Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillsynen över fosterbarn - Tillsyningsman - Tilltalsord - Tillträde av avträdd egendom - Tillväxtborr - Tillväxtfaktorer - Tillväxtundersökning - Tilly, Jean Tserclaes de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Tillsyningsman—Tilly
316
omständigheter därtill föranleda, kan
barnavårdsnämnden utöva tillsyn även över sådana
barn, som utan ersättning vistas hos annan
än föräldrarna el. förmyndare. Det åligger
barnafostraren (den, som i fosterhem mottagit
fosterbarn, och, då fråga är om anstalt,
dennas föreståndare) att göra anmälan hos
barnavårdsnämnden, i stad el. köping inom två
dagar och annorstädes inom åtta dagar efter
fosterbarnets mottagande. Försummelse kan
medföra böter upp till 100 kr.
Barnavårdsnämnden skall noggrant tillse, att
fosterbarn komma i åtnjutande av
tillfredsställande vård och uppfostran samt, vid sjukdom,
lämplig vård. Synnerlig uppmärksamhet skall
ägnas åt späda fosterbarn. N. M.
Tillsyningsman, förv. 1. Vid kronohäkte på
ort, där icke K. B. har sitt säte, utövas
dennes befattning med avseende på häktet av en
av K. m:t förordnad t. Vid vissa häkten, som
äro förenade med större fångvårdsanstalter,
äro dessas direktörer t. — 2. Av K. B.
förordnas t. för den, som villkorligt friges från
straffanstalt efter delvis avtjänat straffarbete
el. fängelse. Under den frigivnes prövotid
skall t. med stödjande vaksamhet följa den
frigivne samt om hans uppförande avge
rapporter (lag av 22 juni 1906 och k. instr. 12
april 1907). Finnes i särskilt fall ej annan
person vara till t. lämplig och villig, vare
på landet landsfiskal, i stad polismästare och
stadsfiskal pliktiga mottaga förordnandet (lag
28 juni 1918). — 3. Enl. lagen om
fattigvården 14 juni 1918 skall fattigvårdsstyrelse
anställa behövligt antal t., vilka ha att anhålla
bettlare och inställa dem till förhör etc. V. A-t.
Tilltalsord, ord, som nyttjas som
beteckning på den, som man talar med; de äro
dels pronominella, dels substantiviska
(titlar, släktskapsord el. namn). Det
ursprungliga t. i svenskan är du, numera brukat blott
mellan personer inom samma krets el.
närmare bekanta, av vuxna till barn o. s. v.
Förr brukades det till såväl hög som låg.
Efter tyskt föredöme utbyttes du redan på
1200-talet, då man önskade visa större
hövlighet el. underordning, mot det plurala
pro-nominet för 2:a personen, I. På 1600-talet
uppstod Ni (se d. o.). Efter tysk förebild har
han (och hon) varit i svang som tilltalsord
från 1700-talet; det anses numera ohövligt.
Enl. E. Tegnér d. y. härrör inskränkningen i
bruket av de direkta t. från slutet av
1500-talet. Lågtyska äro herre, fru och fröken.
Sällsynta äro nu släktskapsbeteckningar (far,
mor, faster, moster) som t. till oskylda äldre
personer; farbror och det franska tant äro de,
som allmänt nyttjas av yngre till äldre vid
förtroligare umgänge. — I vissa fall nyttjas
ett attribut till det egentliga tilltalsordet,
t. ex. nådig frun, söta far (föråldrade), Ers
excellens. Medan man i andra länder som t.
nyttjar pronomen i 2:a el. 3:e pers. plur. (fr.
vous, eng. you, ty. Sie, da. De), brukar man
i Sverige i stor utsträckning i stället titel
el. omskrivning, ofta i opersonlig
konstruktion; se härom Ann-Mari Nordman,
»Tilltals-skicket i svenskan» (i Studier i Nordisk
Filologi, IX, 1918), och E. Hellquist, »Om namn
och titlar, slagord och svordomar» (s. å.). R-n B.
Tillträde av avträdd egendom, se
U r a r v a.
3»
Tillväxtborr, borr för uppmätning av
års-ringarnas bredd hos växande träd. Den består
av en ihålig stålborr (a), försedd med en lång
skruvgänga. Borren vrides in i trädet
vinkelrätt mot stammen i den
punkt, från vilken man
önskar ett borrspån,
varefter utdragstungan (c)
instickes i borröret.
Detta vrides försiktigt ett
varv till vänster, varefter
tungan utdrages. I dess
fördjupning medföljer då
ett borrspån av trädet,
varpå årsringarnas antal kan räknas och ev.
uppmätas med hjälp av en gradering på
tungan. G. Sch.*
Tillväxtfaktorer, se Vitaminer.
Tillväxtundersökning, skogsv., utföres
antingen med hjälp av tillväxtborr (se d. o.)
eller i form av stamanalys, eller också
beräknas tillväxten såsom skillnaden mellan två
vid olika tidpunkter utförda mätningar.
Den sistnämnda metoden kommer t. ex. till
användning vid t. på Skogsförsöksanstaltens
försöksytor. — Kubikmassetillväxtprocenten
undersökes vid skogsindelningsförrättningar,
då plan skall uppgöras för skogens skötsel
och avverkning. Härvid mätes t. ex. den
10-åriga tillväxten i trädens brösthöjdsdiam.
genom borrning, varav brösthöjdsgrundytans
(= tvärskärningsarean vid 1,3 m över marken)
årliga tillväxtprocent (p^) beräknas. Vore
trädstammen formad som en cylinder, behövde
man ytterligare blott bestämma höjdens
årliga procentuella tillväxt, för att
volymtillväxtprocenten skulle kunna beräknas. Om
man med formhöjd (fh) betecknar produkten
av trädets höjd och dess brösthöjdsformtal
och tillväxtprocenten per år i formhöjd är
så är ärliga tillväxtprocenten i kubik-
P ‘Pfh
massan p = p 4- p 4- —H, där sista
m g fh 100
termen i regel kan försummas.
Formhöjds-tillväxtprocenten kan ofta med god
approximation tagas ur en erfarenhetstabell, då man
känner beståndets ålder. — Sedan
massatillväxtprocenten uträknats för beståndet, får
man den för avverkningsberäkningen
behövliga uppgiften om tillväxten i kbm såsom
räntan på det i kbm uppskattade
virkesförrådet. Tillväxtprocenten är räntefoten för
vir-keskapitalets ökning och utgör en indikator
på beståndets el. de enskilda trädens
räntabilitet. S. P.
Ti’lly [-i], Jean Tserclaes, greve d e
T., nederländsk fältherre i katolska ligans och
tyske kejsarens tjänst (1559—1632). Fick
omsorgsfull uppfostran av framstående jesuitiska
lärare, inträdde tidigt i spansk krigstjänst
men blev 1598 överstelöjtnant i kejsarens
tjänst och deltog med utmärkelse i kriget med
turkarna 1600—02. Sedan katolska ligan
bildats 1609, blev T. dess överbefälhavare, men
det var först med trettioåriga krigets utbrott
1618, som hans fältherrebegåvning helt
bereddes tillfälle att utveckla sig. 1620 vann han
den lysande segern över Fredrik av Pfalz
(vinterkonungen) vid Vita berget och nedslog
därefter med kraft det bömiska upproret. 1623
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
