Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakien, Tjeckoslovakiet, Československá Republika - Näringar - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tjeckoslovakien (Kommunikationer)
365
Slovakien. Av stor vikt är även odlingen av
frukt (plommon, äpplen, päron och körsbär),
som i Böhmen är högt uppdriven. Dessutom
produceras bl. a. humle (särskilt i trakten av
Saaz i n. v. Böhmen), tobak (Slovakien) och
vin (Mèlnfk i Böhmen, Slovakien). Skörden
uppgick 1931 till 1,1 mill. ton vete, 1,4 mill.
ton råg, 1,1 mill. ton korn, 1,2 mill. ton havre,
0,2 mill. ton majs, 9,7 mill. ton potatis och 5,2
mill. ton sockerbetor. —
Boskapsskötseln är av stor vikt i hela T.; i Slovakien
överväga häst-, får- och svinavel, medan
mejerihanteringen står högst i Böhmen och
Mähren. Kreatursstocken utgjordes 1925 av
740,202 hästar, 4,691,220 nötkreatur, 861,128
får, 1,244,701 getter och 2,539,201 svin.
Be-cydande höns- och kaninavel samt biskötsel.
Skogsbruk. T. är ett av Mellaneuropas
skogrikaste länder; inom Böhmen, Mähren och
Slovakien utgör skogsmarken inemot 1/3 av
totalarealen, inom Karpatorutenien mer än
hälften. De hittills rationellast utnyttjade
skogarna finnas inom Böhmen och Mähren.
— Ett ej obetydligt fiske drives i
småsjöar och konstgjorda dammar inom Böhmen
(främst i trakten av Tfeboh) och Mähren.
Bergsbruket var redan under
medeltiden av stor vikt. Guldgruvorna vid
Stiav-nica och Kremnica, silvergruvorna vid
Prf-brarn och Kutnä Hora m. fl. samt
tenngruvorna i Erzgebirge gåvo upphov till T:s rika
och berömda bergsstäder men äro numera till
största delen nedlagda; 1931 bröts dock ännu
malm med 179 kg guld och 38,313 kg silver.
Största betydelsen har i vår tid produktionen
av kol och järn. De förnämsta
stenkolsföre-komsterna äro Ostrava-Karvinnäbäckenet i
Mähren och Schlesien samt fälten vid Kladno
och Pilsen i Böhmen. 1931 var
stenkolspro-duktionen 13,i mill. ton. Även
brunkolsbryt-ningen är mycket betydande (17,9 mill. ton
s. å.), framför allt i Teplice-Chomutov- och
Falkenaubäckenet s. om Erzgebirge i Böhmen;
brunkolet har stor användning som
industribränsle och utnyttjas även i elektriska
kraftcentraler. Lågprocentig järnmalm (1,2 mill.
ton 1931) brytes i mell. Böhmen (Nucice m. fl.
orter) och landskapet Zips (Spis) i ö. Slovakien,
medan högprocentig malm måste importeras,
huvudsaki. från Sverige. Av större el.
mindre betydelse äro även malmer av mangan
(Böhmen, Slovakien), koppar (Slovakien), bly
(Pflbram i Böhmen), zink (Böhmen),
kvicksilver och antimon. Vid S:t Joaehimsthal i
Böhmen utvinnas uran och radium. De
bö-miska granaterna äro berömda. Salt erhålles
från ö. Slovakien och Karpatorutenien,
petroleum vid Gbely i v. Slovakien, grafit i
Böh-merwald, kaolin vid Karlsbad och Pilsen samt
magnesit i Gemerområdet i Slovakien.
T:s starkt utvecklade industri
kännetecknas av mångsidig produktion och en ofta
långt gående specialisering.
Exportindustrierna ha efter Österrike-Ungerns uppdelning
mött betydande svårigheter till följd av
ändrade avsättningsmöjligheter m. m.
Industriföretagen äro främst koncentrerade till de v.
riksdelarna; 1926 funnos sammanlagt 11,260
fabriker med 1,102,911 arb., bergverken
inräknade. Livsmedelsindustrien (138,657 arb.)
omfattar ett stort antal kvarnar och
brän-nerier, spridda över hela T.; dessutom märkas
366
talrika sockerbruk (n. Böhmen, Mähren, v.
Slovakien), maltfabriker och ölbryggerier, de
senare främst i Pilsen och Prag, som i stor
utsträckning arbeta för export. Textilindustrien
(294,098 arb.) är framför allt lokaliserad till
n. ö. Böhmen (Reichenberg, Trautenau, Nächod
m. fl.), Mähren (Brünn) och Schlesien samt
är i hög grad inriktad på export. Främst
står tillv. av bomullsfabrikat (124,733 arb.),
yllefabrikat (59,918 arb.) samt fabrikat av
linne, hampa och jute (32,969 arb.); dessutom
märkes tillv. av siden och silke, spetsar,
trikå-varor m. m. Metall- och maskinindustrien
(207,901 arb.) har nått sin största utveckling
i de v. riksdelarna med huvudcentra i Prag,
Pilsen (bl. a. Skodaverken, se d. o.), Brünn
och Moravskå Ostrava. Den mångsidiga tillv.
omfattar bl. a. lantbruksmaskiner,
järnvägs-materiel, textilmaskiner, emaljerade varor och
allt slags metallmanufaktur, vartill i nyare tid
kommit tillv. av elektroteknisk materiel,
au-tomobiler och flygmaskiner. Masugnar och
järnverk äro koncentrerade till de stora
stenkolsfälten. Träindustrien (62,023 arb.)
omfattar sågverk, cellulosafabriker och
möbelfabriker och har jämte papperstillv. (25,235
arb.) nått en stor utveckling även i Slovakien.
Den kemiska industrien omfattar tillv. av soda
(Aussig), tändstickor, konstgödsel m. m.
Glas-tillv. (40,286 arb.) har av gammalt
världsrykte och är huvudsaki. lokaliserad till
Böhmen (Stein-Schönau, Haida, Teplitz-Schönau
m. fl.); en betydande fabrikation av
bijouterivaror för export äger rum i Gablonz. Inom
jord- och stenindustrien (104,273 arb.) märkes
främst tillv. av porslin (bl. a. Karlsbad med
omgivningar) och cement. Skoindustrien har
ett huvudsäte i Zlfn, Bafakoncernens
centrum, i ö. Mähren.
Av stor vikt är turisttrafiken, som
främst riktar sig mot T:s många berömda
badorter, ss. Karlsbad, Marienbad,
Teplitz-Schönau och Piesfany, samt mot Höga Tatra.
Handel. T:s utrikeshandel är hänvisad
till järnvägs- och flodtransport; den senare
underlättas av att Elbe med Moldau, Donau
och Oder äro internationaliserade (se D
o-naukom missioner, Elbe och Ode r).
Som T:s handelshamn fungerar främst
Hamburg, där T. disponerar vissa
kajutrymmen och sedan 1929 på 99 år innehar
ett hamnområde; av mindre betydelse äro
Bremen, Stettin (där T. även disponerar
ett hamnområde) och Trieste. Exporten
värderades 1931 till 13.149,4 mill. kc. (tjeckoslovak,
kr.) och riktar sig främst till Tyskland,
Österrike, Storbritannien, Jugoslavien, U. S. A.,
Schweiz, Frankrike och Nederländerna. S. å.
värderades importen till 11,800,5 mill. kc.,
främst från Tyskland. Österrike, Polen,
Rumänien, U. S. A., Frankrike och
Storbritannien. Av exportvaror märkas textilfabrikat,
skodon, glas, kol, socker, papper, maskiner och
porslin. Viktiga importartiklar äro bl. a.
råvaror för textil- och metallindustrien samt
spannmål o. a. livsmedel. Sveriges import
från T. 1931 värderades till 26,8 mill. sv. kr.,
dess export till T. till 13,8 mill. kr. (därav
0,58 mill. kr. järnmalm). — Under senare år
har kooperationen nått allt större utveckling.
Kommunikationer. Av floderna äro framför
allt Donau samt Elbe med Moldau av vikt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
