Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjörn (härad) - Tjörnarp - Tjörnekalv - Tjötta - T. K. - Tkvibuli - Tl (kemi) - T. L. - Tlaxcala (Tlascala) - Tlemcen, Tlemsen - Tlinkit, Tlingit - Toalett - Toarp - Toast - Toba - Tobago, Tabago - Tobak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399
Tjörn—Tobak
400
Tjörn, härad i Bohuslän, omfattar ön T. (se
ovan) och kringliggande småöar på s.
Bohus-länskusten; 159,66 kvkm, 9,227 inv. (1933).
Socknar: Valla, Stenkyrka, Klövedal,
Rönnäng och Klädesholmen. Municipalsamhällen:
Skärhamn, Blcket, Kyrkesund, St. Dyrön,
Tjörnekalv, Astol, Klädesholmen, Koholmen
och Flatholmen. Kantas mot havet av en
på öar rik skärgård med bl. a. Herrön i
n. v. och de fruktade Paternosterskären (se
d. o.) i s. v. Huvudön består av delvis
skog-planterade bergplatåer, skilda av ett nät av
odlade dalar och småslätter. 2,920 har åker,
1,303 har skogsmark. Många fisklägen. Mer
än V4 av befolkningen lever av fiske,
återstoden främst av sjöfart och jordbruk.
Livliga ångbåtsförbindelser; norrut färj
förbindelse med Orust. Tillhör Orusts och T:s fögderi
och domsaga.
Tjörnarp, socken i Kristianstads län, V.
Göinge härad, vid s. länsgränsen, kring S.
stambanan; 41,29 kvkm, 1,165 inv. (1933).
Småkuperad skogs- och jordbruksbygd med
småsjöar, mossar och enstaka basaltberg.
1,154 har åker, 2,121 har skogsmark. Ingår
i N. Mellby och T:s pastorat i Lunds stift,
V. Göinge kontrakt.
Tjörnekalv, municipalsamhälle och fiskläge
i Rönnängs socken, Bohuslän, på en ö vid
sydligaste spetsen av Tjörn; 79 har, 190 inv.
(1933). Tax.-värde å fastighet 94,700 kr.
(1932), tax. inkomst 33,990 kr.
Tjötta, herred i Nordland fylke, Norge,
kring den yttre delen av Vefsenfjorden; 333,70
kvkm, 2,205 inv. (1930). På ön T. (11,34 kvkm)
bodde omkr. år 1000 den mäktige hövdingen
Harek av Thjotta.
T. K., förk. av teologie kandidat.
Tkvibuli [-bo’li], stad i sovjetrepubliken
Georgien, Transkaukasien, 25 km ö. n. ö. om
Kutais, centrum i ett stenkolsområde.
TI, kem. tecken för en atom tallium.
T. L., förk. av teologie licentiat.
Tlaxcala [tla^ka’la], förr även Tlasc a 1 a,
den minsta av Mexikos förbundsstater, i s. ö.
delen av den mexikanska högslätten; 4,027
kvkm, 204,424 inv. (1930), huvudsakl.
jordbrukande indianer. Huvudstaden Tlaxcala
var före den spanska erövringen en
betydande stad och huvudort i en självständig
republik. Cortez’ bundsförvant mot aztekerna.
Tlemce’n, T 1 e m s e’n, stad i dep. Oran, v.
Algeriet, vid järnvägen Oran—Oudjda—Fez;
46,060 inv. (1931; som kommun). T. är
romarnas Plomaria och var efter den arabiska
erövringen en av Nordafrikas förnämsta
städer, vars glanstid inföll på 1200—1500-talet.
De muhammedanska härskardynastierna
prydde staden med talrika praktbyggnader, varav
åtskilliga ännu kvarstå; främst märkas Stora
moskén (Djama el-Kebir), citadellet (Mechuar)
och moskén Sidi el-Halui. T. är nu en
betydande handelsstad, mycket besökt av turister.
Tlinklt, T 1 i n g 11, språkgrupp, omfattande
olika indianstammar på Nordamerikas
västkust på 55°—60° n. br. De ha en säregen,
relativt högt utvecklad kultur, bo i
fyrkantiga plankhus, framför vilka resas höga
totempelare, bygga goda kanoter och äro
framstående träsnidare. Fiske är
huvudnäring. De skattades vid upptäckten 1741 till
omkr. 10.000; 1914 voro de 4,400. Deras
religion (schamanism) har en rikt utvecklad
mytologi. — Litt.: J. R. Swanton, »Tlingit myths
and texts» (1909). S. L-é.
Toale’tt (fr. toilette, eg. liten duk till
tvättställ), bord el. byrå med tillbehör för
klädseln; klädsel, klänning; rum, där man kan
ordna klädseln; avträde.
Toarp, socken i Älvsborgs län, Äs härad, i
det kuperade höglandet ö. om Borås; 87,78
kvkm, 3,699 inv. (1933). Spridd
höjdbebyg-gelse. 1,145 har åker, 5,108 har skogsmark.
Vid Dalsjöfors ligger Almedahl-Dalsjöfors
linspinneri m. m. (se A 1 m e d a 1), vid Målsryd
konfektionsfabrik. Ingår i Rångedala, T:s,
Äspereds, Tärby och Varnums pastorat i
Skara stift, Äs kontrakt.
Toast [tåust], eng., skåltal, välgångsskål.
— Toastmaster [-mä’ste], person, som
vid banketter presenterar talarna.
Toba, indianstam i Sydamerika, utgöres av
två grupper, en i ö. argentinska Chaco (se d.
o.) mellan floderna Bermejo och Pilcomayo,
den andra vid Pilcomayos övre lopp vid foten
av Anderna. Stammen omfattar omkr. 22,000
pers., har alltid varit krigisk och fientlig mot
de vita och därigenom bevarat sin kultur och
frihet. — Litt.: E. von Rosen, »Bland
indianer» (1921). S. L-é.
Tobago [tobei’gäu], T a b a g o, britt, ö bland
Antillerna; 295 kvkm, 25,358 inv. (1931). ön,
som har stora skogar, når en högsta höjd av
700 m. Odling av kakao m. m., som jämte
copra exporteras. T. är sedan 1889 förenat
med Trinidad till en koloni. Huvudort är
Scarborough (833 inv.). T. upptäcktes av
Co-lumbus 1498.
Töbak (sp. och port. taba’co, fr. tabac, ty.
Tabak, eng. tobacco). Släktet Nicotiana, som
tillhör fam. Solanaceae (se d. o.), är uppkallat
efter Jean Nicot, franskt sändebud i Lissabon,
som odlade t. i sin trädgård där omkr. 1560.
Släktet omfattar omkr. 50 arter, med
undantag av några australiska alla inhemska i
Amerikas varmare delar. Nicotiana-arterna äro
nästan alla högväxta, storbladiga örter.
Blommorna sitta i klase i toppen, äro merendels
ganska stora och ha rör- el. klockformigt,
fem-flikat foder samt bägar- el. trattlik, nästan
regelbunden krona. Frukten är en tvårummig
kapsel med mycket talrika små frön. En del
arter, ss. N. affinis och N. longiflora med
vita, N. Sanderae med röda och N. glauca med
TJÖRNS H2
Skala 1:500 OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
