Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torna kontrakt - Torna och Bara domsaga - Tornar - Tornator O. Y. - Tornberg, Carl Johan - Tornblad, Hjalmar Benedictus - Tornbladinstitutet för jämförande embryologi - Tornedalens folkhögskola - Tornej - Torne lappmark - Tornérhjelm, släkt - Tornerspel, Tornering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
Torna och Bara domsaga—Tornerspel
468
och S. Sandby; V. Hoby, Håstad, Stångby och
Vallkärra; Stävie och Lackalänga; S:t Peters
kloster och N. Nöbbelöv; Borgeby och
Lödde-köpinge; Bjällerup och St. Råby; Fjälie och
Flädie; Lunds stads- och landsförsamlingar.
Torna och Bara domsaga, under Hovrätten
över Skåne och Blekinge, omfattar Torna och
Bara härader, vilka tills, utgöra ett tingslag;
tingsställe: Dalby.
Tornar, bot. Växternas vassa, stickande
organ, vanl. kallade taggar, äro av två till sitt
ursprung olika slag, taggar och t. De förra
äro hår el. emergenser, d. v. s. utskott, bildade
av enbart överhud el. i vilka därjämte ingår
barkvävnad, t. ex. taggarna hos humle, Rosa,
Rubus- och Solanum-arter. T. äro däremot
om-bildade stamdelar, i vilka ingå även
vedelement, märg m. m. (s t a m t o r n a r), t. ex. hos
slån och hagtorn, blad el. bladdelar
(blad-tornar), t. ex. hos berberis och tistlar, el.
sällan rötter (rott or nar), t. ex. hos vissa
palmer (Acanthorrhiza m. fl.). Taggar och t.
ha för växterna betydelse som klätterorgan,
som spridningsorgan el. som försvarsmedel
mot växtätande djur. _ G. M-e.
Tornätor O. Y., industriföretag i Finland,
omfattar träsliperi, sulfitcellulosafabrik,
pappersbruk, två trådrullsfabriker och två sågar
vid Tainionkoski fors i Vuoksen
(huvudverket), i närheten därav vid Saima strand
och invid Lahti. Aktiekap. 75 mill. fmk;
aktiemajoriteten överläts 1932 av staten på
Enso-Gutzeit osakeyhtiö (se Gutzeit &
c o.). Produktionen (till avsalu, 1932) 13,000
ton papper, 23,000 ton cellulosa, 8,000 ton
trämassa, 1,8 mill. gross trådrullar samt 20,000
stds sågade och hyvlade trävaror m. m. O. Brn.
Tornberg, Carl Johan, orientalist (1807
—77). Blev docent i arabiska litteraturen i
Uppsala 1835. Bland
T:s tidigare arbeten
märkas »Ex Ibn
el-Vardii libro Margarita
mirabilium» etc. (1835
—42) och »Annales
re-gum Mauritaniæ ab
Ibn Abi Zer’
conscrip-ti» (2 dir, 1843—46).
Då han förbigicks
vid tillsättandet av
en professur i
Uppsala, lät han
prästviga sig. Genom dåv.
kanslerns (kronprins
Karls) ingripande bevarades dock T. åt
vetenskapen och blev 1847 e. o. prof, vid
Lunds univ. samt 1850 ord. prof. De
betydande samlingar av orientaliska
handskrifter Sverige äger i Uppsala och Lund blevo
först av T. vetenskapligt ordnade och
beskrivna. De många i svensk jord funna
österländska mynten undersöktes och tolkades
av honom redan tidigt med ett skarpsinne,
som gjorde hans namn ryktbart (jfr Kufiska
mynt). T:s förnämsta verk var
»Ibn-el-Athiri chronicon, quod perfectissimum
inscri-bitur» (12 dir med 5,300 s. arabisk text och
2 bd suppl. och indices med mer än 23,000
namn, 1851—76), en världshistoria från Adam
och Noak till 1231 e. Kr., som utgör en
outtömlig källa av fakta om muhammedansk
historia och kultur. Av hans myntskrifter
märkas bl. a. »Numi cufici» (1848), avh. i
Vitt.-akad:s Handl., del 21 (1857), och
uppsats i Antiqvarisk Tidskr., 3 (1870—73). T. är
Sveriges förnämste arabist och en auktoritet
av första rang på den orientaliska
numisma-tikens område. En stor saml. brev till T.
finnes i Lunds univ.-bibl. — Se A. Moberg,
»Zum hundertjährigen Geburtstag C. J. T:s»
(i Le Monde Oriental, II, 1907). (P. L.)
Tornblad, Hjalmar Benedictus,
hotellman, donator (f. 18 6 7 23/i2). Blev efter
studentexamen i Malmö e. o. kammarskrivare i
tullverket samt efter affärs- och
tidningsverksamhet m. m. i Göteborg chef för hotell
Continental i Stockholm 1902 (till 1905 och sedan
1911), för Berns salonger 1930 och har en
framskjuten ställning inom hotellbranschen.
T. bekostade en av prof. I. Broman ledd
forskningsresa till öst- och Sydafrika 1929—30,
donerade 1931 medel till Tornbladinstitutet
(se d. o.) och blev 1932 med. hedersdr i Lund
Han upplät 1933 sin gård ö. Älvsala på
Värmd-ön till vetenskaplig växtförädling.
Tornbladinstitutet för jämförande
em-bryologi, ett vid Lunds univ. inrättat
forskningsinstitut, tillkommet genom donation 1931
av dr och fru Hj. B. Tornblad (se ovan) för
att brandsäkert förvara de av prof. I.
Broman hopbragta embryologiska
snittseriesam-lingarna samt underlätta dessas tillväxt och
vetenskapliga utnyttjande. Den f. n. (1933)
nära färdiga, invid anatomiska institutionen
belägna institutbyggnaden inrymmer, utom
laboratorier för embryologisk forskning, även
en kurssal för embryologisk undervisning samt
chefsbostad. Enl. donationsbrevet skall prof.
Broman vara T:s förste föreståndare. I. B-n.
Tornedalens folkhögskola [tå’r-], se M a
tåren g i.
Torne’j, se Tornerspel.
Torne lappmark [tä’r-] omfattar
Karesuando och Jukkasjärvi socknar i nordligaste
Lappland. Se vidare Lappmark.
Tornérhjelm, svensk släkt, härstammar från
rusthållaren Anders Månsson (1500-talet)
i Irsta socken (Västmanland). Hans sonson
prosten Abraham Petri Salmonius
(d. 1706) var far till ryttmästaren Abraham
Salmoon (1692—1730), som 1719 adlades
med namnet T. Dennes sonsons son Rudolf
Victor T. (1814—85) blev 1838 ägare av
Vrams Gunnarstorp m. fl. gods i Skåne, var
en framstående lanthushållare och satt från
1840 i ståndsriksdagen. Han röstade för
representationsreformen, var led. av Första
kammaren 1867—84 och blev 1875
överhovstall-mästare. Han spelade en viss förmedlande
roll vid ministerkriser och var nära vän till
svenska och danska kungafamiljerna; jfr H.
Schönbeck, »Prelater» (1927). R. V. T:s son
Gustaf David Rudolf T. (f. 1854 7/7)
övertog efter fadern Vrams Gunnarstorp m. m.,
var först dragonofficer, satt 1889—1902 i
Första kammaren (höger) och var 1902—09
landshövding i Malmöhus län. Var ordf, i
länets hushållningssällskap 1903—17, i Skånes
enskilda banks styrelse 1889—1902 och har
varit ledande i flera industriföretag. (B. H-d.)
Tornerspel, To r nèr in g (ty. Turnier, fr.
tournoi), ridderlig vapenlek, som vanligen
hölls på en öppen plats, stundom inom en
av skrankor och läktare inramad fyrkant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
