Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torped - Torpedbatteri - Torpedbåt - Torpedbåtsförstörare, Torpedbåtsjagare - Torpedfartyg - Torpedfällningsanordning - Torpedingenjör - Torpedinidae - Torpedkorg - Torpedkryssare, Torrpedkanonbåt - Torpednät - Torpedo - Torpedplan - Torpedtub - Torpid - Torpor - Torpshammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Torpedbatteri—Torpshammar
480
fart medger ett mera ekonomiskt
utnyttjande av drivmedlet och därigenom större
skottvidd. Genom uppvärmning av den
komprimerade luft, som utgör drivmedlet, medelst
en särskild varmluftsanordning i t. erhålles
större kraft. Införandet av ångtorpeder har
ytterligare förbättrat t:s fart och skottvidd.
T:s skottvidd vid normal fart, d. v. s. 40—
30 knop, uppgår numera till 8,000—12,000
m. — Till synes kom t. under världskriget
att få sin största verkan i u-båtskriget. T.,
avskjutna från övervattensfartyg — kryssare
och jagare —, uppvisa icke samma träff
resultat men medförde t. ex. i
Skageraksla-get 1916 en avgörande inverkan på slagets
taktiska förlopp därigenom, att de
framtvingade mer eller mindre oförmånliga
manövrer. — Förutom på fartyg har numera t.
kommit til] användning på flygplan, för
vilket ändamål torpedflygplan och
flygplantorpeder framställas. T. kallades
till en början självgående mina och
därefter på grund av sin form fisktorped.
Bland andra torpedkonstruktioner må
nämnas stångtorpeden, bestående av en
sprängladdning, fäst på en stång. Denna stång
fälldes vid anfall, vilket av anfallande
stångtorpedbåt måste föras ända fram mot
målet. En annan konstruktion var
bogser-el. släpminan (Harveys mina), som var
avsedd att av ett fartyg bogseras fram till
målet. — Se även Lufttorped. ö-g.
Torpedbatteri, en för försvar av inlopp
medelst torpeder utförd anläggning. Ett t.
in-spränges i berg el. förlägges i en
betongkase-matt. T. innehåller torpedtuber, maskineri,
bostadsrum, förrådslokaler samt anordningar
för observation, avfyrning m. m. L. W:son M.*
Torpedbåt, till en början benämnd
Minbåt, mindre, lätt byggt örlogsfartyg, vars
huvudsakliga vapen är torped men som
tilllika är bestyckat med lätt artilleri. T.
utmärker sig för hög fart och litet deplacement
(50—250 ton), varigenom den avsågs att
överraskande kunna komma inom torpedskotthåll.
T. framkommo under 1870-talet; Sverige fick
sin första t. 1882, näml, den vid Stockholms
varv byggda »Rolf» om 34 tons deplacement
och 16 knops fart. T. utövade under
1880-och 1890-talet ett stort inflytande på
örlogs-fartygsbyggnadspolitiken, men dess ringa
sjövärdighet samt de större örlogsfartygens
alltmer ökade försvars- och motståndskraft ha
orsakat, att t. fått vika för jagaren (se d. o.).
Under världskriget voro t. att betrakta som
reserver och kommo under operationernas
gång huvudsaki. till användning för
bevaknings- och minsvepningsändamål. Som
föregångare till t. är den på 1860-talet
framkomna stångtorpedbåten (se
Torped) att betrakta. Av denna
örlogsfartygs-typ byggdes även för sv. flottan ett mindre
antal. Jfr Motortorpedbåt och
Torped. ö-g.
Torpedbåtsförstörare, Torpedbåtsjagare,
äldre benämning på jagare (se d. o.).
Torpedfartyg, örlogsfartyg, vilkas
huvudvapen utgöres av torpeder. T. delas i
övervattens- och
undervattenstorped-fartyg. De förra utgöras av torpedbåtar
och jagare, de senare av undervattensbåtar.
Torpedfällningsanordning, se Torpedtub.
Torpedingenjör, se M a r i n in g e n j ö r k
å-ren, sp. 895.
Torpedlnidae, zool., se Darrockor.
Torpedkorg, se Torpedtub.
Torpedkryssare, förr även
Torpedkanon b å t (eng. torpedo-cruiser el.
torpedo-gunboat, fr. croiseur torpilleur), örlogsfartyg
av omkr. 1,000 tons deplacement med
egenskaper, liknande lätta kryssarens (se Kry
s-s a r e, sp. 209). Svenska flottan har haft 5 t.,
byggda 1897—1900; av dessa finnas (1933)
3 kvar, överförda till depåfartyg (jfr S v
e-r i g e, sp. 1009). T. byggdes huvudsaki. 1880—
1900; de eng. sloops (se d. o.) likna t. ö-g.
Torpednät. Större örlogsfartyg voro intill
tiden för kriget 1914—18 försedda med av
bommar uppburna t. Då bommarna fälldes ut,
bringades t. att hänga ned genom vattnet till
sådant djup, att fartygskroppen blev skyddad
för direkt träff; torpeden beräknades bringas
till explosion vid träff mot nätet, d. v. s.
utanför fartyget. Utsatta t. reducerade
emellertid avsevärt fartygets fart. Då
världskriget påvisade, att hög fart och fri
manöverförmåga voro bästa medlen att undvika
torpeder, ha t. försvunnit. T. ersattes av s. k.
bulge (se d. o.). ö-g.
Torpèdo, zool., se Darrockor.
Torpedplan, se Flygplan, sp. 651.
Utskjutning av torped från övervattenstub på en
brittisk jagare.
Torpedtub, apparat, varifrån torped (se d. o.)
utskjutes. T. äro: övervattenstuber,
uppställda på fartygsdäck och rörliga (se bild)
el. ock fast anbringade i för- el. akterstäv;
undervattenstuber, fast inbyggda i
fartygs stäv eller sida; korgtuber el.
torpedkorgar, vilka förekomma på
tor-pedinskjutningsstationer och torpedbatterier i
land. Från över- och undervattenstuber
utskjutes torpeden medelst komprimerad luft el.
krutladdning, varefter torpedens maskineri
sättes i gång; från korgtuber sättes
torpedens maskineri direkt i gång utan sådan
utskjutning. — Torpedflygplan äro försedda
med torpedfällnings anordningar,
från vilka torpeden fälles från låg (5—30 m)
flyghöjd. ö-g.
Torpld, med., se T o r p o r.
ToTpor, lat., »domning», »dvala»,
»förslapp-ning», med., nedsatt funktionsförmåga. —
Torpld, domnad, förslappad, känslolös.
Torpshammar, träindustriort i Torps socken,
Medelpad, vid Gimåns till 6,555 hkr effekt
utbyggda mynningsfall ovan inflödet i Ljungan;
omkr. 600 inv. (1921). T:s träsliperi och
kar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
