Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tongaland, Amatongaland - Tongaöarna (Friendly islands, Vänskapsöarna) - Tong-hai - Tonhjul - Tonhöjd - Toni, Giovanni Battista De - Tonica - Tonkabönor - Tonkilometer - Tonkin, Tonking
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
Tongaöarna—Tonkin
446
nordligaste delen av prov.
Na-tal, Sydafrikanska unionen,
slöt 1887 ett vänskapsfördrag
med England, ställde sig 1895
under Englands beskydd oeh
blev 1897 tills, m. Sululand
införlivat med dåv.
Natalkolo-nien; omkr. 5,000 kvkm och
30,000 inv.
Tongaöarna (efter Cook
kallade F r i en d 1 y islands,
Vänskapsöarna), ögrupper
och konungarike under britt,
protektorat i Polynesien, Stilla
havet, s. v. om Samoaöarna
och ö. om Fidjiöarna (se karta
vid O c e a n i e n). T. bestå av
tre grupper öar, namngivna
efter huvudöarna, Tongatabu
(»heliga Tonga»), Haapai (låga
korallöar) och Vavau (hög och
bergig), jämte de
kringliggande ögrupperna Niuafoou,
Niua-tobutabu och Tofua samt många
smärre öar. Tills, omkr. 997
kvkm, 29,611 inv. (1931), därav 480 vita. Le
infödda äro kristna, mest wesleyaner.
Huvudstad är Nukualofa på Tongatabu. Klimatet är
milt och hälsosamt, malarian är okänd. Temp.
överstiger sällan 32° C. öarnas produkter
bestå nästan h. o. h. av copra, som utgör
huvuddelen av exporten. Totalexporten hade 1931
ett värde av 90,596 pd st., därav copra 80,361
pd st. Regelbunden ångbåtsförbindelse via
Fidji och med Nya Zeeland, trådlös
telegrafstation i Nukualofa.
Några av öarna upptäcktes av Tasman
1643, flera andra av Cook 1773 och 1777. De
förenades 1845 efter långvariga fejder till ett
rike av konung Georg I (d. 1893). Nuv. regent
är sedan 1918 drottning Salote. Efter ett
fördrag 1899 mellan England och Tyskland,
till vilket U. S. A. anslöto sig, proklamerades
britt, protektorat över konungariket T. 1900.
En brittisk high commissioner utövar
jurisdiktion över främmande undersåtar på T. och
har överinseende över förvaltningen. Mynt
och mått äro engelska. — Litt.:
Se under Oceanien. M.
Tong-hai, jap. namnet på
östkinesiska havet.
Tonhjul, ett slags liten
synkronmotor, uppfunnen av P.
La Cour (se d. o.). Nyttjas för
mätändamål samt för
synkronisering vid vissa
telegrafisystem och telegrafering av
bilder. Sv. B-r.
Tonhöjd, se T o n 1.
Toni [tå’ni], Giovanni
Battista De, italiensk
botanist, algolog (1864—1924),
bekant genom det stora
sammanfattande verket »Sylloge
algarum» (1889—1924) med
diagnoser på alla beskrivna
alger. N. S-s.
To’nica. 1. (Med.)
Stärkande medel, se d. o.
2. (Mus.) T., T ö n i k a,
skalans grundton, den ton, efter
vilken tonarten benämnes.
Även beteckning för treklangen på
grundtonen.
Tonkabönor, bot., se Dipteryx.
Tonkilometer, järnv., se
Järnvägssta-t i s t i k.
Tonkin [fr. uttal täkä’], T o n k i n g
(anna-mitiska Dongking, »östra huvudstaden», urspr.
namn på staden Hanoi), franskt protektorat i
Franska Indokina (se d. o. och karta vid
Bortre Indien), i dess n. ö. del,
gränsande till de kin. prov. Yün-nan och Kuang-si i
n. v. och n.; 115,700 kvkm, 8,012,429 inv.
(1932), därav 10,338 fransmän (utom
militärer) och 3,082 andra européer. Huvudstad:
Hanoi (se d. o.; 123,210 inv. 1932).
T. uppfylles av ett stort centralt lågland
kring huvudfloden, Song-koi, som nedanför
Son-tay bildar ett 16,000 kvkm stort, tätt
befolkat deltaland (omkr. 300 inv. per kvkm),
svårt att skydda mot flodens översvämningar.
Det omgivande, starkt splittrade berg- och
platålandets morfologi bestämmes i synnerhet
Landskapsbild från Tonkin.
Utsikt över Alongbukten vid Tonkins kust.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
