Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tilly, Jean Tserclaes de - Tilläggsmandat - Tilläggsskatt - Tilläggssäkerhet, Additionell säkerhet - Tillägnelsebrott - Tilsit - Tilskueren - Tilta - Timaios - Timandbergen - Timaxel - Timbal - Timberg, Anders Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
Tilläggsmandat—Timberg
318
slog han Kristian av Braunschweig vid
Stadt-lohn och blev s. å. riksgreve. Sin mest
berömda seger vann han med till antalet
underlägsna trupper i slaget mot Kristian IV
av Danmark vid
Lut-ter am Baremberge
1626. 1630 blev T.
kejsarens
generalissi-mus. Erövringen av
Magdeburg (1631) —
för stadens
fruktansvärda skövling torde
T. ej bära ansvaret —
blev hans sista mer
betydande framgång.
I slaget vid
Breiten-feld s. å. led han ett
kännbart nederlag och
likaså vid Lech 1632,
där han själv svårt sårades; till följd av
sina sår avled han kort därefter. Som
fältherre var T. en av de sista stora
företrädarna för den tunga spanska krigskonsten.
Personligen var han en djupt religiös och
ridderlig natur samt en av sin tids redbaraste
och mest oegennyttiga krigare. — Litt.: J.
Mehler, »General T., der Siegreiche» (1915);
G. Gilardone, »T. Der Heilige im Harnisch»
(1932). B. E-r.
Tilläggsmandat. Vid tillämpandet av den
proportionella valordningen (se
Proportionella val) förekommer det oftast, då hela
valområdet är uppdelat i ett större antal
valkretsar, i vilka var för sig valen förrättas
och mandaten fördelas, att vissa partier (de
större) bli överrepresenterade och andra (de
små) bli underrepresenterade i förhållande till
sitt totala röstetal. För att undvika detta kan
man införa s. k. tilläggsmandat, vilket
innebär, att ett antal mandat reserveras för
fördelning mellan partierna, sedan vart och etts
samlade röststyrka är känd, så att samtliga
partier erhålla en proportionellt mot sin totala
storlek svarande representation. T. kunna
antingen tillsättas i de valkretsar, där de
underrepresenterade partierna ha det största
antalet orepresenterade röster, el. fördelas på
sådant sätt, att partierna uppställa
rikskandi-dater till de för utjämning avdelade
mandaten, då alltså vid en andra mandatfördelning
(den första företages inom de olika
valkretsarna) hela landet räknas som en enda
valkrets. Dylika el. liknande anordningar finnas
införda i ett flertal länder med proportionellt
valsätt, ss. i Belgien, Bulgarien, Danmark,
Estland, Lettland, Nederländerna,
Tjeckoslovakien, Tyskland och Österrike. I Sverige har
vid flera tillfällen ifrågasatts införande av
t., senast i (avslagen) proposition 1932 (k.
prop. n:r 194; med utredning). G. H-n.
Tilläggsskatt, en skatt, som uttages som
ett tillägg till en förut för ett visst år
beslutad skatt. Så beslöt 1918 års riksdag en
särskild t. för 1918 till utfyllnad av den extra
inkomst- och förmögenhetsskatt, som 1917 års
riksdag beslutit för 1918. J. R. N.
Tilläggssäkerhet, Additionell
säkerhet, bankv., säkerhet, som lämnas att
förstärka förut given säkerhet.
Tillägnelsebrott, jur., se Egendomsbrott.
Ti’lsit [-zit], stad i preuss. prov. Ostpreussen,
på vänstra stranden av den segelbara Memel
(Njemen), som här bildar gränsen mot
Me-melområdet (Litauen); 50,834 inv. (1925). T.
har mångsidig industri, främst sågverk,
maskinfabriker, tillv. av livsmedel, samt driver
betydande handel med trävaror, spannmål
och boskap. Järnvägsknut (gränsstation mot
Litauen), flyghamn, viktig flodhamn. S. F.
I T. slöts 1807 en märklig fred, då
Alexander I av Ryssland och Fredrik Vilhelm III
av Preussen efter nederlaget vid Friedland
underkastade sig Napoleons villkor (resp. 7
och 9 juli). Ryssland avstod Joniska öarna
och Cattaro till Napoleon samt utrymde
Mol-dau-Valakiet. Napoleons hegemoni i
Tyskland (Rhenförbundet) erkändes. Den
utvidgades och befästes genom Preussens
stympning och upprättandet av konungariket
West-falen, storhertigdömet Warschau och fristaten
Danzig, alla tre beroende av Napoleon.
Kontinentalsystemet, offensiv- och
defensivalliansen mot England samt förbindelsen att tvinga
Sverige och Danmark till samma politik
fullbordade tsarens underkastelse. T. betecknar
höjdpunkten av Napoleons välde. — Litt.: A.
Grade, »Sverige och Tilsitalliansen» (1913);
E. Driault, »Napoleon et 1’Europe» (5 bd,
1910—27). A. G-de.
Tflskueren, dansk månadsskrift för
litteratur och kultur, uppsatt 1884 av N. Neergaard,
sedan redigerad av bl. a. M. Galschiöt (1893—
1900), V. Vedel (1901—07), P. Levin (1910—
29) och A. Garde (från 1930). P. E-t.
Tilta, lantbr., se Plöjning.
TimaFos (grek. Ti’mäios, lat. Timäè’us). 1.
Pytagoreisk filosof från slutet av 400-talet f.
Kr., efter vilken Platon uppkallat en av sina
dialoger. — 2. Grekisk historieskrivare (omkr.
346—omkr. 250 f. Kr.), son till tyrannen av
Tauromenion på Sicilien, levde ung. 50 år i
landsflykt i Aten. T:s viktigaste arbete är
Siciliens historia till Agathokles (se d. o.).
Han arbetade efter böcker och urkunder och
bemödade sig om kronologisk noggrannhet;
hans fel voro småaktighet, klandersjuka och
svulstighet. M. Pn N-n.
Tima’nbergen, ry. Timanskij krjazj,
höjdsträckning i n. Ryssland, bildar
vattendela-ren mellan Dvina och Petjora. T. sträcker
sig som en låg, av skog och myr täckt platå
(högsta punkt 327 m ö. h.) från Vytjegdas
källor till Tjesjska viken av Ishavet; som
dess fortsättning betraktas höjderna på
halvön Kanin. Geologiskt bilda T. en gammal,
veckad och neddenuderad bergskedja (urberg,
devon, karbon), till stor del täckt av
kvartära bildningar. — Timankusten kallas
ryska Ishavskusten mellan Tjesjska viken
och Petjoraviken; s. härom utbreder sig
Timanska tundran.
Timaxel, astron., se Ekvatorial.
Timbäl (fr. timbale), fin färs av kalv el. fågel,
fylld i formar, som kokas i vattenbad. T. består
stundom av ett yttre hölje av färs med någon
stuvning inuti, t. ex. timbale å la Talleyrand
av hönsfärs med fyllning av hönsragu,
oxtunga och tryffel. D-e.
Timberg, Anders Gustaf, agronom (1859
—1926). Blev fil. dr i Uppsala 1891, adjunkt
vid Ultuna lantbruksinstitut 1892, lektor
1899 och prof. 1918. På T:s initiativ bildades
1911 Svenska motokulturföreningen (se
Mo-t o k u 11 u r), vars sekr. han var. H. J. Dft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
