Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjechov, Anton Pavlovitj - Tjecker - Tjeckisk (Czechisk) - Tjeckoslovakien, Tjeckoslovakiet, Československá Republika - Naturbeskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Tjecker—Tjeckoslovakien (Naturbeskaffenhet)
362
gripen av alltmer pressande beklämning, trots
skenbar objektivitet fylld av innerlig
medkänsla med de människor han skildrar, sedan,
särskilt i en del dramer (»Fiskmåsen», »Onkel
Vanja»,
»Körsbärsträdgården» o.a.),
alltmer behärskad av en
visserligen dämpad
men intensiv
pessimism, ger han en rikt
nyanserad bild av den
dystra ryska
samhälls-miljön mot 1800-talets
slut. I harmoni med
de samhälleliga
depres-sionsstämningarna under denna tid av
politisk och social
reaktion skildrar han
människorna som räddningslösa offer för det
ryska livets lumpenhet, tomhet och
kälkbor-gerlighet. I det att han undan för undan
vänder sin blick till olika skikt i samhället,
tecknar han med tungt hjärta men
skoningslös uppriktighet den andligen bankrutterade,
slappa och neurasteniska intelligensen, den
förvildade bondeklassen samt den både materiellt
och andligt utarmade godsägarklassen. Den
pessimism, som åsynen av det ryska
samhället inger honom, mildras därvid endast av ett
obestämt hopp om en ljusning i en obestämd,
avlägsen framtid. Ät den ryska
samhälls-psykologien i slutet av 1800-talet gav T. det
fullödigaste uttrycket och samtidigt det
konstnärligaste: hans noveller äro med sin enkla,
koncisa, impressionistiskt uttrycksfulla stil
små mästerverk, hans dramer, fattiga på
handling men laddade av stämning, äro alster av
fin, intim konst (uppförda av Moskvas
konst-närsteater, blevo de i rysk teaterhistoria
nästan enastående succéer). Efter sin död har
T. blivit föremål för sannskyldig kult. —
Litt.: Sami. skr. utg. bl. a. 1930 ff. De flesta
av T:s verk äro övers, till sv., 1928 bl. a. de
ovannämnda dramerna och två serier
berättelser. Eng. monogr. av S. S. Koteliansky och
Ph. Tomlinson (1925). A. Kgn.
Tjecker (tjeck, cechové), äldre transkription
C z e c h e r, västslaviskt folk, huvudsaki.
bosatt i Böhmen och Mähren av Tjeckoslovakien,
nära besläktat med slovakerna (se S 1 o v
a-k i e n). Ett stort antal finnes i U. S. A.
Sammanlagt beräknas t. till omkr. 8 mill. Se
vidare Böhmen, Slaver och
Tjeckoslovakien.
Tje’ckisk, äldre transkription Czechisk,
adj. till tjeck, plur. tjecker (se d. o.).
— Om tjeckiskan se
Tjeckoslovakiska språket.
Tjeckoslovakien, Tjeckoslovaklet, off.
Öeskoslovenskä Republik a,
republik i Mellaneuropa, utbruten 1918 ur den
forna österrikisk-ungerska monarkien; 140,394
kvkm, 14,726,158 inv. (1930); huvudstad: Prag.
V. delen utgöres av de f. d. österrikiska
kron-länderna Böhmen (Cechy), Mähren (Morava)
och större delen av Schlesien (Slezsko), ö. delen
av de förut till Ungern hörande Slovakien
(Slovensko) och Karpatorutenien
(Podkarpat-skä Rus). Mellan dessa båda rikshälfter råder
en ännu ej utjämnad skillnad i kulturell och
ekonomisk utveckling. Se karta vid Tyskland.
INNEHÅLL:
sp.
Naturbeskaffenhet .. 362
Geologi............. 363
Klimat.............. 368
Växtvärld .......... 363
Djurvärld .......... 363
Befolkning.......... 364
Näringar............ 364
Kommunikationer .... 366
Mynt, mått och vikt ... 367
Finanser............ 367
sp.
Kyrkliga förhållanden. 367
Undervisningsväsen ... 368
Tidningspress ....... 368
Försvarsväsen ....... 369
Författning.......... 369
Förvaltning ......... 370
Rättskipning......... 370
Flagga............... 370
Historia ............ 370
Litteraturanvisningar.. 371
Tjeckoslovakiens vapen.
Kvadrerad sköld, belagd med hjärtsköld, den senare
visande i rött fält ett med krona av guld krönt lejon
av silver med beväring av guld (Böhmen) ;
huvudskölden : 1) i rött fält ett på blått treberg stående
patriarkalkors av silver (Slovakien) ; 2) fältet kluvet
i blått med tre bjälkar av guld och i silver med en
röd, upprättstående björn (Karpatorutenien) ; 3) i
blått fält en i silver och rött schackrutad, med krona
av guld krönt örn med beväring av guld (Mähren) ;
4) i fält av guld en svart, vänstervänd, med krona
av guld krönt örn, vars bröst är belagt med en med
klöverbladspetsar försedd skära, vilken på mitten
uppbär ett med utböjda armar försett kors, det hela
av silver. Beväringen röd (Schlesien).
Naturbeskaffenhet. T:s västligaste delar,
Böhmen och angränsande delar av Mähren,
bilda det s. k. Bömiska massivet Dess
randberg, Böhmerwald, Erzgebirge och Sudeterna,
utgöra landets naturliga gränser i v. och n.
och innesluta det avskilda, bäckenartade
landskapet Böhmen, avvattnat av övre Elbe
(tjeck. Labe) med bifloder, ss. Moldau
(Vlta-va) och Eger (Ohre). Mot ö. bilda
Bömisk-märiska höjderna övergången till Mähren
(med Schlesien), ett mot s. öppet platåland,
som bildar en förbindelselänk å ena sidan
mellan Bömiska massivet och Karpaterna, å
andra sidan mellan Donaubäckenet och övre
Oder, avvattnat huvudsaki. till Donau genom
Morava (ty. March) och dess talrika
tillflöden. De ö. riksdelarna, Slovakien och
Karpatorutenien, genomdragas av Karpaterna,
som på en betydlig sträcka bilda T:s gräns
mot Polen, med Höga Tatra, landets högst
belägna område. Lågländerna vid Donau,
Slo-vakiens s. gräns, och övre Theiss äro d^lar
av övre och Nedre ungerska slätten och
förgrena sig i de talrika floddalarna (Väh, Hron
m. fl.) inom Karpaterna. Jfr vidare art.
Böhmen, Mähren, Schlesien,
Slovakien och Karpatorutenien samt art.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
