Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Times, The - Timgad - Timglas, Sandur - Timid - Timisoara - Timjansirap - Timjansläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Timgad—Timjansläktet
322
Timglas (för V4,
Uz, 3/4 och hel
timme). Envikens
kyrka, Dalarna.
Walter, ättling till J. Walter
d. ä., och major J. J. Astor
tidningen, som ställdes under
ett kuratorium av höga
statsdignitärer, vilka skola vaka
över att T. i framtiden ej kan
säljas till enbart
högstbjudande utan bevaras
självständig. T. har korrespondenter i
alla större städer i världen
och i flera fall egna
telegraf-och telefonlinjer. Utom ovan
nämnda avläggare har den
även Educational Supplement
och en rikt illustrerad
vecko-uppl. T:s dagliga uppl. utgår
i 150,000 ex. Se »The Times.
Past. Present. Future» (1932).
— Jfr Tidning. G. L-t.
Timgäd, fordom Thamugadi
(Colonia Marciana Trajana
Thamugadi), ruinstad i dep.
Constantine, ö. Algeriet, 95
km s. s. v. om staden
Constantine, i s. delen av forna
rom. prov. Numidia, högt
be
lägen på en utlöpare åt n. av Auresberget.
T. anlades av Trajanus 100 e. Kr., var senare
ett av donatisternas huvudfästen och
förstördes av maurer i mitten av 500-talet.
Ruinerna av T. upptäcktes under 1700-talet;
systematiska utgrävningar började företagas
1880 på fransk bekostnad.
T. är byggt efter det romerska lägrets
schema, kvadratiskt (sidan 350 m), med raka
gator och rektangulära, nästan kvadratiska
kvarter. En huvudgata (Cardo maximus) leder
från nordsidans mitt och »Cirtaporten» upp
mot en annan (Decumanus maximus), som skär
staden från mitten av öst- och västsidorna.
Huvudgatornas trottoarer voro försedda med
kolonnader, vilkas kullfallna pelare nu blivit
uppsatta. Vid gatorna finnas brunnar, och
under gatorna gingo vatten- och
avloppsledningar. Staden var omgiven av en mur men
utvidgades utom denna.
Forum (omkr. 40X50 m) var
omgivet av pelargångar,
omslutande bodar och
offentliga byggnader. Längs
östsidan funnos en basilika,
lokal för rättskipning och
affärer, på västsidan rådhuset
och n. därom ett tempel.
F. ö. ha i T. påträffats
resterna av flera
badinrättningar, en teater med plats
för minst 3,500 åskådare, ett
stadsbibliotek, flera
saluhallar m. m. Det största
templet, Capitolium, låg utanför
muren, i s. v. Av detta äro
bl. a. väldiga pelare
bevarade. Tempelcellans tre avd.
voro helgade åt Juno,
Jupi-ter och Minerva. —
Privathusen, till större delen
oansenliga, saknade atrium men
hade i allm. en
pelaromgi-ven gård. Mosaikerna äro
talrika. — Litt.: E. Boes-
■ Parti av Timgad med Trajanus’ triumfbåge.
willwald, R. Cagnat och A. Ballu, »T.» (1897
—1905); P. Persson i Nord. Tidskr. 1914. E.St.
Timglas, S a n d u r, en tidmätare, som
ut-göres av två koniska, med spetsarna mot
varandra vända och genom en smal hals förenade
glaskärl. Det ena kärlet är fyllt med fin sand i
sådan mängd, att vanl. en timme åtgår, medan
sanden nedrinner i det andra. Det finnes även
t. för mindre tidsenheter (se L o g g). Stundom
äro flera t. uppställda i samma stativ, visande
olika tidsenheter, och apparaten kan då ersätta
en klocka. T. förekommo i Europa redan
under äldre medeltiden men ingingo senare
särskilt i det kyrkliga inventariet med
placering på predikstolen. I den bildande konsten
är t. dödens attribut. G. Brg.
Timid, rädd, skygg, försagd, blyg. — Subst.:
Timiditét.
Timisoara [timijaa’ra], magyar. Temesvär,
serb. Temisvar, ty. stundom Temeschburg,
stad i Banatet, v. Rumänien, vid den
kanaliserade Bega, biflod till Theiss; 91,866 inv.
(1930), rumäner, tyskar, magyarer, serber och
judar. Viktig järnvägsknut med mångsidig
industri (bl. a. tillv. av livsmedel, textilier
och lädervaror) samt betydande handel med
lantbruksprodukter och trävaror. Inre staden
har ståtliga offentliga byggnader; utanför de
1892 slopade fästningsverken utbreda sig
moderna bostads- och fabrikskvarter. T. har
flera högre läroanstalter, bl. a. teknisk
högskola (gr. 1920) och rom.-kat. seminarium. —
T. erövrades 1552 av turkarna men återvanns
1716 av prins Eugen. T:s fästning belägrades
1849 fåfängt av insurgenterna.
Timjansirap, se Pertussin.
Timjansläktet, Thy’mus, släkte av fam.
läppblomstriga, med 4 tvåväldiga ståndare,
platt kronöverläpp och tvåläppigt foder.
Hithörande bortåt 50 arter ha sin
huvudutbredning i Medelhavsländerna och äro halvbuskar
el. dvärgbuskar med små, helbräddade blad
och små blommor i täta ax- el. huvudlika
ställningar. I Sverige växa två varandra
närstående arter. Backtimjan, T. serpyllum,
XIX. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
