Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakien, Tjeckoslovakiet, Československá Republika - Tidningspress - Försvarsväsen - Författning - Förvaltning - Rättskipning - Flagga - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tjeckoslovakien (Försvarsväsen—Historia)
369
Zeitung Bohemia (gr. 1828), vidare
publikationer på slovakiska, magyariska, rutenska,
polska etc. Av tidskrifterna må nämnas
Nase Doba, gr. av Masaryk 1893, samt den
slovakiska Slovenské Pohhady (urspr. gr. 1847).
Off. telegrambyrå är Ceskoslovenskä tiskovå
kancelåf (förk. C. T. K., gr. 1918). A. A-t.
Försvarsväsen. Landets försvarskrafter
utgöras av armén och flygvapnet (se
nedan). Generalstaben utgör en del av
för-svarsdep. Med chefen för generalstaben är
likställd arméns generalinspektör,
försvarsministerns rådgivare i utbildningsfrågor. —
Av högre enheter finnas 12 inf.-fördeln. om
2 brigader, 2 bergsinf.-brigader, 3
kav.-brigader, 12 lätta art.-brigader och 2 tunga
art.-brigader. Sammanlagt finnas 52 inf.-reg:ten,
1 stridsvagnsbataljon, 10 kav.-reg:ten, 16
lätta, 14 tunga fältart.-reg:ten och 2
bergs-art.-reg:ten samt 6 ingenjörreg-.ten. —
Rekryteringen sker på grund av allmän
värnplikt; skyldigheten att tjänstgöra räcker i
30 år (från 20 till 50 års ålder), näml, i
aktiva, armén 14 mån., i första reserven till
40 och i andra reserven till 50 års ålder.
Det finnes även en specialreserv, bildad av
det antal (8,000—10,000), som överskjuter de
till tjänstgöring årl. inkallade (75,000);
denna reserv har 12 veckors övning, innan den
ingår i första reserven. Första reserven har
sammanlagt 14 veckors repetitionsövningar,
fördelade på 4 år. Officersantalet är omkr.
10.000. — För dem, som äro i åldern 17—20 och
50—60 år, finnes allmän tjänsteplikt. M. B-dt.
Flygvapnet omfattar 5 reg:ten, varje i
regel delat i 2 bataljoner om 5—6
flygeskadrar. Antalet flygplan uppgick 1932 till 546.
Personalstaterna upptogo s. å. 6,482 man,
därav 387 officerare. ö-g.
Författning. Enl. författningen av 29 febr.
1920 är T. en »demokratisk republik». I
spetsen för denna står en för 7 år av
nationalförsamlingens båda kamrar i gemensam
session vald president. Han är högste
befälhavare för krigsmakten, utnämner ministären
och har rätt att upplösa nationalförsamlingen.
Denna består av deputeradekammare med 300
för 6 år valda led. och senat med 150 för 8 år
valda senatorer. Båda väljas genom allmänna
(även kvinnor ha valrätt), direkta, hemliga,
proportionella val. För valrätt fordras till
deputeradekammaren fyllda 21 år, till senaten
26, för valbarhet 30, resp. 45 år.
Lagstiftningsrätten tillkommer helt
nationalförsamlingen. De båda kamrarna äro likställda med
vissa undantag. Budgetförslag o. dyl. måste
först behandlas i deputeradekammaren.
Genom förnyat beslut, i vilket mer än hälften
av deputeradekammarens medlemmar
instämmer, kan kammaren bryta senatens motstånd.
Även med avseende på ministärens livslängd
är deputeradekammaren bestämmande.
Tryck-och yttrandefrihet äro garanterade i
författningen. Genom fredsfördraget i S:t-Germain
10 sept. 1919 pålades T. vissa bestämmelser
till de språkliga minoriteternas skydd (ss.
tyskar, ungrare, rutener och polacker).
Medborgare, tillhörande dessa, få sålunda
undervisning på sitt eget språk samt använda detta
inför domstolar o. a. myndigheter. Någon
nationell självförvaltning för dessa minoriteter
finnes dock ej.
370
Förvaltning. T. är delat i 4 »länder»,
Böh-men, Mähren-Schlesien, Slovakien och
Kar-patorutenien. Vart och ett av dessa har
sedan 1927 en lantdag, bestående till 2/3 av
folkvalda och till 1/3 av regeringsutnämnda led.
Lantdagen är rådgivande och har
initiativrätt vid de statliga förvaltningsorganens sida
samt utformar och verkställer givna
förordningar. I spetsen står en landspresident med
vittgående befogenheter. Länderna äro
uppdelade i kretsar (237 för hela T.). Dessa äro
organiserade i ungefärlig överensstämmelse
med länderna. Den minsta
förvaltningsenheten är kommunen. Denna har en vidsträckt
självförvaltning med en representation, ett
råd och en kommunföreståndare.
Rättskipning. Den rättsdualism, som till en
början rådde i T. på grund av att tidigare
i vissa delar rått österrikisk rätt och i andra
ungersk, har genom lagreformer (1932)
utjämnats. Högsta domstolen residerar i Brünn,
under denna finnas 4 överdomstolar (i Prag,
Brünn, Bratislava [Pressburg] och Kosice), 37
underdomstolar jämte 1 handelsdomstol och 1
brottmålsdomstol i Prag samt 420
distriktsdomstolar, dessutom särskilda domstolar för
handels- och industritvister m. m. samt en
administrativ högsta domstol i Prag. G. H-n.
T:s flagga är avbildad på pl. vid art.
Flagga.
Historia. Om tjeckernas tidigare
självstän-dighetssträvanden se B ö h m e n, historia.
Under världskriget voro deras sympatier nästan
uteslutande på de allierades sida, tjeckiska
trupper övergingo massvis och bildade senare
egna formationer i Italien och Ryssland
(amerikanska frivilliga i Frankrike);
tjeckoslovakiska legioner behärskade 1918 en stor del av
Sibirien. Fr. o. m. 1915 agiterade Masaryk
(se d. o.) m. fl. hos de allierade för en fri
tjeckisk-slovakisk stat, och jan. 1915 bildades
i London en tjeckisk nationalkommitté under
Masaryks ledning. Först sommaren 1918
började dock de allierade makterna godtaga
tjeckoslovakernas krav på oberoende. 14 okt.
1918 bildades i Paris en provisorisk
tjeckoslovakisk regering (Masaryk, E. Benes, slovaken
Stefänik), som erkändes av ententemakterna.
28 okt. s. å. proklamerade en
nationalkommitté i Prag en oberoende tjeckoslovakisk
stat, och 30 okt. anslöto sig slovakerna till
denna. 14 nov. s. å. sammanträdde en
tjeckisk-slovakisk nationalförsamling och valde
Masaryk till president. — Den nya statens
omfång bestämdes definitivt först genom
frederna i Versailles, S:t-Germain och Trianon
1919—20. Vid Österrikes sammanbrott sökte
de övervägande av tyskar befolkade delarna
av Böhmen bilda egna »länder» inom
Tysk-österrike (Deutsch-Böhmen och Sudetenland)
men hindrades därifrån av tjeckiska trupper.
Från Tyskland avträddes till T. området
Hultschin (tjeck. Hlucin) i s. v. Oberschlesien,
från Österrike ett par smärre områden vid
gränsen. En tvist med Polen om Teschen
löstes 1920 av ambassadörkonferensen så, att
området delades. Slovakernas anslutning till
T. bestreds av Ungern; maj 1919 intogo
ungerska röda trupper större delen av
Slovakien, men ungrarna tvungos juni s. å. av
en-tenten att utrymma landet. Under
världskriget hade Masaryk med rutenska emigran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
