Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tocqueville, Charles Alexis Henri Maurice Clérel de - Toda - Toddy - Todea - Todhonter, Isaac - Todi - Todi, J. da - Todorov, Petko - Todsen, Nanny - Toffel - Toffelblomma - Toffeldjur - Tofieldia - Tofsgälade fiskar - Tofslärka - Tofsmes - Tofsskivling - Tofsvaktel - Tofsvipa el. Vipa - Tofsäxing - Tofsörn - Toft el. Roddbänk - Tofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Toda—Tofta
414
Toffelblomma, Calceolaria hybrida.
Sverige. över huvud sammanfattade det
den liberala samhällsåskådningen i en
klassisk form. Demokratien framstår för T.
visserligen ej som ett absolut ideal utan som
en alltmer förhärskande tidsfaktor,
grundad i själva de moderna
samhällsförhållandena. Under sin politiska bana (1839—51)
verkade T. 1849 först som vice president i
lagstiftande församlingen och sedan som
utrikesminister (juni—nov.). T:s antagonism mot
Napoleon III:s regim vållade, att han ägnade
sina sista år åt författarskap. Ännu ett
full-lödigt uttryck av detta blev »L’ancien régime
et la révolution» (1856). T. gav där en
objektiv bild av utvecklingen fram till
revolutionen. Sami, arbeten i 9 bd 1860—65, självbiogr.
1893. — Litt.: R. P. Marcel, »Essai politique
sur A. de T.» (1910); A. Redier, »Comme disait
M. de T.» (1925). N. F-ll.
Toda, folkslag, se D r a v i d a.
To’ddy (av ind. tådi, palmvin, se d. o.), dryck
av hett vatten, socker och konjak (arrak, rom
el. dyl.). — Äggtoddy, i glas med socker
hoprörd äggula (med el. utan spirituösa).
Tödea, bot., se Osmundaceae.
Todhunter [tå’dhanto], I s a a c, engelsk
matematiker (1820—84), prof, i Cambridge,
utgav mycket högt uppskattade läroböcker och
arbeten i matematikens historia. Hans
framställning av probabilitetslärans historia
anses som klassisk. T. B.
Todi [tå’di], stad i it. prov. Perugia
(Um-brien), vid floden Tiber; 5,776 inv. (1921).
Biskopssäte; har rester av ringmurar, en stor
ruin av ett tempel el. basilika m. fl. märkliga
byggnadsverk, ss. den 1604 fullbordade
vall-fartskyrkan Santa Maria della Consolazione.
Todi [tå’di], J. da, se Jacopone da Todi.
Todorov [tå’dåråf], P e t k o, bulgarisk
författare (1879—1916). Blev som dramatiker
banbrytande för den bulgariska litteraturen
genom halvt fantastiska sagospel och
idédramer (»Samodiva», 1904, De första, 1906,
Drakens giftermål, 1910, m. fl.) och skrev även
konstnärliga stämningsbilder och lyriska
dikter på prosa (Idyller, 1914; ty. övers. 1919).—
Jfr »Nationernas bibliotek», I (1918). A-d J.*
Todsen, Nanny, se Larsén-Todsen.
Toffel, lätt fotbeklädnad i form av en sko,
med el. utan bakkappa. Har ingen eller
låg klack samt saknar snörning. —
Trätofflor, »träbottnar», som brukas av
lantbefolkningen i s. Sverige samt över hela lan-
det i stall- och ladugårdsarbete, bestå av en
träbotten, med klack och sula slöjdade i ett
stycke samt försedd med ovanläder av grovt
smorläder och med ingen el. obetydlig
bakkappa. De tillverkas ofta av alvirke. G. H-r.
Toffelblomma, Calceolaria, artrikt släkte
av fam. Scrophulariaceae, örter el. små buskar;
de flesta växa på Anderna i Peru och Chile.
Igenkännes lätt på att blomkronans
underläpp är stor och uppblåst, liknande en toffel.
Flera arter och bastarder med stora, vackert
tecknade (gula och röda) blommor odlas. G. M-e.
Toffeldjur, zool., se Infusionsdjur.
Tofie’ldia,
liljeväxt-släkte med smala,
svärdlika blad och
små blekgula
blommor. T. palustris,
björnbrodd, har
spenslig stängel;
allmän på fuktig mark
i fjälltrakterna,
sällsyntare söderut till
Värmland och
Hälsingland. T.
calycu-lata, kärrlilja, med
grövre stjälk, finns på
Gotland. G. M-e.
Tofsgälade fiskar,
Lophobra’nchii, grupp
av benfiskar, hos
vilka gälarna ha formen
av bladiga tofsar.
Fjäll saknas, och
munnen är belägen i spet-
sen av den rörformigt utdragna nosen. I
Sverige finnas kantnålar och havsnålsläktet (se
dessa ord). T. P.
Tofslärka, zool., se Lärkor.
Tofsmes, zool., se M e s s 1 ä k t e t.
Tofsskivling, bot., se Skivlingar och
bild 12 på färgpl. vid art. Svampar.
Tofsvaktel, Lopho’rtyx califo’rnicus,
vaktel-liknande hönsfågel med hjälmliknande
fjädertofs på hjässan. T., som är allmän i
Kalifornien, blir 25 cm lång. T. P.
Tofsvipa el. V i p a, Vane’llus vane’llus, till
ordn. brockfågelartade hörande vadarfågel,
utmärkt av en lång, spetsig nacktofs.
Vingarna äro rundade. Färgen är ovan
metall-glänsande grön, huvud, bröst och stjärtspets
svarta, eljest vit. Längd 30—34 cm. T.
lever av maskar, insekter och små snäckor.
Nordgränsen sammanfaller med ekens.
Äggen, som i mell. Europa anses som en stor
läckerhet, läggas i en grop i marken. T. hör
till de tidigast ankommande flyttfåglarna (vid
snösmältningen) men flyttar i augusti. T. P.
Tofsäxing, Koelèria glau’ca, ett vanl. 3—5
dm högt, blågrått, tuvbildande gräs med två
—treblommiga småax i axlik vippa, upptill
ludna strån och rännformiga blad. Växer på
sandfält i Skåne och på Öland. G. M-e.
Tofsörn, Lophoae’ tus occipi’talis, till de
falkartade dagrovfåglarna hörande afrikansk
örn med långa vingar, kort stjärt, höga ben
och svartbrun fjäderdräkt. Bakhuvudet bär
en stor fjäderbuske. 50—60 cm lång. T. P.
Toft el. Roddbänk, sittbräde för roddare
el. styrare i en båt.
Tofta. 1. Socken i Gotlands s. härad, på
västkusten, strax s. v. om Visby; 38,27 kvkm,
Björnbrodd, Tofieldia
palustris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
