Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakisk konst - Tjeckoslovakisk musik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
Tjeckoslovakisk musik
376
ehuru även ett antal basilikor bevarats.
Typisk är den på Hradcany i Prag belägna S:t
Georgskyrkan (Svaty Jifi), i sin nuv. gestalt
ett verk från 1100-talet. Prov på den
romanska konsten finnas även i illuminerade
handskrifter, fresker och skulpturer. Den gotiska
stilen kommer till Böhmen under 1200-talets
första hälft och når sin höjdpunkt under
senare hälften av 1300-talet och början av
1400-talet, under Karl IV :s och Väclavs IV :s
regeringstid. Då uppstå storartade katedraler enl.
franskt system, klosterkyrkor, borgar och
andra profana byggnader. Under denna tid
korsas här italienskt och franskt inflytande, och
i måleriet och bildhuggarkonsten framväxer
en monumental och dramatisk stil, som
förebådar den senare realismen och utövar
mångsidigt inflytande på den europeiska konsten.
I S:t Veitkatedralen £Svaty Vit) i Prag och
på borgen Karlstein (Karlüv Tyn) ha
enastående dekorativa målningar bibehållits; S:t
Veit har också skulpturcykler. Även
glasmåleriet stod högt. Betydelsefulla
minnesmärken från gotiken finnas bevarade i flera
städer i Böhmen (framför allt Kutnä Hora),
Mäh-ren (Brünn) och Slovakien (Bratislava och
Ko-sice). Under Karl IV :s tid var Böhmen en
viktig brännpunkt för europeisk bildning och
bidrog till uppkomsten av sengotiken, men
konstutvecklingen avbröts för en tid genom
husitkrigen. Renässansen överfördes till
Böhmen i början av 1500-talet. Dess första tid
karakteriseras framför allt av lustslottet
Belvedere i Prag. Genom italienska
yrkesmän och konstnärer utbreddes renässansen
snabbt icke blott i Prag utan även i s.
Böhmen, Mähren och Slovakien. Renässansen
ersattes vid 1600-talets början av barocken,
även nu genom italienskt inflytande.
Barocken blev bestämmande för de flesta
städernas utseende. Efter trettioåriga kriget
ombyggdes systematiskt de gotiska kyrkorna
och fingo ny utsmyckning. Det byggdes
storartade palats och kloster, det uppstod nya
vallfartsorter, som med konstens former
förkunnade extatiskt religiöst känslosvall.
Böhmen är barockens klassiska land, och dess
kvalitet når nu, liksom fallet var med
gotiken, världshöjd. Sin nya kulmen når konsten
i Böhmen i början på 1700-talet i D i e n
t-zenhofers byggnader, R a i n e r s fresker,
B r a n d 1 s och Kupeckys målningar, M
a-tyäs Bra uns och Broko vs skulpturer.
Denna konst förklingar därefter småningom;
Böhmens konstnärliga självständighet dukar
under för de växande inflytandena från Wien.
1800 stiftades De bildande konsternas
akademi i Prag. Under det nya seklets första
årtionden skiljer sig Böhmens konst ej
från den tyska empiren. Först den
tjeckiska renässansromantiken, vilken når sin
höjdpunkt i de politiska stormarna 1848,
innebär en tydlig manifestering av den
nationella tjeckiska andan även i konsten. Ur den
framväxer Josef Månes, grundläggaren
av en heroisk typ, som utvecklats ur studiet
av historiska minnen och av bondens dräkt
och typ. Månes inriktar sig på stiliserad
dekorering; som målare framträder Josef
N a vrå ti 1. Realismen, som visar sig i
Böhmen på 1860-talet, betyder samtidigt Böhmens
första systematiska närmande till fransk
konst. Inom det historiska måleriet
dokumentera sig Jaroslavöermåk och V å c 1 a v
B r o z 1 k, inom landskapsmåleriet A n t o n f n
Chittussi. Det största målaringeniet under
denna tid är den tidigt bortgångne K a r e 1
P u r k y n è, vars verk blott är en torso.
Fullbordat är bildhuggaren Josef Myslbeks
livsverk. Myslbek och hans generation
del-togo i utsmyckandet av nationalteatern i Prag,
vilken 1880 byggdes av Josef Z ! tek och
blev ett monument över Böhmens kulturella
frigörelse. Mi ko lås Ales framställde såväl
den äldre tjeckiska historien som sin egen tid.
Under denna period tjänade konsten
medvetet nationens politiska önskemål. 1 slutet av
årh. stiftades konstföreningen Månes.
Ledare blevo Jan Kotéra, grundaren av den
moderna tjeckiska arkitekturen, och målaren
An ton in S 1 avicek. Som porträttmålare
och etsare framträder AI ax Svabinsky;
som den slovakiske ,bondens skildrare gjorde
sig målaren J 6 z a Uprka berömd.
Dekorativ och ornamental begåvning utmärker A
1-f o n s M u c h a, tidigare verksam i Paris, och
Jakub O b r o v s k y. Jan St ursa är
framstående skulptör. Utom dessa framträdde
vid 1900-talets början en konstnärsgrupp,
orienterad åt fransk kubism. Hit höra
arkitekterna Josef G o c ä r och Pavel Janäk,
dekoratören Frantisek Kysela och
skulptören Otto Gutfreund. Josef
M a f a t k a, B o h u m i 1 Kafka och O t
a-kar Spanieel, som studerat i Paris, förde
den tjeckiska bildhuggarkonsten den lugna
utvecklingens väg. Efter världskriget framträder
i arkitekturen konstruktivistisk purism, i
målarkonsten kubism och surrealism. Kubismens
huvudrepresentant är Emil F i 11 a,
surrealismens S f m a. Jämte dessa abstrakta
tendenser söker även den nya realismen få ordet.
Den moderna konsten är väl företrädd bl. a.
i Modernf galerie i Prag.
Allmogekonsten och hemslöjden ha i flera
områden bevarat sig täml. rena från moderna
inflytanden. De ha olika karaktär i
Tjeckoslovakiens olika landsdelar; rikast och mest
varierande är nationaldräkten i Slovakien,
ofta försedd med präktiga broderier och
spetsar. Broderi- och spetstekniken är mycket
utvecklad i vissa trakter. Spetsarna från t. ex.
Vamberktrakten stå på en mycket hög nivå.
Keramiken blomstrar i Mähren och Slovakien;
den infördes 1526 dit av schweiziska
veder-döpare, de s. k. habanerna. Karpatoruteniens
allmogekonst har självständiga drag, vitt
skilda från Tjeckoslovakiens andra områdens;
dess originella och vackra träkyrkor förtjäna
särskild uppmärksamhet.
Litt.: Z. Wirth, »Czechoslovak art from
an-cient times until the present day» (1926) och
»Umènl ceskoslovenského lidu»
(Tjeckoslovakiska allmogens konst; 1928; med inl. på
flera språk); A. Matèjcek, »Samtida konst
i Tjeckoslovakien» (1931). V. S.
Tjeckoslovakisk musik. Den tjeckiska
musiken har först låtit tala om sig som
individuell enhet med landets
självständighets-förklarande, men den har dock förut i flera
årh. som ett viktigt led i den tyska och
österrikiska tonkonsten utövat ett betydande
inflytande på den germanska
musikutvecklingen. Då Prag på 1300-talet blev kejsarstad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
