Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakien, Tjeckoslovakiet, Československá Republika - Kommunikationer - Mynt, mått och vikt - Finanser - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningspress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Tjeckoslovakien (Mynt, mått och vikt—Tidningspress)
368
godstransporten. Vid Donau äro Bratislava
och Komärno huvudhamnar, inom det genom
slussar utbyggda Elbesystemet främst Aussig
och Prag. Järnvägsnätet (13,849 km 1931)
har sitt centrum i Prag; den tidigare
orienteringen mot Wien och Budapest har
nödvändiggjort byggandet av nya linjer, främst i
Slovakien. Järnvägarna kompletteras av ett
vitt utgrenat system av omnibuslinjer. Prag
är centrum för ett stort antal flyglinjer. 1931
funnos 3,749 postanstalter, 3,983
telegrafanstalter och 2,533 telefonstationer. Större
rundradiosändare finnas vid Prag (Liblice),
Brünn, Moravskä Ostrava, Bratislava och
Kosice.
Mynt, mått och vikt. Myntenheten är den
tjeckoslovakiska kronan (koruna
ceskosloven-skå, förk. kc.), delad i 100 halérü (sing. halér,
heller). 1929 infördes guldmyntfot, varvid
värdet av en kc. fastställdes till 44,58 mg rent
guld; 100 kc. = 11,06 sv. guldkronor.
Metersystemet är off. gällande.
Finanser. Statsinkomsterna beräknades enl.
1932 års budget till 9,323,4 mill. kc.,
utgifterna till 9,318,7 mill. kc. Inkomsterna
härröra främst från direkta skatter, tullar,
acci-ser och statsmonopol (på tobak, salt,
explosiva varor och sackarin); de största
utgiftsposterna gå till förräntning av statsskulden,
försvarsväsendet, undervisningen, sociala
ändamål och offentliga arbeten. Statsskulden
uppgick s. å. till 20,550,5 mill. kc., därav
8,349,7 mill. utländsk skuld. Nationalbanken
(Närodnf banka), i sin nuv. form gr. 1926, har
ensam sedelutgivningsrätt. Bland större
privatbanker märkas Öeskä banka Union, Öeskä
eskomptnl banka, Öeskä prümyslovä banka,
Zemskä banka och Zivnostenskä banka. S. F.
Kyrkliga förhållanden. Republikens
författning garanterar religionsfrihet och
likaberättigande åt alla medborgare, kyrkor och
religiösa sällskap. Rom.-kat. kyrkan har
upphört att vara statskyrka. Efter
världskriget ha betydande konfessionella
förskjutningar ägt rum bland tjeckerna: under
devisen »Bort från Rom» ha många lämnat
rom.-kat. kyrkan och blivit konfessionslösa,
omkr. 150,000 ha övergått till
protestantismen, och omkr. 800,000 bildade 1920 den nya,
av Rom oberoende Tjeckoslovakiska kyrkan
(Öeskoslovenskå cirkev) med demokratisk, i
grunden presbyteriansk författning (i spetsen
för de 4 dieceserna står dock en biskop, och
kyrkochef är en patriark, som även är biskop
av Prag), nationellt gudstjänstspråk och stor
dogmatisk frihet under anknytning till den
gammalkyrkliga traditionen
(nicaeno-con-stantinopolitanum och de första sju
ekumeniska konsilierna) och de husitiska och
bömisk-märiska reformrörelserna; denna räknade
1930 793,000 bekännare. En obetydlig
minoritet bildade en ortodox kyrka, som förenats
med den ortodoxa kyrkan i Karpatorutenien
(grekisk-katolska och ortodoxa tills. 731,000
anhängare 1930). Genom dessa förskjutningar
har rom.-kat. kyrkans medlemsantal i Böhmen
och Mähren sjunkit från 95 till 75 % av
befolkningen (10,833,000 anhängare 1930). 1932
funnos omkr. 23,000 gammalkatoliker.
Genom ett modus vivendi 1928 reglerades
förhållandet mellan republiken och Vatikanen
(staten tillförsäkrades inflytande på
tillsätt
ningen av kyrkliga ämbetsbärare;
stiftsgränserna i de nyvunna områdena skola anpassas
efter republikens gränser).
1918 förenade sig de luterska och
reformerta tjeckerna i Böhmen, Mähren och
Schlesien till De tjeckiska brödernas
evangeliska kyrka med ett synodalutskott i spetsen
och presbyterial författning (300,000 anhängare
1930). De tyska protestanterna äro
sammanslutna i Tyska evangeliska kyrkan i Böhmen,
Mähren och Schlesien (129,000); de
evangeliska polackerna i förutvarande österrikiska
Oberschlesien bilda ett självständigt seniorat.
I Slovakien äro slovaker, tyskar och
magya-rer organiserade i en lutersk (407,000) och
en reformert (219,000) kyrka, vilka lösgjort
sig från moderkyrkorna i Ungern. Sedan
1919 ha protestanterna en egen teologisk
högskola (Husfakulteten i Prag). Judarna
upp-gingo 1930 till omkr. 357,000; s. å. angåvos
854,000 pers, som konfessionslösa. E. Nwn.
Undervisningsväsen. Skolgång är
obligatorisk för barn mellan 6 och 14 år;
läskunnigheten är allmän utom i de ö. delarna. Okt.
1931 funnos 15,064 folkskolor med 1,793,356
elever, därav 10,241 tjeckoslovakiska skolor,
3,301 tyska, 526 rutenska, 822 magyariska etc.
Där en nationell minoritet i en kommun har
minst 40 skolpliktiga barn, skall för dessa
upprättas en särskild skola el. undervisning
på barnens modersmål; minoriteternas
folkskolor bekostas av staten. 1931 funnos 1,889
högre folkskolor med 292,393 lärjungar; av
dessa skolor voro 1,399 tjeckoslovakiska, 437
tyska, 12 magyariska och 4 rutenska. 1930—
31 funnos 349 allmänna läroverk med 93,608
lärjungar; av läroverken voro 244
tjeckoslovakiska, 90 tyska, 8 rutenska och 6 magyariska.
Dessutom finnas specialskolor, seminarier etc.
Tjeckiska univ. finnas i Prag och Brünn,
tyskt i Prag, slovakiskt i Bratislava med
sammanlagt 20,444 studenter 1930—31. Såväl
Prag som Brünn ha både tyska och
tjeckoslovakiska tekn. högskolor. Dessutom finnas
ve-terinärinst., konsthögskola,
musikkonservato-rier etc. samt ett ukrainskt univ. i Prag och
en ukrainsk lantbruksakad. i Podèbrady.
Tidningspress. T:s äldsta nu existerande
tidning är den officiösa Prazské Noviny, urspr.
gr. under annat namn 1789. De efter 1848
grundade tidningarna spelade en stor politisk roll,
bl. a. Närodnf Noviny och Slovan; av senare
märkas Öas (gr. 1886, indrogs vid
världskrigets början; organ för Masaryk) och den
fortfarande utgivna Närodnf Listy (gr. 1861,
nu nationaldemokratisk). F. n. utges omkr.
130 dagliga tidningar på tjeckiska, de flesta
politiska. Mest spridd är den konservativa
Närodnf Politika (gr. 1882, uppl. omkr. 150,0001
ex., söndagar över 300,000); av de övriga må
nämnas den publicistiskt högtstående Lidové
Noviny i Brünn (gr. 1893), den
socialdemokratiska Prävo Lidu (gr. 1897), agrartidningen
Venkov (gr. 1906), de nationella socialisternas
organ Öeské Slovo (gr. 1907) och den
kommunistiska Rudé Prävo (gr. 1920). I Prag
utges dessutom flera sensationsbetonade
bule-vardtidningar, ss. Express och Polednf List.
Av den icke-tjeckiska pressen märkas främst
den tyskspråkiga (ett 60-tal dagblad), bl. a.
Prager Tagblatt och Prager Presse (se dessa
ord) samt den tysk-nationalistiska Deutsche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
