Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torium - Toriumbly, Toriumserien - Torkel Knutsson - Torkning - Torlonia, släkt - Tormod (Thormóðr) Kolbrunarskald - Torn - Torna - Tornadu - Tornæus, Johannes Jonæ - Torna kontrakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
Toriuinbly—Torna kontrakt
4GG
TORNA HP
Skalal:500 OOO
ms’
genom reduktion av toriumklorid med natrium,
fullt rent endast genom ter^nisk dissociation
av toriumjodid. Metallen liknar platina, är
smidig, har spec. v. 11,o och smpt 1,840° C.
Beständig emot de flesta syror, löses den dock
lätt i kungsvatten. Dess kem. tecken är Th,
atomvikt 232,12, atomnummer 90, atomvärde
4. I sina föreningar ingår t. vanl. som
positiv ion men kan också bilda komplexa,
negativa ioner (med fluor, klor och brom). De
viktigaste föreningarna äro nitrat och oxid.
Toriumnitrat, Th(NO3)4, framställes av
mona-zitsand, bildar lättlösliga, vita kristaller och
sönderdelas vid glödgning under bildning av
toriumoxid, ThO2, ett svårsmält, vitt pulver
med den höga spec. v. 9,69, vilket utgör 99 %
av glödkroppen i gasglödljuslampan (se
Glödljus). T. tillhör de radioaktiva grundämnena
(se Radioaktivitet). G. S-ck.
Toriumbly, Toriumserien, kem., se
Radioaktivitet.
Torkel Knutsson, dets. som Tyrgils
Knutsson (se d. o.).
Torkning, en operation, varigenom fukt
avlägsnas från ämnen. T. för vetenskapligt el.
analytiskt ändamål kan ske dels vid vanlig
temp. i exsickator (se d. o.), dels vid högre
temp., varvid begagnas torkskåp, lådor av
metall, som upphettas till passande temp.
Gaser torkas vanl. från vatten genom att ledas
genom en vattenupptagande vätska, t. ex.
konc. svavelsyra (under förutsättning, att
denna ej reagerar med gasen), el. över fasta
vattenupptagande ämnen, ss. fast kaliumhydroxid,
vattenfritt klorkalcium och fosforpentoxid. T.
av tyg, papper etc. sker medelst t o r k
ma-s k i n e r. T. kan vara mekanisk och
åstadkommes då genom centrifugering, pressning,
sugning el. konstgjort drag (fläkt) eller
ter-misk, genom avdunstning till följd av
uppvärmning (varmluft). —■ T. av födoämnen,
t. ex. fisk (jfr Torskfiske) och
fodermedel, sker för konservering av dessa. Om t. av
otröskad säd och spannmål se H ä s s j a,
Ria, Skylning och
Spannmålstork-n i n g. I. B.; G. H-r.
Torlonia [tårlå’nia], romersk bankirsläkt.
Giovanni T. (1754—1829), av låg börd,
kom sig upp genom spekulationer och blev
bankir åt bl. a. huset Bonaparte samt fick 1809
av Pius VII titeln hertig av Bracciano.
— G. T:s yngre son Aless an dr o T.,
furste av Civitella-Cesi (1800—86), var
storbankir och industriman;
om hans torrläggning av
Fu-cinosjön se d. o. Han bildade
en antiksamling (Museo T.)
samt köpte i Rom 1866 Villa
Albani med dess konstskatter,
som genom gifte 1872 (jämte
namnet T. 1875) övergick till
ätten Borghese (se d. o.).
Tormod (Thoimöör)
Kol-brunarskald, isländsk skald,
en av huvudpersonerna i
Fost-brödrasagan. T. skall ha
diktat sånger om en flicka, som
för sina mörka ögonbryn
kallades Kolbrun. Han kom
senare till Olav den helige och
föll med honom vid Stiklestad
1030. Under T:s namn äro
åtskilliga strödda strofer
bevarade. J. H-n.
Torn. 1. (Byggnk.) Se Borg
och Kyrka. — 2. (Spelt.) Se
Rockera och Schack. — 3. (Bot.)Se Tornar.
Torna, härad i Malmöhus län, sträcker sig
från Öresund (Lommabukten) i en båge n. om
Lund mot s. ö. ned över Romeleåsen; 454,23
kvkm, 20,969 inv. (1933). Kommuner:
Borge-by, Flädie, Fjälie, Stävie, Lackalänga, V. Hoby,
Håstad, Igelösa och Odarslöv (består av två
församl.), Stångby, Vallkärra, N. Nöbbelöv,
Lunds landskommun, St. Råby, Bjällerup,
Hardeberga, S. Sandby, Revinge, Silvåkra,
Hällestad, Dalby, Bonderup, Gödelöv,
Ve-beröd, Everlöv, Blentarp och en del av
Gårdstånga. Municipalsamhällen: Furulund och
Veberöd. Begränsas i n. och n. ö. av
Käv-lingeån och dess biå Klingvallsån. Upptages
närmast kusten av den bördiga
Lund-Lands-kronaslätten samt i det inre av Romeleåsen
(se d. o.) och den mindre bördiga sandslätten
n. ö. därom. 32,292 har åker, 3,838 har
skogsmark. Jordbruksbygd med starkt industriellt
inslag, främst i municipalsamhällena.
Kommunikationsleder: se kartan vid Skåne.
Tillhör Lunds fögderi samt Torna och Bara
domsaga.
Tornädo, den i Nordamerika vanliga
beteckningen för tromb el. skydrag (se d. o.). Dessa
föga omfattande men stundom ytterst
våldsamma oväder förekomma särskilt talrikt i
Nordamerika, där i synnerhet Kansas är
hemsökt. A. Å.
Tornæus, Johannes J o n æ, präst,
författare (födelseåret okänt, d. 1681). Blev 1632
fil. mag. i Uppsala och 1640 kyrkoherde i
Ne-dertorneå pastorat med tillhörande vidsträckta
lappmark. T. verkade med stort nit för
lapparnas höjande i religiöst och intellektuellt
avseende. 1648 utgav han »Manuale
Lapponi-cum», som innehåller kyrkohandbok, delar av
G. T., Luthers mindre katekes, evangelier och
epistlar, psalmer m. m. T. författade
»Beskrif-ning öfver Torneå och Kemi Lappmarker»
(utg. av K. B. Wiklund i Svenska
Landsmålen, XVII, 1900). — Jfr H. Lundström i
Meddelanden från Studentmissionsföreningen i
Uppsala 1894. K. B. W.*
Torna kontrakt, i Lunds stift, omfattar
sedan 1 maj 1933 11 pastorat: Silvåkra och
Revinge: Dalby, Hällestad, Bonderup och
Gödelöv; Everlöv och Slimminge; Hardeberga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
