Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toll, Johan Christofer - Toll, Karl Osvald - Tollare - Tollarp - Tollendal - Toller, Ernst - Tollesson, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Toll, K. O.—Tollesson
424
tionsplan. Visserligen var han nära att genom
den för tidigt iscensatta revolten inom
garnisonen i Kristianstad bringa hela företaget på
fall, men sedan Gustav 111 själv lyckligen
genomfört statsvälvning-en, blev även den
oför-vägne T. delaktig av
segerns frukter. Han
inträdde ånyo i
hären, blev
generaladjutant och, redan 1780,
chef för S. skånska
kavallerireg:tet samt
inlade stora
förtjänster om passevolansens
införande i hären.
Även i diplomatiska
värv togos hans
mångsidiga talanger i
an
språk, ss. för att underblåsa missnöjet i Norge
mot danskarna el. sondera terrängen i Polen
med hänsyn till den alltid hotande faran från
Ryssland. Med 1780-talet nådde T:s
inflytande sin höjdpunkt, då han som konungens
närmaste förtrogne ledde förberedelserna till
kriget mot Ryssland. Motgångarna i början
av detta medförde, att de personliga
förbindelserna med konungen avbrötos, men T:s
tjänster togos alltjämt i anspråk, dels vid
Skånes försvar, dels i Karlskrona för
flottans utrustning. — Återkallad av hertig
Karl till hovet efter Gustav III :s död,
avlägsnades han inom kort av Reuterholm, T:s
kusin, och utnämndes till sändebud i
War-schau, där han fick bevittna Polens slutliga
undergång. Hemkallad dömdes han för
delaktighet i Armfelts högmålsbrott till
ämbetets förlust och två års fästning i Wismar
(1795). Gustav IV Adolfs regeringstillträde
1796 medförde T:s fullständiga rehabilitering,
och han användes i en rad viktiga uppdrag,
framför allt utrikespolitiska, ss.
underhandlingarna med Ryssland om väpnad neutralitet
(1800), med Mecklenburg om Wismars
pantsättning (1803) samt slutligen med England
om allians mot Napoleon (1805). T. lyckades
ej hindra Sveriges anslutning till koalitionen,
men det var hans förtjänst, att villkoren
blevo så gynnsamma. I det följ, kriget
innehade T. flera viktiga befäl, först vid
evakueringen av Pommern 1807, då han
belönades med marskalksstaven, sedan som
överbefälhavare vid Södra armén.
Generalguvernör i Skåne var han från 1801. —
Gustav IV Adolfs störtande medförde T:s
entledigande, men hans försiktiga och lojala
hållning tillvann honom snart den nya
regimens förtroende, vilket yttrade sig i förnyade
uppdrag som ordningens högste väktare i
Skåne, bl. a. efter »bondekriget» 1811. Även
Karl Johan lät sin misstro vika, och 1813—
14 stod T. ännu en gång i spetsen för Skånes
försvar mot danskarna. Förut frih. och en av
rikets herrar, blev T. 1814 greve.
Litt.: C. W. Liljecrona, »Fältmarskalken J.
Chr. T.» (2 dir, 1849—50); A. Grade, »Sverige
och Tilsit-alliansen 1807—1810» (1913; akad.
avh.); H. Lundh, »Gustav IV Adolf och
Sveriges utrikespolitik 1801—04» (1926; akad.
avh.); K. Mellander, »J. Chr. T.» (1933; akad.
avh.; går till 1792). — T:s efterlämnade
papper finnas i Lunds univ.-bibl. A. G-de.
Toll, Karl Osvald, generallöjtnant (f.
1862 2/ii); jfr släktart. Blev underlöjtnant
vid Göta art.-reg:te 1881, var chef för
Artilleristaben 1904—09, blev chef för Gotlands
art.-kår 1909, överste
och chef för Vendes
art.-reg:te 1911,
generalmajor 1918 och chef
för 4:e arméfördeln.
1919, generallöjtnant
1925; avgick ur aktiv
tjänst 1927. —
Livligt intresserad av den
frivilliga
försvarsrö-relsen, var T.
1920—-33 ordf, i Sveriges
landstormsföreningars
centralförbund och är
sedan 1924 ordf, i
Sve
riges skytteförbunds överstyrelse. Han är
sedan 1930 ordf, i riddarhusdirektionen. T. har
varit lärare vid Krigsskolan och skrev för
denna »Vapenlära» (1900). M. B-dt.
Tollare, pappersbruk med trämassefabrik
på Värmdön, Stockholms län, vid s.
mynningen av Skurusundet. Tillhör a.-b. T.
pappersbruk, gr. 1926, aktiekap. 2 mill. kr., 100 arb.,
årstillv. 13,500 ton papper (tidnings-,
sulfit-och omslagspapper, kartong m. m.) samt
trämassa för eget behov. Pappersbruket anlades
1923 (utvidgat 1931) och trämassefabriken 1927.
Tollarp, municipalsamhälle i V. Vrams
socken, Kristianstads län, på
Kristianstadsslät-tens västligaste del; 108 har, 754 inv. (1933).
Järnvägsknut med sparbank,
affärsbankskon-tor, järn vägsverkstad, fruktförädlingsfabrik
m. m. Tax.-värde å fastighet 1,457,500 kr.
(1932), tax. inkomst 597,020 kr.
Tollendal [tålädaT], de, se L a 11 y.
Toller, Ernst, tysk författare (f. 1893),
av judisk börd. Blev medlem av bayerska
rådsrepublikens
regering april 1919 och
dömdes efter dess fall
i juni s. å. till fem års
fängelse. T. har
skrivit expressionistiska
skådespel med
pacifistisk och
revolutionär tendens, däribland
»MasseMensch» (1921),
»Die
Maschinenstür-mer» (1922),
»Hinke-mann» (1923), »Der
entfesselte Wotan»
(s. å.), »Hoppla, wir
leben» (1927; uppf. i Sthlm 1928) samt
»Wun-der in Amerika» (1931; med H. Kesten),
dikter (»Das Schwalbenbuch», 1923, m. m.)
och essäer. — Monogr. av P. Signer (1924).
Tollesson, Pehr, folkpredikant (1747—
1821). Blev kyrkoherde i Danviken och
Sick-laö 1780, hovpredikant 1792 samt kyrkoherde
i Närtuna och Gottröra av Ärkestiftet 1793.
S. å. utnämndes han till teol. doktor. Med sin
domedagspredikan 1774 (»En christelig
uppväckelsepredikan»; många uppl. 1775—1846)
slog han igenom som väckelsepredikant i
pietistisk-mystisk anda. Hans »Christeliga
predikningar» (»T:s postilla», 2 dir, 1802—03;
3:e uppl. 1833—34) vunno stor spridning,
särskilt i övre Norrland och Finland. Dessutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
