Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tommerup el. Tumathorp - Tommy el. Tommy Atkins - Tompa, Mihály - Timpuri, Elli - Tomrum - Tomsill - Tomsk - Tomt - Tomta - Tomtabacken - Tomtbildningslängd - Tomtbok - Tomte, Tomtegubbe, (Tomte-) Nisse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
Tommy—Tomte
440
Utsikt över Tomsk.
kyrka revs först på 1800-talet. Före
unionstidens slut hade T. nedsjunkit till by. — Litt.:
Fören :s för Fornminnes- och Hembygdsvård
i Sydöstra Skåne Skrifter, 1 (1921). B. H-d.
Tommy [tå’mi] (plur. Tommies) el.
Tommy Atkins, eng., populärt namn på den
engelske soldaten, härlett från Thomas
Atkins, ett fingerat namn på militära
blankettformulär från 1800-talets början. (G. L-t.)
Tompa [tå’mpa], M i h ä 1 y, ungersk skald,
reformert präst (1817—68); tillhörde Petöfis
och J. Aranys (se dessa ord) vänkrets. 1 sina
lyriska dikter, särskilt allegorierna, förstod
T. ge uttryck åt ett förtrampat folks dolda
klagan. Sami, verk i 4 bd 1902—05. — Se
vidare B.Leffler, »Ungersk lyrik» (1922). B.L-r.
Tompuri [tå’mpori], E 11 i, finländsk
skådespelerska (f. 1880). Har varit engagerad vid
finska och svenska teatrar i Finland samt i
Tyskland och har företagit vidsträckta
turnéer som recitatris i hemlandet, U. S. A. och
Sverige. H. E. P.
Tomrum, fys., se Vakuum.
Tomsill, zool., se Sillsläktet, sp. 864.
Tomsk [tåmsk], stad i Västsibiriska
området, Ryssland, vid floden Toms förening med
Usjaika och vid bibana till Sibiriska banan;
100,740 inv. (1931). T. är en av Sibiriens äldsta
städer, gr. 1604, gick raskt framåt efter
upptäckten av guldfyndigheter i trakten 1824
men har minskat i betydelse, sedan områdets
administrationscentrum förlagts till
Novosi-birsk. T. är säte för statsuniv. (gr. 1880; med.
och fys.-mat. fakultet; 1,447 stud. 1929) och
tekniskt institut (gr. 1896). flera vetenskapliga
sällskap samt museer. Tändsticks-, läder-,
metallindustri m. m. T. var under tsartiden
huvudstad i guvernementet T. (862,530 kvkm,
4.053.700 inv. 1915), beläget på ömse sidor
om mell. Ob.
Tomt betyder i allm. markområde, i stad el.
på landet, avsett för bebyggande
(»byggnadstomt») el. redan bebyggt (»bebyggd t.»). I
nyare sv. lagspråk kallas dock dylikt område
t. allenast om det är beläget inom stadsplan
(se d. o.) el. annat samhälles motsv.
bygg-nadsplan och avsett att särskilt för sig
bebyggas. (Eljest nyttjas beteckningen
tomtplats.) En t. i egentlig mening bildas
ge
nom tomtindelning (se d. o.).
Dess gränser behöva ej
sammanfalla med gränserna för de
särskilda ägarnas områden;
emellertid är det städse ett
önskemål att (på sätt i art.
Fastighetsbildning i
stad omtalas) bringa
äganderättsförhållandena i
överensstämmelse med
tomtindelningen, så att varje t. också
rättsligen utgör en särskild
fastighet (en »rättsligen bestående
t.»). T. införes i en tomtbok
(se d. o.) under egen
registerbeteckning, bestående av
nummer med el. utan tillägg av
littera, samt med
byggnads-kvarterets, ev. också
stadsdelens el. rotens benämning. För
t. inom villakvarter kan även
eget namn fastställas.
Förändring av t:s område må ej
ske annat än genom ny tomtindelning; för
vissa förändringar kräves ytterligare domstols
medgivande, av hänsyn till de enskilda
intressen (särskilt inteckningshavares), som kunna
äventyras. C. G. Bj.
Tomta, gård i Romfartuna socken,
Västmanlands län, 21 km n. om Västerås; 510 har,
därav 285 har åker; tax.-värde 240,200 kr.
(1931). Till T. äro förlagda staten tillhöriga
lantbruks- och kreatursskötarskolor samt
svin-avelsstation.
Tomtabacken, Smålands och Sydsvenska
höglandets högsta punkt (se Småland, sp.
1352 och färgkartan, n. delen); 377 m ö. h.
Tomtbildningslängd, jur., ett bihang till
fastighetsregister för stad, vari skola
upptagas nybildade tomter (se d. o.), för vilkas
införande i tomtboken (se d. o.) visst
medgivande av domstol el. åtm. framställning av
ägaren måste avvaktas. C. G. Bj.
Tomtbok, jur., den ena avd. av det
fastighetsregister, som skall föras för varje stad
ävensom för vissa köpingar och
municipalsam-hällen. (Registrets andra avd. benämnes
stadsägobok.) För t. är särskilt
formulär fastställt. T. skall föras jämväl för
andra orter med fastställd tomtindelning
(stations- och brukssamhällen, fisklägen,
villastäder o. dyl.); t. är här en del av
jordregistret. T. upplägges och föres av särskilt
förordnad registerförare för varje stad, för
samhälle på landet i regel av
överlantmätaren. Se även Tomt. C. G. Bj.
Tomte. Tomtegubbe, (Tomte-) Nisse
etc. Föreställningarna om den mystiska
varelse, som kallas t., ha i stor utsträckning
utformats under påverkan från den litterära
diktningen och den konstnärliga traditionen.
Den egentliga folktrons t. är däremot ett
långt mera växlande och svårbestämbart
väsen. T. kan uppträda antingen i
människoskepnad. då vanl. som en liten grå gubbe med
långt skägg och röd eller vit tofsmössa, eller
också i djurskepnad, ja, t. o. m. som ett
nystan. en trästock el. dyl. En sammanblandning
har mycket ofta ägt rum med närbesläktade
väsen inom folktron, ss. med »bäran», sjörået
och skogsrået. Frågan om t:s innersta och
ursprungliga karaktär är fortfarande
oav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
