Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tokyo (Jedo, Edo) - Tolag - Toland, John - Toldo - Toldy, Ferenc - Toledo (Spanien) - Toledo (Ohio)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Tolag—Toledo
420
och 34,536 räknades som saknade. — Litt.:
»The great earthquake of 1923 in Japan» (off.
redogörelse; 2 bd, 1926).
Tölag (av Ity. Tolage, ty. Zulage, tillägg;
således eg. »tillägg», näml, till
tullavgifterna), en med tullumgälderna till staten
sammanhängande och stapelstad tillfallande
avgift på utländska varor, som infördes till el.
utfördes från staden. I Göteborg erlades dock
t. även för inländska varor intill 1827, då
denna t. avskaffades. Det äldsta och
viktigaste slaget av t. var den s. k. ordinarie
t. el. s t a d s t o 1 a g e n. Stockholm var den
första stad, som fick sig dylik t. tillerkänd,
vilket skedde genom det provisionella
privilegiet av 7 sept. 1635 och bekräftades genom
1636 års privilegier, som bestämde t. till 1 %
av inkommande och 1/2 % av utgående gods.
Efter indragning 1680 tilldelades genom k. br.
21 sept. 1715 samma rätt till t. åt alla
stapelstäder. Den till kronan indragna t.
samman-slogs s. å. med tullen. — Utom denna till
stapelstädernas utgifter i allm. anvisade ord. t.
funnos andra, huvudsaki. för vissa ändamål
avsedda slag (se Inkvartering). 1825
samman-slogos alla olika sorters t. i Stockholm och
Göteborg till ett enda slag, som benämndes
allmänna t. — De stora olikheterna i de för
skilda städer gällande bestämmelserna om t:s
storlek och de densamma underkastade
varorna nödvändiggjorde en reglering, som
genomfördes 1857, då t. indrogs till statsverket
och sammanslogs med tullen samt åt städerna
tillerkändes av tullmedlen utgående t o 1 a
gs-ersättning, som beräknas på olika sätt
(jfr Skatteregleringskommitténs promemorior,
n:r 46). Som ex. på tolagsersättningens
storlek må nämnas, att den 1929 för samtliga
därtill berättigade städer uppgick till
7,330,249 kr. D. D.*
Toland [täuTond], John, irländsk filosof
(1670—1722). T. utgav 1696 »Christianity
not mysterious», en skrift i deistisk riktning,
enl. vilken kristendomen varken innehåller
något som strider mot
förnuftet el. något
som överstiger
förnuftet. Han opponerar
sig mot all
auktori-tetstro och förklarar
förnuftet vara vårt
enda rättesnöre men
anser sig icke
behöva förkasta
kristendomens läror, ej ens
un-derverksberättelserna.
— T:s åsikter väckte
våldsam opposition,
hans bok brändes
of
fentligen, och han själv lämnade England.
— I sina senare skrifter, »Letters to
Serena» (1704) och »Pantheisticon» (1720),
utvecklar han radikalare åsikter, intar en
pan-teistisk ståndpunkt, som skiljer sig från
Spi-nozas särskilt däri, att han betraktar
rörelsen som en för materien fundamental
egenskap. Han förkastar även tron på en personlig
Gud och på den individuella odödligheten. -—
T:s skrifter utgåvos i 2 bd 1726—47. G. O-a.
Toldo, tält, se B o s t a d, sp. 933.
Toldy [tåTdi], F e r e n c, ungersk
litteraturhistoriker (1805—75), prof, vid univ. i
Budapest, blev banbrytare för den ungerska
litteraturhistorien. 1 »Handbuch der
unga-rischen Poesie» (1828) framvisade T. den
ungerska litteraturens skatter för utlandet.
T. var en bland stiftarna av det litterära
Kisfaludysällskapet och av ungerska akad.,
vars sekr han var mer än ett kvartsekel.
1851 utkom i 2 bd hans litteraturhistoria på
ungerska (»A magyar nemzeti irodalom
tör-ténete»). Sami, verk i 8 bd 1874. B. L-r.
Toledo [tålä’öå], huvudstad i sp. prov. T.
(15,346 kvkm, 497,231 inv. 1930), Nya
Kasti-lien, på högra stranden av Tajo, 65 km s. s. v.
om Madrid, 530 m ö. h.; 27,347 inv. (1930).
Ärkebiskopssäte. Beläget på en granithöjd, på
tre sidor omflutet av Tajo, företer T. med sina
gotisk-moriska befästningar och den högt
uppstigande katedralen och kastellet en högst
märklig stadsbild. Stadsplanen med
oregelbundna, trånga gator är av moriskt ursprung;
även den äldre byggnadsstilen är
orientaliskt påverkad, över flodens djupa klyftor
leda två broar, Alcåntara, av romerskt
ursprung, ombyggd av morerna 866 men
huvudsaki. från 1200- och 1300-talet, samt San
Martin, byggd 1212, renoverad 1390.
Bland byggnadsverken märkes främst
katedralen, Spaniens förnämsta, femskeppig, i
gotisk stil, gr. 1226. En tidigare kyrkobyggnad
på platsen gjordes 712 av morerna till
huvudmoské men erövrades 1086 av de kristna.
1909 blev katedralen nationalegendom. Av
dess många, rikt utsmyckade kapell må
nämnas Capilla Mayor, Capilla de Santiago
(restaur. 1924), Capilla de Reyes Nuevos samt
Capilla de San Juan, i vilket katedralens
dyrbarheter förvaras, bl. a. den berömda
cus-todiagruppen, 3 m hög med 260 förgyllda
silverstatyetter. Av de mer än 100
kyrkobyggnader, som funnits i T., återstår
knappast hälften, däribland Hospital de Santa
Cruz de Mendoza (omkr. 1500), nu
inrymmande provinsialbibl. och arkeol. museum,
f. d. franciskanklostret San Juan de los
Reyes, gr. 1476 (jfr bild 4 vid art. Spansk
konst), kyrkan Santa Maria la Blanca,
byggd till synagoga i mudéjarstil på
1100-el. 1200-talet, Sinagoga del Tränsito
(1360-talet) m. fl. På stadens högsta punkt ligger
f. d. kastellet, Alcåzar el. Karl V:s palats,
på platsen för ett romerskt kastell, nybyggt
på 1770-talet, sedan 1882 krigsskola
(Acade-mia de infanteria). Strax n. v. om staden
ligger den 1780 gr. stora vapenfabriken
(Fä-brica de armas), bekant för sin tillv. av
Tole-doklingor. De bästa Toledovapnen anses
härstamma från 1500-talet. — T. är det av
romarna 193 f. Kr. erövrade Toletum, som av
dem befästes och redan då var berömt för sin
vapentillverkning. Det var från mitten av
500-talet västgotarikets huvudstad. På 400—
600-talet höllos där ett tjugutal synoder. T.
var 712—1085 morernas förnämsta
stödjepunkt men erövrades sistnämnda år av
Al-fonso VI. M.
Toledo [tålFdäu], stad i n. v. Ohio, U. S. A.,
vid Maumees mynning i Lake Erie, på ömse
sidor om floden; 290,718 inv. (1930). Viktig
järnvägsknut, flyghamn. T. är en av de
främsta hamnarna vid U. S. A:s stora sjöar;
handel med kol, spannmål m. m. Stor
marknad för bl. a. utsäden, mångsidig industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
