Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tirana - Tirard, Pierre Emmanuel - Tiraspol - Tirén, Johan - Tirén, Karl - Tiresias - Tirfing - Tirlemont - Tirnova - Tiro, Marcus Tullius - Tirol - Tirpitz, Alfred Friedrich von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Tirard—Tirpitz
342
i landets centrala del, 30 km innanför Durres
(Durazzo); 30,806 inv. (1930). Utanför de
orientaliska gamla kvarteren uppväxa moderna
stadsdelar med bl. a. kungliga palatset och
parlamentshuset. Till Durres leda
automobil-väg och järnväg (under byggnad); flyghamn.
Tirard [tirä’r], Pierre Emmanuel, fransk
statsman (1827—93). Verkade som ingenjör
i Paris och tillhörde oppositionen mot tredje
kejsardömet. På hösten 1870 valdes T. till
mär för Paris’ 11 :e arrondissemang och utsågs
i febr. 1871 också till medlem av
nationalförsamlingen, där han anslöt sig till yttersta
vänstern. Deputerad efter 1876 och senator
fr. o. m. 1883, var T. fr. o. m. 1879 på olika
poster led. av ett flertal ministärer. Som
konseljpresident dec. 1887—mars 1888 samt febr.
1889—mars 1890 medverkade T. ivrigt till
att stäcka boulangismen. N. F-ll.
Tiraspol [-på’lj], huvudstad i
sovjetrepubliken Moldau, Ukraina, vid nedre Dnjestr och
gränsen mot Rumänien; 26,415 inv. (1931).
Handel med spannmål och boskap.
Tirén, Johan, målare (1853—1911), bror
till K. T. Studerade vid Tekniska skolan i
Stockholm och vid Konstakad. 1882—84
vistades T. i Tyskland, Italien och Paris. Han
behandlade huvudsaki.
motiv ur lapparnas
liv: »Efter snöstorm»
(1885;
Nationalmuseum, deponerad i
Östersunds museum),
»Älgskytten» (1889;
Härnösands museum),
utförde dessutom
genrebilder i olja el. akvarell,
ofta av etnografisk
innebörd, och landskap
från Norrland,
särskilt Lappland. — T:s
hustru, Gerda T.,
f. Rydberg (1858—1928), gift 1884,
studerade vid Tekniska skolan och Konstakad. samt
1883—84 i Paris, målade landskap, genrer
och porträtt samt utförde bokillustrationer. —
Deras son Nils T. (f. 1885 1B/s) har målat
djurbilder och utfört akvareller för Brehms
»Djurens liv» (sv. uppl.). G-gN.*
Tirén, Karl, folkmusikforskare (f. 1869
23/b), bror till J. T. Var länge anställd i S. J:s
tjänst, senast som stationsinspektor i
Bergvik, Hälsingland. T. har insamlat ett mycket
stort material av
lapparnas hittills föga
kända, egendomliga
sånger
(»jojkningslå-tar»), som han dels
upptagit direkt i
fo-nograf, dels
upptecknat i noter. Han har
studerat den lapska
musikens byggnad
såväl som de delvis
kultiska sångernas
innehåll. Omkr. 400
fono-gram har han
överlämnat till
Etnogra
fiska museet i Stockholm. T. har från 1931
åtnjutit anslag av riksdagen för fullföljande
av sina musikforskningar, vilkas resultat skola
tillfalla Mus. akad. och Nordiska museet. Han
»De vilsegångna.» Målning av J. Tirén 1882.
har utgivit »Från vildmark och lekstuga» (2
h., 1902—03; upptecknade jämtpolskor för
två violiner), folkvisor och körer. (E. Kl.)
Tire’sias, se Teiresias.
Tirfing, se T y r v i n g.
Tirlemont [-må’], flam. Tliienen, stad i belg.
prov. Brabant, vid järnvägen Bryssel—Liége;
21,058 inv. (1930). Under senare medeltiden en
av provinsens förnämsta städer med stor
klädesindustri. De gamla murarna raserades 1804.
TFrnova [-nå-], se T r n o v o.
TIro, M a r c u s T u 11 i u s T., en av Ciceros
slavar, frigiven 54 f. Kr., skrev en utförlig,
nu örlorad biogr. över Cicero och uppfann ett
antal stenografiska tecken, de s. k. T i r o s
noter (se S t e n o g r a f i, sp. 444). E. St.
Tirol [-rä’l], ty. namnet på Tyrolen (se d. o.).
TFrpitz, Alfred Friedrich von, tysk
storamiral (1849—1930). Inträdde 1865 i flottan,
organiserade torpedvapnet och blev dess
förste inspektör 1886. 1892 stabschef vid
marinens överkommando, blev han 1895
kon-teramiral och chef för
östasiatiska eskadern
och var 1897—1916
statssekr. för
marinministeriet (sjöminister). I sistnämnda
egenskap blev T.
skaparen av den tyska
högsjöflottan. Sina
planer i denna
riktning lyckades T.
realisera främst genom
sin med våldsam
ener
gi bedrivna propagandakampanj, som i den
av honom grundade Tyska flottföreningen
fick sitt främsta instrument. Gentemot
argumentet, att dessa planer utsatte Tyskland
för risken av en konflikt med England,
invände T., att denna risk endast bestod, till
dess att den tyska flottan blivit så stark, att
England icke längre vågade gå till anfall (T:s
»riskzonstanke»). Följaktligen berodde allt
på flottplanernas snabba genomförande.
Under de förhandlingar, som 1906—12 fördes
mellan England och Tyskland om en
ömsesidig inskränkning av rustningarna för
skapandet av ett bättre förhållande, spelade
T. en ödesdiger roll till följd av sin
hårdnackade vägran att göra några eftergifter.
Under världskriget satte T. in hela sin kraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
