Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tomat - Tombe a camera, Tombe a fossa - Tombigbee - Tombola - Tomedag - Tomek, Václav Vladivoj - Tomelilla - Tomfjäll - Tomi el. Tomis - Tomicus - Tomism - Tomleschg - Tommarp - Tommaseo el. Tomašić, Niccolò - Tommasini, Vincenzo - Tommerup el. Tumathorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
Tomat—Tommerup
438
Utsikt över Tomelilla. Flygfotografi.
Tomät, Solänum lycope’rsicum
(Lycope’rsi-cum escule’ntum), bot., se
Potatissläktet, sp. 37.
Tombe a ca’mera [tå’m-], Tombe a fossa
[tå’m- -få’sa], arkeol., se Italien, sp. 839.
Tombigbee [tåmbi’gbi], flod i n. ö. staten
Mississippi och i Alabama, U. S. A., förenar
sig med Alabama och bildar floden Mobile (jfr
d. o.). Längd omkr. 700 km; segelbar till
Columbus.
Tombola [tå’m-], nummerlotteri, vid vilket
lotterna dras ur ett hjul el. trumma; även
själva trumman.
Tomedag, se Tomasmässa.
Tomek [tå’mäk], Väclav Vladivoj,
tjeckisk historiker, politiker (1818—1905). Blev
1860 prof, i österrikisk historia vid Prags univ.
och 1882 den förste rektorn vid Prags tjeckiska
univ. På grund av sin kritiska inställning
och sin obenägenhet att offra sina åsikter på
nationalismens altare åtnjöt han ej stor
popularitet bland sina landsmän. Hans
livsverk är »Dèjepis mesta Prahy» (Staden Prags
historia; 12 dir, 1855—1901). C. T-t.
To’melilla, köping i Ingelstads härad,
Kristianstads län; 276 har, 2,821 inv. (1933). Har
uppblomstrat som järnvägsknut för Ystad—
Eslövs, Ystad—Brösarps och
Malmö—Simrishamns järnvägar, blev 1899
municipalsam-hälle och 1921 köping. T. har betydande
handel, åtskillig industri (bl. a. jäst- och
stärkelsefabriker, svinslakteri och tegelbruk), flera
bankkontor, tidningen T. Tidning (3 n:r i
veckan), samrealskola, folkhögskola och
lantmannaskola (s. ö. Skånes) samt konstmuseum.
Ingår i Tryde, T. och Spjutstorps pastorat i
Lunds stift, Ingelstads kontrakt. Tax.-värde
å fastighet 9,487,700 kr. (1932), tax. inkomst
2,912,030 kr.
Tomfjäll, bot., se Gräs, sp. 1164.
Tomi el. T o m i s, i forntiden stad vid
Svarta havet, i nedre Mesien, nära det nuv.
Constanta (Rumänien). Ovidius’ förvisningsort.
To’micus, zool., se Barkborrar, sp. 886.
TomTsm, Tomas’ från Aquino lärosystem,
vars anhängare kallas tomister. — Adj.:
T o m i’s t i s k.
Tomleschg [tå’mlä.fk], se Domleschg.
Tommarp. 1. Socknar, se Västra
Tomm-arp och östra Tommarp.
2. T. (T o m a r p), kungsgård i Kvidinge
socken, Kristianstads län, nära Rönneå, v. om
Klippan; 388 har, därav 304 har åker;
tax.-värde 526,400 kr. (1931). Borglik
renässansbyggnad från 1500-talets mitt. Tillhörde på
1400-talet ätten Brostrup, därefter ätten
Gjedde och kom som bornholmskt
vederlagsgods till svenska kronan.
Tommaseo [tåmasä’å] el. T o m a s i c, N i
c-c o 1 ö, italiensk författare (1803—74), kroat
från Dalmatien, var inflytelserik kritiker,
skrev ett italienskt synonymlexikon (7:euppl.
1887) m. fl. språkliga och litteraturhistoriska
verk, utgav en stor samling italienska o. a.
folkvisor (4 bd, 1841—43) m. m.
TommasTni, V i n c e n z o, italiensk
komponist (f. 1880), har verkat som
musikskriftställare och är en av sitt lands mer
uppmärksammade yngre tonsättare. T. har framträtt
med kammarmusik, orkesterverk, operor samt
en (på musik av D. Scarlatti byggd) balett,
»Le donne di buon umore», som även är känd
i form av orkestersvit. H. G-t.
Tommerup el. T u m a t h o r p, medeltida
skånsk stad, nära Simrishamn, i nuv. östra
Tommarps (se d. o.) socken. T. ägde kyrka,
helgad åt jungfru Maria, och munkkloster
(stiftat 1155) av premonstratensorden, vars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
