Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torshälla (stad) - Torshällaån - Torsion el. Torsionselasticitet (Vridningselasticitet) - Torsionshållfasthet - Torsionsmodyl - Torsionspendel - Torsionsvåg (Vridvåg, Vändvåg) - Torsjö - Torsk - Torsk el. Tröske (munsjukdom) - Torskfiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
Torshällaån—Torskfiskar
490
Vid torget ligger rådhuset (från 1833) och
vid ån den redan under Gustav 11 Adolfs tid
byggda kvarnen och den nya kraftstationen.
Under 1900-talet har även den ö. stranden
bebyggts, huvudsaki. med egna hem. Det s. k.
Holmberget har här utlagts till stadspark.
Industrien omfattade 1931 13 arbetsställen
med tills. 169 arb., däribland Holmens gjuteri
och mek. verkstad och T. kvarn, vilka ägas
av Nyby (se d. o.) bruks a.-b., T.
sågblads-fabrik och F. O. Nyströms bleckkärlsfabrik.
Staden har sparbank och kontor för
Södermanlands enskilda bank. Torshälla Tidning
utges med 1 n:r i veckan i Eskilstuna.
Tax.-värdet å fastighet utgjorde 1932 4,233,400 kr.,
därav å skattefri 355,700 kr., den tax.
inkomsten 1,375,530 kr., stadens tillgångar vid
årsskiftet 1931/32 378,754 kr. och skulder 229,568
kr. T. stadsförsaml. bildar tills, m. T.
lands-församl. ett pastorat i Strängnäs stift,
Väs-terrekarne kontrakt. G. R-ll.
T., urspr. Thorshargh (se Har g), fick sina
äldsta kända privilegier 1317, vilka förnyades
och bekräftades av konungarna Albrekt och
Kristofer samt av Svante Sture 1505 och
hertig Karl 1593. 1604—32 ägde T.
stapelstads-rättigheter. Genom Hjälmare kanal och
Eskilstuna kanal (se dessa ord) förlorade T. sin
betydelse som hamnstad. 1798 avbrann större
delen av T. — Jfr R. Anderson, »T.» (i
»Sveriges städer», 1915). Ä. S-n.
Torshällaån, se Eskilstunaån.
Torsiön el. Torsionselasticitet
(Vrid-ningselasticitet), den elasticitet (se d. o.),
som uppstår, när en kropp vrides. Om man
t. ex. upphänger en tråd vid ena ändan,
belastar den nedtill med en vikt och ett
kraftpar vrider vikten jämte tråden, komma de
förut rätliniga fibrerna i tråden att anta
form av en skruvlinje med stor stigning.
Härvid utvecklas t. hos tråden, och till följd
därav vrider sig denna jämte vikten åter i
det ursprungliga läget, så snart kraften
upphört att verka. Genom trögheten överskrides
detta läge, och t. i motsatt riktning uppstår
hos tråden. Tråden kommer således jämte
vikten i oscillationer,
torsionssväng-n i n g a r, som inom vissa gränser kräva lika
lång tid, vare sig tråden vrides i en större
el. mindre vinkel (torsionsvinkel). En
sådan tråd förhåller sig därför på samma
sätt som en vanlig pendel och kan även
tjänstgöra som pendel vid ur,
torsions-pendel. T. E. A.*
Torsionshållfasthet, se Hållfasthet,
sp. 244.
Torsionsmodyl, fys., se Elasticitet,
sp. 520.
Torsionspendel, fys., se T o r s i o n.
Torsionsvåg (V r i d v å g, V ä n d v å g),
instrument för uppmätning av den kraft, med
vilken två massor (jfr Gravitation) el.
två elektriska laddningar el. magnetpoler
påverka varandra. Uppmätningen av krafterna
grundar sig på jämförelser med
torsionselasti-citeten hos trådar. I en kvarts- el.
metalltråd hänger vågrätt en liten stång el. en
nål, på vars ena ända en kropp verkar
dragande el. bortstötande. Kraftens storlek
beräknas på grund av torsionsvinkeln (se T o
r-s i o n). Den t., varmed Cavendish sökte
bestämma den kraft, med vilken olika mas-
sor påverka varandra, hade en stång med små
blykulor (se bilden, ^) på ändarna, hängande i
en metalltråd, och två stora blykulor (b)
upphängda vid ändarna på en stång, rörlig kring
ett tapplager i taket på den hela apparaten
omgivande lådan.
Genom
stångens vridning
kunde de stora
kulorna närmas
intill de små,
varvid dessa
gjorde ett
utslag, som
iakt
togs med tuber. Cavendish fann Newtons
attraktionslag bekräftad och beräknade med
tillhjälp av sin våg även jordens medeltäthet
till 5,48 (jfr J orden, sp. 1173). Den
elektriska vändvågen (Coulombs
torsionsvåg) består av en på en metalltråd
horisontalt upphängd ebonitstång med en
liten metallkula i ena ändan och en motvikt
i den andra samt en annan fast, elektriskt
isolerad kula, som är anbragt i samma plan
och på samma avstånd från centrum som
nyssnämnda kula. Om de båda kulorna
laddas med liknämnig elektricitet, repellera de
varandra, och den därvid utvecklade
kraftens storlek bestämmes av Coulombs lag (se
d. o.), som Coulomb 1787 lyckades härleda
ur försök med vändvågen. T. E. A.*
Torsjö, gods i Solberga, örsjö och Skivarps
socknar, Malmöhus län, 18 km v. om Ystad;
294 har, därav 239 har åker; tax.-värde 624,500
kr. (1931). Tillhörde 1470—1575 släkten Oxe,
sedan ätterna Gyllenstierna, Coyet,
Lewen-haupt, von der Lancken, Hamilton och 1820
-—68 Stenbock. Äges nu av K., S. och F.
Ulf-sparre. Om Torsjöarkivet se E r i k s b e r g,
sp. 979.
Torsk, zool., se Torskfiskar.
Torsk el. T r ö s k e (eng. thrush, lat.
stoma-tltis oi’dica), en vid dålig hygien hos klena
barn under de första levnadsveckorna
uppträdande munsjukdom. Dess framkallare är
torsksvampen, Oospora albicans (Saccharomyces
albicans, Oidium albicans), upptäckt av F. T.
Berg (1840). Svampen bildar gråvita
beläggningar, i början såsom talrika, något upphöjda
punkter på munslemhinnan, vilka utväxa och
sammanflyta till korniga, tjocka membraner.
I framskridna fall övergår sjukdomen på svalg
och matstrupe. Sjukdomen går tillbaka med
enkla hygieniska tvättningar av ammans
bröstvårtor, resp, diflaskan och nappen samt
barnets mun, vilken sistnämnda behandlas
mycket skonsamt. J. E. J-n.*
Torskfiskar, Gädidae, fam. av de mjukfeniga
fiskarna, utan förbindelse mellan simblåsan
och tarmkanalen (saknar s. k. luftgång).
Kroppen är mer el. mindre långsträckt, med små
fjäll samt 1—-3 ryggfenor och 1—2 analfenor.
Bild 1. Torsk, Gadus callarias.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
