, vid konstakad.
i Wien. Vann ett namn framför allt genom
sina porträttbyster och statyer. Mästerverk
voro T:s bilder av unga damer och barn. För
parker utförde han fontängrupper med
tritoner och najader, för kyrkogårdar ståtliga
minnesvårdar. Han utförde det sirligt
eleganta Mozartmonumentet i Wien, monument
över Makart i Rubenskostym (i Wien) och
borgmästare Petersen i Hamburg (uppsatt
först 1898). G-gN.*
TiTia, bot., se Lindsläktet.
Tiliäceae, bot., se Lindväxter.
Tilja, bräde (särskilt i båt); teatergolv;
»uppträda på tiljan», spela teater.
Tiliaè’a, bot., se Crassulaceae.
Tillæus, Petrus (Petter), ingenjör och
kartograf (1679—1754). Blev 1717
stadsin-genjör i Stockholm och 1748 rådman. 1731
fullbordade han i skalan 1 : 4,000 en
»General charta öfwer Stockholm med Malmarne»
(»Tillæi karta»), som trycktes 1733; den
reviderades 1770 av P. G. Floding (se d. o.).
Tillandning, nybildning av land, antingen
genom avsättning av grus, sand och slam vid
flodmynningar såsom deltabildning (se Delta)
eller strandsporrar såväl i hav som insjöar,
vidare genom indämning, utdikning och
torrläggning av vattentäckta områden, såsom i
Holland och vid sjösänkningar, samt
ävenledes vid nybildning av land genom sekulär
landhöjning och genom uppkomsten av
vulkanöar. Tillandningsbildningar, varav en del
även kallas alluviala (se Alluvium), ha
uppkommit under alla geologiska perioder. I
vår tid har t., särskilt invid städer, ofta
åstadkommits genom utfyllning. G. D. G.
Tilla’ndsia, till ananasfamiljen hörande
släkte med talrika arter från s. Förenta
staterna till Uruguay och Argentina. Mest bekant
är T. usneoides, Louisiana moss a, en på
trädgrenar hängande, grå epifyt med små
blommor, vilken starkt påminner om
skägglav. Brukas som förpackningsmaterial. Jfr
E p i f y t e r, med bilder på plansch, samt
Textilväxter. G. M-e.
Tillandz (urspr. Tilländer), Elias,
läkare och botanist (1640—93). Studerade i Abo
och Uppsala, reste 1668 till Holland och
promoverades 1670 i Leiden till med. dr. T. blev
snart därefter med. prof, vid Åbo akad. och
kom att spela en stor roll för medicinens
utveckling i Finland, då han inrättade en
»anatomisk teater» och var den förste i landet,
som utförde dissektion av människokroppar.
Han verkade även med stor framgång som
läkare och tillredde själv sina
medikamen-ter, då intet apotek fanns. T. kan också
anses som den finska botanikens fader, då han
studerade floran i Åbos omnejd och 1673
utgav den första finska växtförteckningen,
»Catalogus plantarum . .. prope Aboam ...
observatarum». Tio år senare utgav han en
ny uppl. av förteckningen och samtidigt
därmed ett större botaniskt planschverk. Han
verkade för anläggning av en botanisk
trädgård i Åbo. Efter T. uppkallade Linné
släktet Tillandsia (se d. o.). H. G. S-s.
Tillbehör till fast egendom utgöra enl. lag
310
24 maj 1895: till jorden därå uppförda hus,
vattenverk o. a. byggnader, för
stadigvarande bruk i jorden anbragta ledningar o. a.
anläggningar, stängsel, å rot stående träd samt
gödsel m. m.; till byggnad fast inredning
samt vad till stadigvarande bruk för
byggnaden blivit anskaffat (t. ex. innanfönster
och kaminer); till fabrik el. annan
byggnad för industriell verksamhet dessutom varje
motor, maskin, kärl el. därmed jämförligt
redskap, som för sin användning kräver och
jämväl vilar på fast, från grunden berett
underlag, så ock vissa kraftledningar med
tillhörande inrättningar. Reservdelar och
duplet-ter utgöra ej t. till den fasta egendomen. Har
någon annan än ägaren till den fasta
egendomen äganderätt till byggnad el. annat, som
enl. vad ovan nämnts skulle höra till annans
fasta egendom, räknas detta ej till den fasta
egendomen. Vissa undantag från huvudregeln
gälla vidare för jord, som besväras av
tomträtt, vattenfallsrätt el. åborätt enl. lagen om
upplåtelse under åborätt av viss jord (»ny
åborätt»; jfr Åborätt) samt beträffande
för gruvdrift avsedd byggnad m. m. Schg.
Tillberg, Knut Henning Robert, jurist,
finansman (f. 1860 4/ø). Blev v. häradshövding
1887, var 1888—98 notarie i
överståthållareämbetets kansli, 1897—1908 led. av Första
kammaren för Kalmar län, n. delen. T. tog
verksam del i den ekonomiska utvecklingen
av de norrländska järnmalmsfyndigheterna
på 1890-talet, var en energisk förkämpe för
Riksgränsbanans tillkomst samt utövade
under de första två årtiondena av 1900-talet
stort inflytande på utvecklingen och
finansieringen av en mängd industriella företag i
Sverige och Norge, däribland Herrängs gruvor,
Guldsmedshyttan och Trollhättans
elektroter-miska a.-b. G. H-r.
Tillberga, socken i Västmanlands län, Siende
härad, n. ö. om Västerås; 34,36 kvkm, 608
inv. (1933). Odlad bygd kring Sagåns biå
Lillån, f. ö. skogsdungar. 1,607 har åker,
1,380 har skogsmark. Egendomar: Hedensberg
(se d. o.) och Hällby. Ingår i T. och Hubbo
pastorat i Västerås stift, Domprosteriet. —
T. stationssamhälle ligger i Hubbo (se d.o.).
Tillemont [tijmä’], Louis Sébastien
Le Nain de, fransk kyrkohistoriker (1637
—98). Stod jansenismen (se d. o.) nära. T.
vann berömmelse genom sina på noggranna
källstudier grundade kyrkohistoriska arbeten,
bland vilka märkas »Mémoires pour servir ä
1’histoire ecclésiastique des six premiers siècles»
(16 bd, 1694—1712) och »Vie de
Saint-Louis» (utg. av J. de Gaulle, 6 bd, 1847—51).
Hg Pl.
Tillet [tiTit], Benjamin (Ben), engelsk
arbetarledare (f. 1860). Var 1887—1922 sekr.
i den av T. grundade dockarbetarunionen och
har spelat en bemärkt roll inom den engelska
fackföreningsrörelsen; tillhörde 1917—24 och
1929—31 underhuset. Utom skr. i
arbetarfrågor har T. bl. a. utgivit »Memories and
reflections» (1931).
Tillètia, bot., se Sot och Ustilaginéer.
Tilletiäceae, bot., se Ustilaginéer.
Tillf yl lestgörelse, teol., se Satisfactio.
Tillfälligt utskott, se Utskott.
Tillförordnad regering, benämning på den
del av statsrådet, bestående av tre led. jämte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
