Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toledo (Ohio) - Toledo, Alfonso Martínez - Toledo, Juan Bautista de - Toledoklinga - Tolentino - Tolerabel - Tolerans - Toleransakten - Toleransediktet - Tolerera - Tolft - Tolfta - Tolftedelsskilling - Tolg - Tolga - Tolima - Tolk - Tolka - Tolken - Toll, släkt - Toll, von, släkt - Toll, Edvard von - Toll, Hugo Mauritz - Toll, Johan Christofer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Toledo, A. M. de—Toll, J. Chr.
421
(automobiler, vågar m. m.). T. har univ. (gr.
1872; 1,750 stud. 1932).
Toledo [tålä’öå], A 1 f o n ä o M a r 11 n e z
d e, spansk författare, ärkepräst av Talavera
(1398—efter 1466), en av sin tids förnämsta
prosaister, berömd för sitt språks renhet. T:s
främsta arbete, »Corbacho» (1438), är en saftig
satir över samtidens, särskilt kvinnornas,
seder. K. A. H.
Toledo [tålä’öå], Juan Bautista de,
spansk arkitekt (d. 1567). Studerade i Italien
och kallades till Spanien av Filip II, där han
strävade att ge arkitekturen klassisk form.
Hans berömdaste verk är Escorial (se d. o.),
efter T:s död fullbordat av Juan de Herrera
(se d. o.), T:s lärjunge och hjälp. (E. L-k.)
Toledoklinga, se Toledo.
Tolentino [tålenti’nå], stad i it. prov.
Mace-rata, landskapet Markerna (it. Marche), vid
floden Chienti; 5,184 inv. (1921). Domkyrka
(från 800-talet, restaur. på 1800-talet),
kyrkan San Nicola da T. (1300-talet) med
fresko-målningar o. a. märkliga byggnadsverk. — I
T. slöto 19 febr. 1797 Frankrike och påven Pius
VI fred. 2 och 3 maj 1815 vunno österrikarna
under Bianchi vid T. en seger över
neapolitanerna, som kostade Murat Neapels tron.
Toleräbel, dräglig.
Tolerans [-a’ns]. 1. Fördragsamhet (särskilt
i fråga om religion). — 2. Högsta medgivna
avvikelse från rätt mått, vikt, halt o. s. v. hos
föremål, som kräva noggrant utförande, ss.
lagliga mynt, vapen, ammunition,
precisions-verktyg, utbytbara maskindelar. Kallas även,
särskilt i fråga om mynt, remedium. G. H-r.
Toleransakten, se Episko p alkyrkan,
sp. 925.
Toleransediktet 1781, stadfäst av Gustav III,
gav »dem av främmande religioner», som
nedsatte sig i landet, full samvetsfrihet och
fri religionsutövning med egna kyrkor,
klockor, präster och lärare. Till sina
gudstjänster fingo de dock ej »inlåta» andra än sina
egna religionsförvanter, propagandaböcker
fingo ej tryckas, och från riksdagen och
rikets ämbeten förblevo de främmande
trosbe-kännarna utestängda. E. Nwn.
Tolerera, fördraga, överse med, tåla. —
T o 1 e r a’n t, fördragsam.
Tolft (fsv. tylft), gammal
styckeräknings-term för ett antal av tolv bräder el. plankor.
Tolfta, socken i Uppsala län, örbyhus
härad, kring Tämnarån, närmast n. om Tierps
köping; 123,06 kvkm, 1,576 inv. (1933). Jämn
skogsbygd med odling och bebyggelse kring
ån. 1,811 har åker, 8,757 har skogsmark.
Egendom: Strömsbergs (se d. o.) numera
nedlagda bruk. Pastorat i Ärkestiftet,
örbyhus kontrakt.
Tolftedelsskilling, se Runstycke.
Tolg, socken i Kronobergs län, Norrvidinge
härad, vid n. länsgränsen; 80,53 kvkm, 1,160
inv. (1933). Sjörik skogs- och bergsbygd
med över 300 m höga berg. 947 har åker,
3,166 har skogsmark. Genom T. går Räppe—
Asa kanal. Ingår i T:s, Asa och Tjureda
pastorat i Växjö stift, Norrvidinge kontrakt.
Tolga, herred i Hedmark fylke, Norge,
kring övre Glommen och Fämunden, i s. ö.
gränsande till Sverige; 908,32 kvkm, 1,917
inv. (1930). Ax. S.
Tolima [tåli’-], vulkanberg i dep. T.,
Colom
422
bia, Sydamerika, n. v. om staden Ibagué;
5,616 m ö. h.
Tolk, se Måttverktyg, sp. 609—610.
Tolka, T å 1 k a, åka skidor efter häst,
ren, motorfordon etc.
Tolken. 1. Viskans källsjö, i Äspereds
och S. Vings socknar, Älvsborgs län, v. om
Ulricehamn; 12,5 kvkm, 227 m ö. h., 26 m
djup. Reglerades 1917—19; tappningshöjd
2,4 m. — 2. Insjö i s. Marks härad,
Älvsborgs län; 8 kvkm, 62 m ö. h. Avrinner till
öresjön, som genom Slottsån avbördas till
Viskan.
Toll, svensk adelssläkt. Grenar av ätten
von T o 11 (se d. o.) naturaliserades med
namnet T. i Sverige 1723 och 1772. Om J.
Chr. T., som 1814 blev greve (slöt sin ätt), se
nedan. Hans brorson översten Gustaf
Philip Adam T. (1782—1865) blev 1813 frih.
Dennes son Gustaf Axel T. (1831—1912)
blev 1885 överste för Dalreg:tet, 1894
generalmajor och var 1894—99 chef för sjätte
arméfördelningen. Från 1899 var han
hovmarskalk hos hertiginnan Teresia av
Dalarna. Om hans son K. O. T. se nedan. Dennes
syssling kammarherren Hans Gustaf T.
(f. 18 6 5 23/5) har framträtt som heraldisk och
medeltidshistorisk forskare.
Toll, von, baltisk adelssläkt, som
uppgives vara av holländskt ursprung.
Christian von T. (från ösel, 1500-talet) är
stamfar för nu levande grenar. Den ryske
generalen Karl Friedrich (F e o d o r
o-vitj) von T. (1777—1842) var Diebitschs
generalstabschef under turkiska fälttåget
1829, blev greve och deltog i striderna i Polen
1831, där han, sedan Paskievitj sårats, ledde
stormningen av Warschau s. å. Han blev
1833 generaldirektör för väg- och
vattenbygg-nadsväsendet. Estländaren frih. Robert
von T. (1802—76) gjorde stora historiska
samlingar, som han offentliggjorde i
»Est-und livländische Brieflade» (4 bd, 1856—87,
delvis jämte andra; bd 1—2 omfatta tiden 1561
—97), samt uppmuntrade Schirrens
arkivarbeten i Sverige. Om frih. E. von T. se nedan;
om svenska ätten T o 11 se d. o. B. H-d.
Toll, Edvard von, frih., baltisk-rysk
geolog och polarforskare (1851—1903); jfr släktart.
Företog 1885—86 och 1893 tills, m. A. v. Bunge
(se d. o.) forskningsfärder till Nysibiriska
öarna. Under en senare färd (anträdd 1900)
nådde han Bennettön men försvann hösten 1903
spårlöst under försök att över isen återvända
söderut. Hans dagböcker från första delen av
resan, »Die russische Polarfahrt der ’Sarja’
1900—02», utgåvos 1909. H. G. S-s.
Toll, Hugo Mauritz, läkare (f. 1858
13/n), blev 1888 med. lic. i Stockholm och var
1897—1923 överläkare vid Diakonissanstaltens
sjukhus där. Bland T:s skr. märkes »Dog
Jesus på korset? En läkarstudie» (1928).
Toll, Johan Christofer, greve,
statsman, krigare (1743 1/2—1817 21/5); jfr släktart.
Urspr. ämnad för den militära banan, slog
han in på den juridisk-administrativa men
gav även här endast en kortare gästroll och
återbördades oväntat till fädernebygden som
överjägmästare i Kristianstads län. T. slöt
sig liksom så många andra bland de yngre
hattarna till Gustav III och blev ett av
de förnämsta verktygen för dennes revolu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
