Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Togo, Heihachiro - Togril-beg - Toilette - Toison d’or - Toivo - Toivola, Toivala - Tok - Tokaj - Tokajvin (Tokajer) - Tokat - Toke - Tokelauöarna - Tokhariska, Tochariska - Tokio - Toko - Tokoi, Antti Oskari - Tokonoma - Tokugawa - Tokushima - Tokyo (Jedo, Edo)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Togril-beg—Tokyo
418
1905—10 var T. chef för marinstaben och blev
1912 storamiral. Han har utgivit »Rapport de
la bataille de Tsoushima» (1905). — Litt.: A.
Lloyd, »Admiral T.» (1905); G. Gavotti, »Tre
grandi uomini di mare, De Ruyter, Nelson,
Togo» (1911). ö-g.
Togril-beg, se Seldjuker.
Toilette [tcoalä’t], fr., se Toalett.
Toison d’or [tcoazä’ då’r], fr., se Gyllene
skinnet.
Toivo [tåPvå], se E 1 m b 1 a d, J. W. S.
Toivola [tåPvå-], T o i v a 1 a, sund i Kuopio
län och socken, Finland, mellan två fjärdar
av Kallavesi sjö, omkr. 7 km n. om Kuopio
stad. T. är bekant för det tappra försvar mot
ryssarna, som Sandels här organiserade
under finska kriget 1808.
Tok, bot., se Potentilla.
Tokaj [tå’kaj], kommun i n. ö. Ungern, vid
sammanflödet av Tisza och Bödrog; 5,844 inv.
(1930). Berömd vinort, ett av centra för
vinodlingen på Hegyallyabergen.
Tokajvin (Tok a’j e r), ungerskt
dessertvin, av druvor från Hegyallyabergen, sött,
brungult och starkt aromatiskt. Det
typiska t. pressas av lika mängder fullmogna och
övermogna (något hoptorkade) druvor samt
håller 14—15 % alkohol. G. H-r.
Toka’t, huvudstad i vilajetet T. i n. ö.
Turkiet, vid vägen Samsun—Sivas, omkr. 620 m
ö. h.; 20,430 inv. (1927). Säte för armenisk
ärkebiskop, moské från seldjuktiden.
Betydande handel. Vin-, frukt- och trädgårdsodling.
Toke. 1. Älv i Telemark fylke, Norge,
från sjön Totak (38,5 kvkm, 685 m ö. h.) till
Bandak (vid Dalen); flodområde 5,351 kvkm.
T., som äges av staten, bildar bl. a. den 89 m
höga Hyllandsfoss. — 2. Älv i Telemark
fylke, Norge, från Tokevatn, n. om Kragerö, till
Skagerak; flodområde 1,177 kvkm. Bildar
bl. a. Dalsfoss, Vafoss och Kammerfoss. Ax. S.
Tokelauöarna, eng. Union islands, brittiska
ögrupper i Polynesien, mellan 8° och 10° s.
br. och 171° och 173° v. Igd, bestå av fyra
grupper smärre korallöar; omkr. 18 kvkm,
1.048 inv. (1931). Fiske, coprainsamling.
Brittiska sedan 1889, stå T. sedan 1926 under
Nya Zeelands jurisdiktion.
Tokhäriska, Tochäriska, indoeuropeiskt
språk, upptäckt omkr. 1900 i n. östturkestan
(framför allt i Turfanområdet och vid
Kut-scha). Vissa likheter kunna konstateras
mellan t. och de västligaste in doeuropeiska
språken, men rörande t:s ställning inom
språkgruppen råda olika meningar. T. uppträder i
två skarpt skilda, på ett modifierat indiskt
alfabet avfattade dialekter, kallade A och B,
av vilka den senare förefaller att ha varit
mest spridd och språkhistoriskt
ålderdomligast. Språkresterna äro huvudsaki. bevarade
i fragmentariska handskrifter och
vägginskrifter. Litteraturen utgöres till största delen av
översättningar från indiska arbeten, särskilt
av buddistiska texter. Jfr
Indoeuropei-s k a språk. — Se W. Schulze, E. Sieg och
W. Siegling, »Tocharische Grammatik» (1931).
Tokio [tåkiå], se Tokyo.
Toko [tå’kå], zool., se Pepparätare.
Tokoi [tå’kåj], Antti Oskar i, finländsk
politiker (f. 1873). Var gruvarbetare i
Amerika 1891—1900 och därefter jordbrukare i
hemlandet till 1910. T. blev en av
socialdemokratiska partiets ledande krafter:
lant-dagsman från 1907
(talman 1913) och
landsorganisationens
ordf, från 1912. Efter
marsrevolutionen 1917
var han till aug.
vice-ordf. i senatens
eko-nomiedep., och i den
röda
revolutionsrege-ringen jan.—april 1918
var han
livsmedels-kommissarie. T.
flydde till Ryssland,
ingick i den engelska
Murmanlegionen och
är nu red. för tidningen Raivaaja (Rödjaren)
i Fitchburg, Massachusetts, U. S. A. H. E. P.
Tokonoma [tåkånå-], se Japansk konst,
sp. 1014.
Tokugawa [tåkogacoa], se Japan, sp. 997 ff.
Tokushima [tåkoji-], hamnstad på ön
Shiko-kus n. ö. kust, Japan, överfartsort till ön
Hondo; 79,907 inv. (1931).
Tokyo [tåkiå] (»östra huvudstaden»), före
1869 kallat J e d o, E d o (»flodmynning»), jap.
rikets huvudstad och största stad, ligger på
35° 40’ n. br. på s. ö. kusten av ön Hondo
(Nippon) och n. stranden av Tokyobukten
kring utloppet av Sumidagawa; mer än 500
kvkm, 2,070,529 inv. (1930), med
inkorporerade förorter 4,978,390 inv. Sumidagawa,
omgiven av ett nätverk av kanaler, är ofarbar
för större fartyg; det omkr. 30 km avlägsna
Yokohama, förenat med T. genom kanal och
järnvägar, är stadens uthamn. Medeltemp.:
jan. 2,9° C, aug. 25,4° C; 40 frostdagar årl.
—■ T. utbreder sig dels på flodslätten, dels
på kringliggande kullar. Stadsdistriktet
Ko-jimachiku upptar centrum av staden med
regeringsbyggnader och förnäma kvarter s. om
det på en höjd belägna, av vattengravar
omgivna kejserliga palatset. På dettas plats låg
shogunernas residens, färdigt på 1450-talet,
nedbrunnet 1873 och 1888 ersatt av den nuv.
byggnaden. Efter jordskalvskatastrofen i
sept. 1923 ha stora delar av T. nybyggts och
omkr. 260 km nya avenyer samt stora parker
anlagts. Bland byggnadsverken märkas
buddistiska tempel, kloster, mausoleer över de
sista shogunerna, kejserligt museum och bibi,
m. m. T. är säte för ett kejserligt univ. (gr.
1877; 7.893 stud. 1930), en mängd andra högre
bildningsanstalter samt vetenskapliga
institutioner och sällskap. Även som handels- och
industristad är T. mycket betydande. Alla
industrigrenar äro representerade; viktigast
äro siden-, bomulls-, porslins- och emalj
fabrikerna, skeppsvarv, stålverk, bryggerier,
läder- och leksaksfabriker. T. tjänar som
importcentrum för hela Japan och är säte för
dess flesta ledande handelsfirmor. — Gr. 1456,
var T. 1590—1868 regeringssäte för
Toku-gawashogunerna. Efter revolutionen 1868
flyttades det kejserliga hovet dit, varvid
staden erhöll sitt nuv. namn. Under den av det
stora jordskalvet 1923 förorsakade eldsvådan
förstördes mer än 300,000 hus, bl. a. univ.
med bibi. Nära 1,5 mill. människor blevo
husvilla, 67,106 dödades, 41,236 blevo skadade,
XIX. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
