Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjärfärger, Tjärfärgämnen - Tjärfärgämnen - Tjärhandelskompanierna - Tjärhov - T-järn - Tjärnö - Tjäroljor - Tjärpapp - Tjärpärma - Tjärstad - Tjärtvål - Tjärtvättare - Tjärvatten - Tjärven - Tjäura - Tjöck - Tjöme - Tjörn (ö)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tjärfärgämnen—Tjörn
397
från grundsubstansen xanten (se d. o.). De
viktigaste äro fluorescein och g a 11 e i n.
Antrakinonfärgämnen härledas
från grundsubstansen antrakinon (se d. o.). De
indelas i följ, tre huvudgrupper:
oxiantra-kinonfärgämnen, omfattande
alisarin-färgämnena (se A 1 i s a r i n), a n t r a k
i-nonsulfosyrefärgämnen, omfattande
en hel grupp viktiga sura yllefärgämnen, och
antrakinonkypfärgämnen,
bestående av färgämnen med flera
antrakinongrup-per i molekylen. Till den senare gruppen höra
de viktiga indantrenfärgämnena.
Dessa användas huvudsaki. till färgning av
bomull och konstsilke samt som tryckfärger.
De utmärka sig alla för mycket stor äkthet.
Azinfärgämnena äro närbesläktade
med antrakinonfärgämnena. Tekniskt viktiga
äro kapriblått, meldolablått, m
e-tylenblått samt safraninerna, i
n-d u 1 i n e r n a och nigrosinerna. Hit
räknas även det viktiga färgämnet a n i
linsva r t, som fås genom uppoxidering av anilin.
Svavelfärger fås genom behandling
av flera organiska ämnen med svavel el.
svavelalkalier. Sådana t. finnas i alla nyanser
med undantag av rött. Hit räknas h y d r o
n-färgämnena, som nyttjas för bomull o. a.
vegetabiliska spånadsmaterial. Ett av de
viktigaste är det ur karbazol framställda h y
d-r on b 1 å 11, en svår konkurrent till indigo.
Indigoida färgämnen. Viktigast
av dessa är indigo (se d. o.). Antikens
färgämne purpur är dibromindigo.
Kinolinfärgämnen äro en grupp t.,
som numera huvudsaki. brukas som
sensibila-torer i fotografitekniken. Viktigast äro de
s. k. c y a n i n e r n a.
Akridinfärgämnena äro härledda
från grundsubstansen akridin. De äro viktiga
läderfärgämnen. Trypaflavin har på
senare tid brukats som antiseptiskt medel. I. B.
Tjärfärgämnen, kem. tekn., se T j är färger.
Tjärhandelskompanierna, ensamberättigade
handelskompanier i Sverige under
storhetstiden för uppköp och utförsel av tjära och
beck, två av Sveriges av det europeiska
skeppsbyggeriets uppsving beroende
viktigaste exportartiklar. Då tjäran huvudsaki.
kom från Finland och Norrland samt utförseln
därav genom stapelstadstvånget och bottniska
handelstvånget var relativt koncentrerad, låg
det nära att efter mönster av
kopparkompanierna m. m. genom monopolisering söka
utnyttja Sveriges ställning som viktigaste
exportland för tjära. Härför bildades 1648
Norrländska
tjäruhandelskom-p a n i e t med uteslutande rätt på 20 år att
utföra tjära från Finland och egentliga
Sverige n. om Stockholm och med skyldighet att
emottaga områdets hela produktion.
Kompaniet lyckades pressa upp priset på tjäran och
gjorde goda affärer, men då föga av vinsten
kom producenterna och mellanhänderna till
godo, uppstod snart missnöje med
monopolet. 1661 omorganiserades det under namn
av Förnyade tjäruhande Iskomp
a-n i e t med vidsträcktare delägarskap. Genom
utlösning av de förra intressenterna och
genom internationellt prisfall på tjära
åsamkades detta stora förluster, och man måste efter
hand begränsa den mottagna produktionen
398
(5,000 läster tjära 1605), som noggrant
fördelades på de olika stapelstadsdistrikten. 1672
gjorde kompaniet bankrutt och efterträddes
av Renoverade
tjäruhandelskom-p a n i e t, som ej nådde bättre resultat och
upphörde 1682. 1689 inrättades T j äru
han-delssocieteten med monopol i hela
landet utom Gotland, som haft ett eget kompani
1649—54. Under societetens tid växte sig
den utländska konkurrensen i synnerhet från
Nordamerika allt starkare, och sedan den
numera viktigaste avnämaren, England,
frigjort sig, upphörde societeten 1714.
Monopolets ekonomiska betydelse, som mycket
kritiskt bedömdes av O. Fyhrwall
(»Tjärhandelskompanierna», 1880), är ännu
otillräckligt klarlagd. T. S-g.
Tjärhov, se Trätjära 1.
T-järn, tekn., se Fasonjärn.
Tjärnö, socken på n. Bohuslänskusten, Vette
härad; 48,46 kvkm, 1,892 inv. (1933). Omfattar
Tjärnön, öddön, Valön, Rossön, de längst ut
i havet belägna Kosteröarna (se d. o.) m. fl.
bergiga skärgårdsöar samt en mindre del av
fastlandet. Inom T. skäret St. Drammen,
Sveriges västligaste punkt, 10° 58’ ö. Igd fr. Gr.
503 har åker, 416 har skogsmark. Flera
fisklägen. Ingår i Skee och T. pastorat i
Göteborgs stift, Vikornes n. kontrakt.
Tjäroljor, de oljor, som erhållas vid
destil-lation ur stenkolstjära (se d. o.).
Tjärpapp, papp, som före el. efter
formningen indränkts med stenkols- el. petroleumtjära.
Jfr Takpapp.
Tjärpärma, se Tjärbränning.
Tjärstad, socken i Östergötlands län, Kinda
härad, kring Järnlunden, Åsunden m. fl. sjöar;
140,41 kvkm, 2,246 inv. (1933). 2,048 har åker,
7,707 har skogsmark. Vid Rimforsa (se d. o.)
Fredrika-Bremer-förbundets skolor m.m.
Egendom: Skedevi (se d. o.). Ingår i Kättilstads
och T:s pastorat i Linköpings stift, Kinds
kontrakt.
Tjärtvål, vanl. en natrontvål, i vars smälta
massa en viss mängd trätjära inblandas.
Nyttjas ibland mot kroniska hudsjukdomar.
Tjärtvättare, se L y s g a s, sp. 438.
Tjärvatten, dets. som tjärpärma, se
Tjärbränning.
Tjärven, blixtfyr med ständig bevakning i
s. delen av Ålandshav, n. om infarten till
Söderarmsleden till Stockholm. Ljusstyrka
14,000 Hefnerljus (Luxljus). Anlädes 1903.
Tjä’ura, äldre namn på Pårtekaises och
därmed hela Pårtefjällets (se d. o.) högsta topp,
numera kallad Palkatjåkko; enl. 1890 års
gener alstabskarta 2,042 m ö. h., enl. Hamberg
och senare kartor 2,021 m. Omges av glaciärer.
Tjöck, fi. Tiu’kka, socken i Vasa län,
Finland; 91 kvkm, 1,600 inv. (1932),
svensktalande. Namnet T. förekommer redan 1303. O. Brn.
Tjöme, herred i Vestfold fylke, Norge, v.
om Oslofjorden, uteslutande öar; 38,86 kvkm,
2,701 inv. (1930). Störst är Tjömöy (24,eo
kvkm), därnäst Vasser. Frekventerad
sommarvistelseort. Ax. S.
Tjörn, ö på s. Bohuslänskusten, av
Hakefjorden skild från fastlandet i ö. och av ett
smalt sund från den nära Orust belägna ön
Mjörn i n.; 133,89 kvkm. Bildar med
närliggande öar Tjörns härad (se nedan). T. var
tidigt bebyggt (jfr Bohuslän, sp. 670).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
