Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Topelius, Zachris - Topelius, Zakarias, d. ä. - Topham, Francis William - Tophus - Topik - Top-lever - Topografi - Topografiska kartan - Topologi - Topozero - Toppa rårna - Toppeladugård - Toppeld - Toppila - Topplänta - Topplösa - Toppsegelskonert - Toppskarv - Topptimmer - Topptorka - Toppunkt - Toppvinkel - Toppöfallet - Topsöe, Vilhelm Christian Sigurd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
Topelius, Z.—Topsöe
454
»Originala skuldsedeln», riktad mot dem,
som förnekade Finlands tacksamhetsskuld till
Sverige). 1880-talets naturalism var honom
motbjudande; emot den ställde han sin med
åren alltmera utpräglat kristliga livssyn, som
särskilt kommer till orda i uppsatserna i
»Blad ur min tänkebok» (utg. postumt 1898).
T:s »Samlade skrifter» utgåvos i 34 bd av
V. Vasenius 1904—07. Vasenius utgav även
urval av T:s uppsatser om teatern (»Om
teatern i Finland», 1916). T:s »Dagböcker»
utgåvos i 4 bd 1918—25, hans »Självbiografiska
anteckningar» 1922.
Litt.: V. Vasenius, »Z. T.» (6 bd, 1912—30);
Selma Lagerlöf, »Z. T.» (1920); »Z. T:s
hundraårsminne» (1918); W. Söderhjelm, »T:s
tidigaste lyriska diktning» (i Historiska och
Litteraturhistoriska Studier, VII, 1931, utg. av
Sv. litt.-sällsk. i Finland). — T:s porträtt
återges på vidstående plansch. G-r C.
Topelius, Z a k a r i a s, d. ä., finländsk
folk-diktssamlare (1781—1831). Var med. dr och
provinsialläkare i Nykarleby. T.
upptecknade folkdikter av sångkunniga från olika
trakter. Därunder upptäckte han de rika skatter
av folkdiktning, som ännu bevarades i Ryska
Karelen, och utgav ett urval i 5 h. (Finska
folkets gamla runor; 1822—31). T. var
Lönnrots närmaste föregångare i den finska
folk-diktsinsamlingen. G-r C.
Topham [tå’pom], Francis William,
engelsk målare (1808—77). Var först
kop-parstickare, kom till London 1829, målade i
olja och akvarell folktyper och scener från
Skottland, Irland och mest från Spanien. T.
var verksam även som illustratör. G-gN.*
To’phus (plur. to’phi), med., se Gikt.
Toplk (av grek. to’pos, ställe), enligt
Aristoteles den del av logiken, som handlar om
sättet att för varje problem uppställa
sannolik-hetsslut och dialektiskt pröva dessa.
Top-lever [tå’p-li’vo], eng., se
Jaktgevär, sp. 947 och bild 5.
Topografi (av grek. to’pos, ställe, och
gra’-feln, skriva), Ortbeskrivning, i detalj
utförd beskrivning av en trakts ytformer med
där befintliga föremål, ss. vattendrag, berg,
dalar och slätter, skogar, odlingar, vägar och
byggnader. Ordet är även liktydigt med
geografisk mätningslära, tillämpad genom s. k.
fältmätning (se d. o.). Om s. k. topografiska
kartor se Karta. Ordet t. brukas även i
betydelsen ytgestaltning el. den förhärskande
typen av ett områdes ytgestaltning; så talar
man om småkuperad t., fjälltopografi,
fjord-topografi m. fl. Någon fullständig översikt
över Sveriges topografiska litt. finnes ej.
För tiden före 1700-talets slut kan hänvisas
till C. G. Warmholtz’ »Bibliotheca historica
sueogothica», I (1782). I R. Boldts avh.
»Ort-beskrifningen i Finland på 16- och 1700-talen»
(i Geogr. Fören :s i Finland Tidskr. 1899)
meddelas förteckning över i Finland publicerade
ortbeskrivningar även för Sverige. En god
redogörelse för den svenska ortbeskrivningen
sedan äldsta tider finnes i Sv. Turistfören:s
Ärsskr. 1912 (S. Lampa, »Om svensk
bygde-forskning»). Se även litt.-förteckning vid art.
Sverige, sp. 1030 f., »Sveriges
kartläggning», utg. av Kartografiska sällskapet (1922;
suppl. 1933), Sv. Geogr. Bibliogr. (i Sv. Geogr.
Årsbok; årl.), avd. »Topografi» i Sv. Hist.
Bibliogr. (årl.) och för åren 1901—28 E.
Andersson, »Bokkatalog omfattande geografi och
resor» (1931). — Topogräf, person, som
utför topografiska arbeten (jfr S t a t s t o p
o-graf). — Topografisk, ortbeskrivande.
Om topografisk anatomi se Anatomi, sp. 906.
Topografiska kåren, 1831—73 benämning på
en av G. W. af Tibell under namn av
Fält-mätningskåren 1805 organiserad, av officerare
och en prof, bestående kår med uppgift att
uppgöra militärkartor över Sverige. Se F
or-t i f i k a t i o n e n, sp. 836, och
Generalstab, sp. 504.
Topologl, mat., se Analysis situs.
Topozero [tå’p-å’zira], fi. Tuoppajärvi, sjö i
sovjetryska republiken Karelen, n. v.
Ryssland, omkr. 100 km v. om Vita havet, dit den
har avlopp över Pjavozero och genom
Kouda-älv, som utfaller i Kandalaksviken. Omkr.
1,000 kvkm; öde, skogrika omgivningar.
Toppa rårna, sjöv., se Topplänta.
Toppeladugård, herrgård i Genarps socken,
Malmöhus län, 16 km s. ö. om Lund; 559 har,
därav 269 har åker; tax.-värde 580,900 kr.
(1931). Slottet uppfördes på 1700-talet och
ombyggdes 1918. T. lydde till 1720 under
Häckeberga, tillhörde därpå släkterna Piper,
Thott, Bennet och Wrangel von Brehmer (till
1903), 1918—27 J. Kuylenstierna och äges nu
av fru Gerda Aschan.
Toppeld, se
Skogseld.
Toppila [tå’-], yttre
hamn för staden
Uleå-borg, Finland, 3,5 km
från staden.
Topplänta, tåg, som
stöttar (uppbär) en rås
yttre ända (se T a c
k-1 i n g, sp. 1251). —
Genom att hala ena
sidans t. toppas
rårna.
Topplösa,
Naumbu’r-gia thyrsiflöra,av fam.
Primulaceae, omkr. 5
dm hög, flerårig ört
med motsatta,
lansett-lika blad och små gula
blommor i
långskaf-tade, korta ax i de
mellersta
stjälkbladens veck. Växer i
kärr och på dyiga
sjö
stränder i nästan hela Sverige. T. står mycket
nära Lysimachia. G. M-e.
Toppsegelskonert, se Skonare.
Toppskarv, zool., se Skarvsläktet.
Topptimmer, se Spant.
Topptorka, dets. som törskate (se Ros t).
Toppunkt, mat., se V e r t e x.
Toppvinkel, se Luftkrevad.
Toppöfallet, se Trollhättefallen.
Topsöe [tå’psö], Vilhelm Christian
Sigurd, dansk författare och journalist (1840
—81). Blev jur. kand. 1865, medarb. i
Dagbladet 1867 och dess red. 1872. T. var en
framstående journalist, som tog ledande del i
striden mot vänstern. Han utgav några politiska
broschyrer och de träffsäkra »Politiske
por-trætstudier» (1878). T:s skönlitterära
författarskap omfattar bl. a. romanerna »Jason med
Topplösa, Naumburgia
thyrsiflora.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
