Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakien, Tjeckoslovakiet, Československá Republika - Naturbeskaffenhet - Geologi - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tjeckoslovakien (Geologi—Näringar)
363
om E r z g e b i r g e, K a r p a t e r n a, S u
de-terna, T a t r a etc. S. F.
Geologi. Böhmen ocb v. Mähren äro ett
resistensområde av ungpaleozoisk ålder,
utgörande horstartade brottstycken av den
förstörda variskiska bergskedjan. Det bömiska
bäckenet omramas av äldre urbergsområden
med granit och gnejs. Dessa äro: mot s. v.
Böhmerwald, mot v. Fichtelgebirge och mot
n. Erzgebirge, Riesengebirge och Sudeterna.
Böhmisches Mittelgebirge är av
ungvulka-niskt ursprung, och som vulkaniska
efterverkningar därifrån kan man anse de varma
källorna där, t. ex. Karlsbad, och
kaolinföre-komsterna i Nordböhmen. I det inre av »den
bömiska kitteln», kring Prag, finnas äldre
paleozoiska bildningar, kambrosilur och
de-von, synnerligen rika på fossil. I T. finnas
också övre karbon och perm, med stenkol,
som ansluta sig till det nederschlesiska
sten-kolsområdet (Moravskä Ostrava), och i n.
Böhmen finnes kring Elbe ett kritområde med
kvadersandsten. östra T. upptages av
Kar-paterna (se d. o.) samt delar av Wienbäckenet
(se d. o.) och ungerska slätten. K. A. G.
Klimatet är en övergångsform mellan
Västeuropas kustklimat och Östeuropas
kontinentalklimat. Den kontinentala prägeln
framträder starkare, ju längre österut man
kommer ; särskilt gäller detta om vintertemp., som
i de ö. bergstrakterna redan på ringa höjd
ö. h. sjunker lägre än i mellersta Sverige,
medan däremot Prag har tämligen milda vintrar.
Den varmaste månaden är allestädes juli, den
kallaste jan. De lägre trakterna av Böhmen,
Mähren och Slovakien förete ett ganska
likformigt klimat med en årstemp. av 8°—9° C
och en julitemp. av 19°—20°; januaritemp. är
i Prag —-1,3°, i det något sydligare Pferov
på samma höjd ö. h. —2,9°. Varmast jär
slättlandet kring nedre Väh, där Starä Dala når
upp till årstemp. 9,7° och julitemp. 21,1°, men
även här kan kylan under den korta vintern
vara ganska kännbar; sålunda är det
genomsnittliga årliga temperaturminimum —18,5°,
d. v. s. dets. som i Stockholm.
Nederbördens mängd beror väsentligen på
höjden ö. h. På slättbygderna uppgår
årsnederbörden i allm. till 50—60 cm, men på
höjd-stationerna i Sudeterna och Karpaterna kan
den stiga till över 130 cm. Nordöstsluttningen
av Böhmerwald har mindre riklig nederbörd,
emedan den ligger i lä för de vanligaste
regn-vindarna. Den nederbördsrikaste månaden är
i allm. juni; österut uppträder ett sekundärt
maximum i okt., vilket är särskilt starkt
utpräglat i bergstrakterna. E. P.
Växtvärld. Landet är rikt på skog,
särskilt på de bömiska randbergen och
Karpaterna men även på den bömiska högslätten.
På de lägre bergssluttningarna finnes mest
skog av ek och bok, högre upp granskog. På
högslätten växa bokskog, tallskog,
lövblandskog och lövbarrblandskog med gran, lind,
lönn m. fl. träd. De lägre delarna av bömiska
platån samt märiska och ungerska slätterna
ha urspr. till största delen täckts av stäpp,
som dock nu är nästan helt uppodlad. K. A.
Djurvärld. I T:s centrala, tätt befolkade
delar finnas fältharar, kaniner, fasaner och
rapphöns (exporteras till andra länder). Vid
de mycket vidsträckta fiskdammarna (för
364
karp m. m.) förekomma grågäss, änder m. fl.,
varjämte hägrar, storkar och måsar allmänt
uppträda som snyltgäster. Bisamråttan,
införd 1905 från Nordamerika, är ytterligt
talrik. I Karpaterna finnas kronhjortar, rådjur,
de mest storvuxna vildsvinen i Europa,
björnar, vargar m. fl., på de högre bergen gemser,
murmeldjur o. s. v. Lönnb.
Befolkning. T:s befolkning är sammansatt
av till språk och härstamning väsentligt olika
element. Flertalet utgöres dock av de båda
västslaviska, språkligt mycket nära
besläktade folkstammarna tjecker och slovaker, som
off. betraktas som ett folk, tjeckoslovaker.
Vid folkräkningen 1921, vars uppgifter
emellertid ej grunda sig på umgängesspråket utan
på det mera svävande begreppet nationalitet,
voro 8,8 mill. tjeckoslovaker (65,5 %).
Tjeckerna bilda en kompakt majoritet i Böhmen
och Mähren, slovakerna i Slovakien men bebo
även s. ö. Mähren. I Karpatorutenien och
östligaste Slovakien utgöres befolkningen av
rutener (ukrainare; 0,5 mill., 3,4 %). Den
största och viktigaste av de nationella
minoriteterna bilda tyskarna (3,1 mill., 23,4 %);
n. och v. gränstrakterna av Böhmen, n.
Mähren och v. Schlesien äro huvudsaki. bebodda
av tyskar; de förekomma även i Slovakiens
bergsbruksdistrikt. I s. Slovakien och
Karpatorutenien bo även talrika magyarer (0,7
mill., 5,6 %). Smärre minoriteter äro judarna
(1,2 %), som bilda ett karakteristiskt inslag
i de östligaste landsdelarnas stadsbefolkning,
och polackerna (0,6 %) i ö. Schlesien;
dessutom finnas även rumäner, zigenare o. s. v.
Emigrationen är numera i avtagande; före
världskriget beräknas omkr. 50,000 pers, ha
årl. utvandrat från det nuv. T. 1931 var
antalet emigranter 7,335, därav större delen
(huvudsaki. industriarbetare) till Tyskland
och Frankrike. Dessutom förekommer en
betydande säsongutvandring av
jordbruksarbetare till Tyskland och Österrike. Av
befolkningen 1930 bodde 7,680,115 i kommuner med
under 2,000 inv.; följande städer hade mer än
100,000 inv.: Prag, Bränn, Moravskä
Ostrava, Bratislava och Pilsen.
Näringar. 1921 beräknades 39,6 % av
befolkningen livnära sig av jordbruk med
binäringar, 33,8 % av industri, 10,7 % av
handel och samfärdsel samt 9,2 % av offentlig
tjänst o. dyl. Av landets areal voro 1928
43 % odlad jord, 33 % skog, 10 % naturlig
äng och 8 % betesmark. Jordbruket är
trots fortgående industrialisering en
huvudnäring. En agrarreform började genomföras
1919, varigenom ett stort antal storgods mot
viss ersättning till deras ägare indragits till
staten och styckats till mindre
jordegendomar; av 1,3 mill. har åkerjord och 2,8 mill.
har annan mark (mest skog) återstodo 1930
0,i mill. har, resp. 1,4 mill. har att fördela.
Bland T:s bördigaste trakter märkas
dalslätterna vid Elbe i Böhmen, Hanäslätten i
Mähren och de slovakiska lågländerna. Av
sädesslagen odlas vete främst i Slovakien,
inre Böhmen och Mähren, råg i s. Böhmen,
korn i Slovakien samt mell. Böhmen och
Mähren (här främst för malttillverkning), havre
i Böhmen och Mähren samt majs i Slovakien.
Potatis odlas i stor skala över hela T.,
sockerbetor främst i mell. Böhmen, Mähren och v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
