Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torpshammar - Torpson, Nils - Torquatus - Torquay - Torquemada (de Turrecremata), Juan de - Torraka - Torra vägen - Torrbetning - Torrdestillation - Torrdocka - Torre - Torre Annunziata - Torre del Greco - Torrelement - Torremånad - Torrenssjön - Torreón - Torres, Luiz Vaz de - Torres Naharro, Bartolomé de - Torres sund - Torres Vedras - Torrey, John - Torrey, Reuben Archer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
Torpson—Torrey
482
tongfabrik, som äges av T:s a.-b. (gr. 1874,
aktiekap. 2,5 mill. kr.), sysselsätter omkr. 200
arb. och har en årstillv. av 26,000 ton våt
och 7,000 ton torr mek. trämassa;
aktiemajoriteten innehas av Svenska cellulosa-a.-b. T:s
järnbruk, gr. på 1790-talet, nedlades 1883.
Torpson, Nils, seminarielärare, geografisk
författare (1855—1920). Blev 1898 rektor vid
Umeå och 1903 vid Landskrona
folkskolesemi-narium. T. utgav flera geografiska
handböcker och läroböcker samt tills, m. E. Cohrs
en »Geografisk handatlas öfver jorden» (1902;
2:a uppl. 1907).
Torquätus, se M a n 1 i u s.
Torquay [tå’ki’], hamnstad i Devonshire,
s. v. England, vid Tor bay av Engelska
kanalen; 46,165 inv. (1931). Mycket besökt som
bad- och kurort.
Torquemada [tårkäma’öa] (de
Turrecre-m ä t a), Juan de, spansk prelat (1388—
1468), blev 1403 dominikanmunk och 1439
kardinal, deltog i såväl Konstanz- som
Basel-konsiliet och hävdade på det senare med stor
talang påvens världsherreanspråk. T. deltog
även i striden om birgittinorden och skrev
»Re-velationes Sanctæ Birgittæ» (tr. 1606). Biogr.
av R. Lederer (1879). — Tomas de T.
(1420—98), av samma släkt som J. de T.,
blev 1483 generalinkvisitor för Kastilien och
Aragonien, 1485 för hela Spanien. T.
utfärdade 1484 inkvisitionsinstruktionen. Jfr
Inkvisition. — Monogr. av E. de Molènes
(1897) och R. Sabatini (1913). HgPl.
Torraka, zool., se Kackerlackor.
Torra vägen. 1. (Kem.) Se Kemisk an
a-1 y s, sp. 604. — 2. (Metall.) Förfarande, vid
vilket glödgning ingår, i motsats till våta
vägen, där upplösning i vätska äger rum.
Torrbetning, metod för betning (se d. o.) av
utsäde, varvid betningsmedlet i pulverform
inblandas i utsädet. Det först använda
torr-betningsmedlet, kopparkarbonat, har numera
i allm. ersatts med tidsenligare preparat,
t. ex. uspulunpuder, vilket i effekt är
likvärdigt med våtbetning. Th. Lfs.
Torrdestillation, upphettning och
avdestille-ring av flyktiga sönderdelningsprodukter utan
lufttillträde (jfr Destillation och
Oxidation). I. B.
Torr dock a, se Docka 5.
Torre, nord, myt., se G o e.
Torre Annunziata [tå’re anontsia’ta],
hamnstad i ital. prov. Napoli (Kampanien), vid
Nea-pelbukten, nedanför Vesuvius; 59,735 inv.
(1921; som kommun jämte senare införlivade
förorter). Stort järnverk och betydande tillv.
av makaroni.
Torre del Greco [tå’re del grä’kå], stad i
ital. prov. Napoli (Kampanien), vid
Neapel-bukten, nedanför Vesuvius; 45,641 inv. (1921;
som kommun). T. har flera ggr till stora delar
förstörts genom Vesuvius’ lavaströmmar, bl. a.
1631 och 1861. Betydande fiske samt tillv.
av korall föremål.
Torrelement, fys., se Galvaniska
element, sp. 351.
Torremånad, se G o e och Januari.
Torrenssjön [tå’-], eng. Lake Torrens,
avloppslös saltsjö i Sydaustralien, innanför
Spen-cerviken; är vanl. nästan uttorkad och endast
efter starkt regn vattenfylld.
Torreön [tåräå’n], stad i staten Coahuila,
n. Mexiko; 64,740 inv. (1930). Viktig
handelsstad och järnvägsknut med betydande
järnindustri.
Torres [tå’-], Luiz Vaz de, spansk
sjöfarare, åtföljde 1605 P. F. de Queiros (se d. o.)
på hans expedition till Stilla havet; skildes
genom en storm från denne och upptäckte
Nya Guinea och Torres sund (se d. o.).
Torres Naharro [tå’räs naa’rå], B a r t o 1
o-m é de, Spansk dramatiker (d. trol. 1530 el.
1531). I Rom, där T. hamnade efter ett
även-tyrsfyllt liv, utgav han (1516) »Comedia
Ti-nellaria», skildrande tjänarnas liv i dåtidens
förnäma hus, och under titeln »Propalladia»
(1517) en samling skådespel och lyriska dikter.
T:s skådespel utmärka sig för frisk realism,
karaktärsteckning, skicklig komposition och
versifikation; de fingo stor betydelse för det
spanska dramats utveckling. M. Menéndez y
Pelayo utgav T:s saml. verk 1900. K. A. H.
Torres sund, sund mellan Nya Guinea och
Australkontinentens n. spets, Kap York,
bildar förbindelseleden mellan Alfurasjön av
Indiska oceanen och Korallhavet av Stilla havet.
T. uppfylles av ett otal öar (bl. a. Thursday
island, se d. o.), bankar och korallrev, som i
hög grad försvåra navigeringen, men är dock
huvudvägen för fartygen mellan Europa och
Australien. Redan 1606 genomseglades T. av
spanjoren L. V. de Torres, vars upptäckt
emellertid snart glömdes; 1770 återfanns
sundet av Cook.
Torres Vedras [tå’rø$ ve’öraj"], stad i port,
distr. Lisboa (Estremadura), 26 km n. n. v.
om Lissabon; 8,413 inv. (1920). — T. gav
namn åt de av Wellington 1809 till försvar
för Lissabon befästa Torres Vedraslinjerna.
De voro 46 km långa, bestodo av jordverk
och starka stödjepunkter. Masséna vågade
1810 ej angripa ställningen. Torres
Vedraslinjerna utgöra än i dag Lissabons försvar
mot landsidan. L. W:sonM.*
Torrey [tå’ri], John, nordamerikansk
läkare och naturforskare, företrädesvis botanist
(1796—1873). Blev 1827 prof, vid med.
högskolan i New York och föreståndare för
botaniska trädgården där. Han skrev »A flora
of the northern and middle sections of the
United states», 1 (1824), »A compendium of
the flora» etc. (1826;, »A flora of
North-Ame-rica» (2 dir, 1838—43; tills, m. A. Gray),
»A flora of the state of New York» (2 dir,
1843; med 162 färgplanscher) m. m. C.Lmn.*
Torrey [tå’ri], Reuben Archer,
nordamerikansk väckelsepredikant (1856—1928).
Prästvigd inom kongregationalistsamfundet
1878, var han några år ledare av
stadsmissionen i Minneapolis och drogs in i D. L. Moodys
(se d. o.) väckelserörelse. 1889—1908 var han
föreståndare för den av Moody grundlagda
bibelskolan i Chicago, 1912—24 för ett
bibelinstitut i Los Angeles. Med sin lära om
andedopet blev T. en av förgrundsmännen
inom den amerikanska helgelserörelse, som
banat väg för den moderna pingstväckelsen.
Sina med stor apparat iscensatta
väckelse-kampanjer utsträckte han 1901 ff. även till
Europa, Asien och Australien. Bland till sv.
övers, arbeten av T. märkas »Huru skola vi
föra människorna till Kristus?» (1894), »Do-
XIX. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
