Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torpa - Torpare - Torped
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
477
Torpare—Torped
478
kvkm, 1,286 inv. (1933). 1,096 har åker, 5,696
har skogsmark. Pastorat i Linköpings stift,
Ydre kontrakt.
6. Gods i Länghems socken, Älvsborgs län,
vid Torpasjön, 21 km s. ö. om Borås; 1,619
har, därav 162 har åker; tax.-värde 343,100
kr. (1931). Av godsets två huvudbyggnader
anlades Torpa stenhus av riksrådet Arvid
Knutsson (d. 1497; se släktart. Stenbock)
som ett fäste mot danskarna, omgivet av
vatten. Omkr. 1550 tillkom trapptornet och 1699
slottskapellet. En ny herrgårdsbyggnad
uppfördes under 1600-talets senare hälft; den
ingår delvis i den nuv., 1805 uppförda
byggnaden. T. ägdes in på 1700-talet av den yngre
släkten Stenbock, senare av släkterna
Siö-blad och Sparre. Nuv. ägare är F. Zethelius.
Torpare, se Tor p.
Torped (sp., eng. och ty. Torpedo, lat.
namnet på darrockan, fr. torpille), vapen i
sjökriget, bestående av en på visst djup under
vattenytan genom egen maskinkraft
framdriven cigarrformad stålkropp, försedd med
sprängladdning samt avsedd att vid anslag
mot ett fartygs undervattenskropp bringas till
explosion och därigenom förstöra det träffade
fartyget. 1864 sökte österrikiske sjöofficeren
L u p p i med hjälp av engelske ingenjören R.
Whitehead framställa en t. 1868 blev
den första t. färdigställd med komprimerad
luft som drivmedel. Under 1870-talet infördes
t. som stridsmedel i de flesta marinerna.
Ständiga förbättringar infördes av Whitehead vid
dennes fabrik i Fiume. Bild 1 visar en t. i
genomskärning från denna tid. På 1880-talet
konstruerades t. jämväl av tyske ingenjören
Schwartzkopff. Genom det av österrikaren
Obry 1896 framställda torpedgyroskopet (jfr
Gyroskop) stabiliserades t:s styrning i
sidled, varigenom t. vann i träffsäkerhet och
därmed i praktisk användbarhet. Tillv. av t.
har därefter upptagits i ett flertal länder,
bl. a. i Sverige genom anläggande av en tor-
Torpa stenhus, Älvsborgs län.
pedverkstad på Karlskrona örlogsvarv. En
nutida t:s huvuddelar framgå av bild 2—4.
T:s fördelar som vapen i sjökriget bestå i
att den framgår på ett bestämt djup under
vattenytan (detta djup inställes på t. före
utskjutandet), varför någon riktning i höjd icke
behöver ifrågakomma, samt däri, att t. träffar
den del av fartygsskrovet,
undervattenskrop-pen, som är mest sårbar.
Utskjutningsanord-ningen, den s. k. torped tu b en (se d. o.),
kräver, jämfört med en artilleripjäs, vars
projektil har samma effekt som t., ringa vikt
och utrymme. T:s svaghet ligger i dess i
jämförelse med artilleriprojektilens hastighet låga
fart samt i torpedbanans synbarhet i vattnet,
varigenom undanmanövrer äro möjliga för de
fartyg, mot vilka t. avskjutes. T:s storlek
anges liksom kanonens med måttet av dess
kaliber; denna har ökats från 38 cm upp till
60 cm. Genom användandet av kraftiga
bri-santa sprängämnen, trotyl, novit m. fl., samt
ökning av sprängladdningsvikten till 200—
300 kg har t:s effekt alltmera höjts. Låg
Bild 1. 38 cm torped av äldre typ. A stridsspets, B laddningskon, C hemliga rummet, D luftkärl, E
maskinrum, F ballastrum, G stjärtstycke, 1 tändspets, 2 tändflaska, 3 laddning, 4 maskin, 5
igångsättnings-hane, 6 hydrostatisk pistong, 7 pendel, 8 propelleraxel, 9 ballast, 10 propeller, 11 horisontalroder.
Bild 2—4. Modern 45 cm
ång-torped. A stridsspets, B
laddningskon, G hemliga rummet,
D luftkärl, E maskinrum, F
ballastrum, G stjärtstycke, 1
tändhorn, 2 tän dpatron, 3
laddning, 4 vattenbehållare, 5
hydrostatisk pistong, 6 pendel, 7
maskin, 8 varmapparat, 9
igång-sättningshane, 10 gyroskop, 11
propelleraxel, 12 propellrar, 13
horisontalroder, 14
vertikalroder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
