Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tofta - Toftaholm, Tofta - Toftasläkten - Toftaån - Toften - Tofteryd - Toga - Toga praetexta - Togata - Toggenburg - Togo - Togo, Heihachiro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Toftaholm—Togo
416
Hona av tofsvipa, Vanellus vanellus.
476 inv. (1933). Skogigt platåområde. Vid
Nyrevs udde avslutas n. Gotlands klintkust
mot s. v. 872 har åker, 1,804 har skogsmark.
Egendom: Ansarve. Skjutfält för artilleriet,
omkr. 6 km långt och 2 km brett. Fisklägen:
Gnisvärd och Blåhäll. Ingår i Eskelhems och
T. pastorat, Visby stift, Medelkontraktet.
2. Kustsocken i Malmöhus län,
Rönne-bergs härad, på Landskronaslätten, strax s. ö.
om Landskrona; 9,46 kvkm, 442 inv. (1933).
800 har åker, 22 har skogsmark. Egendomar:
Axeltofta och Häljarp. Ingår i Asmundtorps
och T. pastorat i Lunds stift, Rönnebergs
kontrakt.
3. T. el. Tyfta, gård på Adelsön i Mälaren,
ägdes under unionstiden av riksmarsken Karl
Ulfsson (se d. o.) och senare av hans dotterson
Karl Knutsson (Bonde).
4. Egendom i Kronobergs län, se
Toftaholm.
Toftaholm, T o f t a, numera styckat gods i
Dörarps socken, Kronobergs län, nära
Tofta-åns mynning i Vidöstern. Nämnes 1387,
bebyggdes 1450 av Gustaf Olofsson Stenbock
och övergick på 1660-talet genom gifte till
ätten Bonde af Björnö, vilken 1760—1920
innehade godset som fideikommiss.
Toftasläkten, se Karl Ulfsson och
S p a r r e, släktart.
Toftaån, biå till Lagan (se d. o.).
Toften, av Närkes Svartå genomfluten
insjö s. om Kilsbergen; 17 kvkm, 75 m ö. h.,
11 m djup. Rik på småöar, huvudsaki.
bildade av drumlins. I södra T. mynnar Laxån.
Tofteryd, socken i Jönköpings län, östbo
härad, kring och ö. om övre Lagan; 125,67
kvkm, 2,495 inv. (1933). Närmast Lagan, där
Skillingaryds (se d. o.) municipalsamhälle och
artillerisk jutfält ligga, skogbevuxen
sandslätt, däromkring småkuperad skogsbygd.
1,276 har åker, 6,319 har skogsmark. Pastorat
i Växjö stift, östbo kontrakt.
Toga [tå’-], lat. (jfr te’gere, täcka),
forn-romerskt överplagg, skuret halvcirkelformigt,
av vitt ylle, vid sorg av dunklare färg;
skinande vit t. (t. candida) bars som festdräkt
och av ämbetssökande (candidati); t.
prae-texta var en t. candida med purpurbräm,
använd av vissa ämbetsmän och av gossar.
Bruket av toga inskränktes med tiden till
staden Rom, och t. betraktades som den
fredlige medborgarens dräkt. Den bars ej av
ringare folk och kom efter Augustus ur bruk
utom för ämbetsmän och som fest- och
hovdräkt. Om dess draperande se Dräkt, bild
26. Kvinnornas t., oreglerad till snitt och
färg, kom tidigare ur bruk och bars senare
blott av småflickor och prostituerade. — En
smalare t. med purpurinslag, trabea, förekom
som officiell dräkt för romerska riddare och
vissa präster. Jfr L. M. Wilson, »The roman
t.» (1924). E. St.
To’ga praete’xta, se Toga.
Togäta, se Fabula palliata.
Toggenburg [tå’genbork], landskap och
fordom grevskap i schweiz. kant. S:t Gallen,
kring floden Thurs övre lopp, är en bördig,
tätt befolkad dal, numera turistort.
Togo [tå’gå], f. d. tyskt koloniområde i
Väst-afrika, vid Atlantiska oceanen, mellan
Guldkusten och Dahomey, genom Nationernas
förbunds sanktion 1922 uppdelat i ett franskt
och ett brittiskt mandatområde. (Det
brittiska, västliga, når ej fram till kusten.)
Franska T.; 56,169 kvkm, 750,065 inv.,
därav 749,419 färgade och 646 européer
(1931). Huvudstad: Lome (10,808 inv. 1932).
Brittiska T. (Togoland); 33,772 kvkm,
275,968 inv. (1931), administreras från
Guldkusten. Huvudort: Ho (3,407 inv. 1931). I södra
T. bo ewe (jfr d. o.). Hedningarna äro i
majoritet. T. omfattar ett n. v. slättland (omkr.
100—250 m ö. h.) och en s. ö. region,
bestående av ett sandigt och sumpigt kustdistrikt
i s. och ett inre platåland (högsta höjd omkr.
1,200 m ö. h.) i n. Yppig urskog i dalarna,
fruktbar lateritjord på de s. slätterna. Majs,
jams, arrowrot m. m. odlas av de infödda;
betydande plantager av olje- och kokospalm,
kaffe, kakao, cola m. m. Viktigaste export:
palmkärnor, kakao, bomull, copra. Lome är
huvudhamn, och därifrån utgå tre
järnvägslinjer. — T. annekterades 1884 av Tyskland och
ockuperades i aug. 1914 av en förenad
brittisk och fransk styrka (jfr
Kolonialstriderna under världskriget, sp. 988).
— Litt.: G. Trierenberg, »T.» (1914); H.
Pau-lin, »Cameroun-Togo» (1923).
Togo [tågå], II e
i-h a c h i r o, greve,
japansk amiral (f. 1847).
Utbildades i England
1871—78, deltog till
sjöss i kriget mot
Kina 1894—95 samt var
under rysk-japanska
kriget 1904—05
överbefälhavare för
Japans örlogsflotta. T:s
förtjänster under
sistnämnda krig
belönades med grevetiteln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
