Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tonkin, Tonking - Tonkonst - Tonle-sap - Tonlösa språkljud - Tonmålning - Tonnage - Tonnageavtal - Tonnageskatt - Tonometer - Tonpapper - Tonsiller - Tonsläkte - Tonsteg - Tonstyrka - Tonsur - Tonsystem - Tonsåsen - Tonsättning - Tontecken - Tontjev, Dimitri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
447
Tonkonst—Tont j ev
448
av arkeiska bergarter (graniter, skiffrar
m. m.) samt kalkbergarter. Landet stiger
mot n. v. Franska Indokinas högsta punkt,
Fan-si-pan (3,142 m ö. h.), ligger i T. nära
kinesiska gränsen. Det fuktiga
monsunklima-tet (årlig nederbörd i Ilanoi 1,776 mm) är
hetast i nedre T.; under torrtiden (omkr. nov.
—jan.) är irrigation nödvändig. I de skogiga
bergstrakterna finnas tiger, elefant och
panter. Floran liknar i allm. s. Kinas.
Riset, som i vissa trakter skördas två ggr
årl., är den förnämsta produkten i
deltalandet (1,8 mill. ton 1931) och utgör jämte majs
och kreatursprodukter viktigaste
utförselvaran. Andra produkter äro arrowrot,
sockerrör, kaffe, te, frukt och tobak.
Silkesmaskodlingen är av växande betydelse.
Kalkstens-brott, tenn-, zink-, järngruvor m. m.;
betydande kolexport från Hongayfälten.
Bomullsindustri i Hanoi, Haiphong och Nam-dinh
samt tillv. av snidade möbler och
intarsiaar-beten. Stort fiske i Tonkinviken. T:s
huvudhamn är Haiphong; skeppsfart på Song-koi
med bifloder. Järnväg förbinder Haiphong
med Hanoi, varifrån en linje går utmed
Song-koi in i Yün-nan, en till Lang-son vid n. ö.
gränsen och en utmed s. ö. kusten till Tourane
i Annam. M.
T. erövrades 116 f. Kr. av Kina men var
1427—1802 en oberoende stat och kom sedan
under Annams överhöghet. Fr. o. m.
1860-talet behärskades T. av rövarband, vilka
förorsakade svårigheter för den europeiska
handeln. 1882—83 besatte franska trupper
större delen av T., och genom ett fördrag 1884
mellan Frankrike och Annam erkändes
Frankrikes höghetsrätt över T. Kina höll
emellertid alltjämt östra T. besatt, och först efter
ett blodigt krig 1885 tvang Frankrike Kina
att erkänna dess protektorat. B. E-r.
Litt.: J Dupuis, »Le Tong-kin et
1’inter-vention frangaise» (1897); E. Teston och M.
Percheron, »LTndo-Chine möderne» (1932).
Tonkonst, dets. som musik (se d. o.).
Tonle-sap, förr Bien-ho, grund sjö i
protektoratet Kambodja, Franska Indokina (se
karta vid Bortre Indien), står i förbindelse
med Mekongs (jfr d. o.) övre delta; vid
högvatten omkr. 15,000 kvkm, vid torrtid mindre
än 3.000 kvkm. Livligt fiske vid stränderna.
Tonlösa språkljud, fonet., se Explosiva
ljud och Språkljud, sp. 292.
Tonmålning, det avsiktliga utnyttjandet av
de associationer tonerna väcka i och för
framkallande av poetiska föreställningar. Se P r
o-grammusik.
Tonnage [tånä’]"], ett fartygs dräktighet i
ton eller dess tontal. Man talar även i
kollektiv mening om ett rederis eller en hel
handelsflottas t. i betydelsen sammanlagda
tontalet för i gruppen ingående fartyg. G. H-r.
Tonnageavtal [tånä’/-],
handelskonventio-ner, genom vilka under världskrigets sista
skede de allierade mot beviljande av
inköpsrätt för livsmedel o. a. förnödenhetsvaror åt
de neutrala försäkrade sig dispositionsrätt
över större el. mindre del av deras
handels-tonnage. Med Sverige avslötos två dylika
avtal. Enl. det första t., det s. k. modus
vi-vendiavtalet av 1 mars 1918, tillförsäkrades
Sverige rätt till införsel av omkr. 75,000 ton
förnödenhetsvaror mot upplåtelse genom tids-
befraktning till de allierade av ett tonnage
om 100,000 dödviktston, och enl. det andra t.,
det s. k. handels- och sjöfartsavtalet av 29
maj 1918, uppläts ett tonnage om ytterligare
300,000 dödviktston mot utfästelse om
underlättande av successiv tillförsel till Sverige av
omkr. 1 mill. ton nödvändighetsvaror. Ax. L.
Tonnageskatt [tånä’/-], en i Sverige under
världskriget tillkommen tillfällig objektskatt,
lagd på fartygstontalet och utgående efter en
graderad skala, olika för maskindrivna fartyg
och segelfartyg. T. var avsedd att
komplettera beskattningen av inkomst och
krigs-konjunkturvinst samt motiverades särskilt
därmed, att sjöfartsnäringen ej kunde
underkastas prisreglerande åtgärder såsom andra
näringar (maximipris, exportförbud o. dyl.).
T. utgick under 1916 och 1917 och belöpte sig
till omkr. 7,117,000, resp. 5,974,000 kr.
Tonomèter [tånå-], med., instrument för
mätning av det intraokulära trycket. 1905
konstruerade Schiötz (se d. o.) en t., avsedd för
det levande människoögat, som är av stort
värde vid behandling av glaukom. K. G. P-n.
Tonpapper, papper, som är färgat i
dämpade toner av gult, grått o. s. v. och brukas
för flera olika slags ritningar (dekorativa,
kostym-, arkitekturritningar m. m.) samt för
accidenstryck, vid montering av fotografier
m. m.
TonsiTIer (lat. tonsi’llae), anat., mandlar,
örmandlar, »halskörtlar», se M a n d e 1 2 och
Svalgets sjukdomar.
Tonsläkte, en tonarts el. ett ackords
egenskap av dur el. moll (med stor el. liten ters).
Tonsteg, mus., dets. som intervall (se d. o.).
Tonstyrka, mus., se Dynamik 2.
Tonsür (lat. tonsüra, eg. klippning) kallas
inom romerska och ortodoxa kyrkan den
ceremoni före inträdet i det andliga ståndet,
varvid håret avskäres på en
del av kandidatens
huvud. Sedan har det
avrakade stället fått
namnet tonsur. T. är sedan
500-talet ett yttre
skiljemärke mellan lekmän och
andliga. Det finns 2 slags
t.: den s. k. romerska el.
kranstonsuren (tonsura
el. corona Petri; se bild),
då man rakade endast
hjässan och lät en krans
av hår sitta kvar omkring
huvudet, och den s. k. grekiska t. (tonsura
PauiQ. då urspr. allt hår på framsidan av
huvudet avrakades; sedermera (från
1700-talet) inskränktes t. till en mycket liten rund
plätt på hjässan. Hg Pl.
Tonsystem, inbegreppet av alla toner i
musiken, bragta i bestämd ordning; tonskalan,
som bildar grundvalen för ett folks musikteori.
Tonsåsen, turistort i Valdres, Norge, vid
Valdresbanan. Sanatoriet T. därinvid
nedbrann 1926.
Tonsättning, se Komposition 3.
Tontecken, mus., dets. som not, se Noter
och Notskrift.
Tontjev [tå’ntjäf], D i m i t r i, bulgarisk
politiker (f. 1858). Tillhörde den nationella
riktningen, blev sobranjepresident 1887 och
var justitieminister under Stambolov dec.
Romersk tonsur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
