Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tikkanen, Johan Jakob - Tikkanen, Paavo - Tikkurila - Tikormjöl, Tikmjöl - Tilak, Bal Gangadhar - Tilas, släkt - Tilas, Daniel - Tilas, Samuel Olof - Tilburg - Tilbury - Tilde - Tilden, Samuel Jones - Tilgher, Adriano
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Tikkanen, P.—Tilgher
308
(1895—1900). Vidsträckta forskningar rörande
åtbördsspråket i konsten framlades bl. a. i
»Die Beinstellungen in der Kunstgeschichte»
(1912). Bland T:s populärvetenskapliga
skrifter märkas »Madonnabildens historia och den
kristna konstuppfattningen» (1916), »Tizian»
(s. å.) och »Konsthistoria» (1925; på fi. 1910
och 1927). Han var 1891—1920 sekr. i Finska
konstföreningen och skrev 1896 dess
femtio-årshistorik. — Biogr. av O. Sirén i Finska
Vet.-soc:s Årsbok, X, 1933. H. E. P.
Ti’kkanen, Paavo, finländsk skriftställare
(1823—73). Verkade för utvecklingen av
finska språket och kulturen som utgivare av
översättningar och som red. för tidningen
Suo-metar (1847—63). T. blev 1860 fil. dr på en
avh. i befolkningsstatistik. Fi. biogr. av V.
Hytönen (1917). H. E. P.
Ti’kkurila, se Dickursby, suppl.
Tikormjöl, Tikmjöl, se Curcuma och
Arrowrotstärkelse.
Tilak, Bal Gangadhar, indisk
politiker (1856—1920), förde under många år en
häftig agitationskampanj mot det brittiska
väldet i Indien, ådrog sig flera åtal för
uppvigling och dömdes för gillande av mord till
sex års deportation. Han spelade sedan en
framträdande roll i den kamp om
konstitutionen, som ledde till reformen 1919 (jfr I
n-dien, sp. 530). V. S-g.*
Tiläs, svensk släkt, härstammande från
prosten över Dal H a q u i n u s Nicolai (d
omkr. 1565). Hans sonsons son kyrkoherden
Olaus Erici Tilaceus (d. 1647) var
farfar till överstelöjtnanten Olof Ti las
(1684—1749), som adlades 1719. Om dennes
son D. T., som blev frih. 1766, och sonson
S. O. T. se nedan. Ätten utdog 1830.
Tiläs, Daniel, frih., bergsvetenskapsman,
heraldiker, genealog (1712—72); jfr släktart.;
dotterson till Urban Hjärne. Auskultant i
Bergskollegium 1732, blev T. 1740 dir. över
bergverken i
Jämtland och Härjedalen,
1745 assessor i
Bergskollegium och 1755
bergsråd samt erhöll
1762 landshövdings
titel. Från 1767 var T.
dessutom
riksheraldi-ker. 1743 blev han
kammarherre och 1766
frih. Led. av
Vet.-akad. (1739). Förutom
talrika färder i
Sveriges bergslagstrakter
m. m. samt i Finland
företog T. resor även i Norge och Ryssland.
1741—43 och 1745 var han led. av
gränskommissionen mot Norge och 1748, 1749 och 1757
av statskommissionen. 1768 följde T.
kronprins Gustav på hans bekanta resa till
Bergslagen. T. var mycket mångsidig, en
outtröttlig forskare i allt, som rörde gruvhanteringen,
och en av de främsta föregångsmännen i
svensk bergsvetenskap och geologisk
forskning (»En bergsmans rön och försök i
mineralriket», 1738, »Stenrikets historia» och
»Utkast til Sveriges mineral-historia», presidietal
i Vet.-akad. 1742, resp. 1765). Det var T.,
som — med ett exempel från s. v. Finland —
först uppvisade, att i Norden de lösa
bloc
ken i regel blivit utspridda i bestämd
riktning från sin moderklyft. På detta
förhållande grundade han (»Tanckar om malmletande,
i anledning af löse gråstenar», i Vet.-akad :s
Handl. 1740) en malmletningsmetod, som han
i Finland tillämpat redan 1738 och som i
fortsättningen blivit av stor betydelse. T:s
omfattande samlingar intill 1751 gingo
tyvärr så gott som fullständigt förlorade vid
den förhärjande branden i Klara i Stockholm
s. å. T. började emellertid oförtrutet på nytt
och efterlämnade vid sin död mycket
betydelsefulla samlingar. Förutom material
rörande bergshanteringen märkas däribland hans
genealogiska anteckningar (i Riksarkivet)
och topografiska samlingar. Dessa senare
finnas, liksom hans mycket intressanta dagbok
(avslutad 1757), i Kungl. bibi. Slutligen må
även nämnas T:s värdefulla dagböcker från
riksdagarna 1765—66 och 1769—70. N. Zn.
Tiläs, Samuel Olof, frih., författare (1744
—72); jfr släktart. Var lärjunge till O.
Bergklint, nära vän med Bellman, E. Schröderheim
och J. G. Oxenstierna. Efter avlagd
kansliexamen 1763 i Uppsala vart T. kanslist i
Kol-legieexpeditionen 1764 och kommissionssekr. i
Konstantinopel 1770, där han dog. Hans bästa
dikter äro idyller och kärleksdikter. — Se
O. Wieselgren i Samlaren, XXIX, 1908.
Tilburg [tiTbor^], stad i nederl. prov.
Nord-brabant; 80,890 inv. (1921). Viktig
järnvägsknut och betydande industristad med bl. a.
tillv. av kläde, maskiner, skodon och cigarrer.
Tilbury [tiTb(o)ri], stad i eng. grevsk.
Es-sex, vid Thames, nedanför London; 16.826 inv.
(1931). T. docks, anlagda 1886 och sedan
1917 successivt utvidgade, tillhöra Londons
hamnområde och ombesörja en betydande
godstrafik; daglig passagerarfartygslinje till
Dunkerque, dessutom regelbunden förbindelse
med bl. a. Göteborg.
Tilde. 1. Sp. tecken över n för att ange
muljering (se d. o.), t. ex. i sp. senor. — 2.
(Til.) Samma tecken över nasalerat a och o i
portugisiskan (a, o).
Tilden [tildn], Samuel Jones,
nordamerikansk politiker (1814—86). Slöt sig först
till freesoilers (se d. o.) och tillhörde
sedermera den mot negerslaveriet fientliga flygeln
av det demokratiska partiet. 1866 blev han
ordf, i staten New Yorks demokratiska
partistyrelse, tog ledande andel i bekämpandet av
»Tweedringen» (se Tammany society)
och valdes 1874 till staten New Yorks
guvernör. Nominerad till demokratisk
presidentkandidat 1876, erhöll han vid valet rätt
betydande majoritet bland urväljarna men
låg dock under vid en omprövning av
valresultatet (se H a y e s, R. B.). En stor del av
sin betydande förmögenhet testamenterade han
till ett folkbibliotek i New York. J. Bigelow
har utgivit T:s »Writings and speeches» (2 bd,
1885) och »Letters and literary memorials» (2
bd, 1908). — Jfr J. Bigelow, »Life of S. J. T.»
(2 bd, 1895), och P. L. Haworth, »The
Hayes-Tilden election» (2:a uppl. 1927). V. S-g.*
Tilgher [tiTger], A d r i a n o, italiensk
författare (f. 1887). Har varit bibliotekarie vid
Biblioteca Alessandria i Rom, är kritiker och
medarbetare i olika tidningar, ss. Stampa,
Lavoro (i Genua) och Popolo di Roma. T. har ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
