Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torydemokrater - Torö - Torönsborg, Drag - Tosaskolan - Toscana, Toskana - Toscanella - Toscanelli, Paolo da Pozzo - Toscanini, Arturo - Toscanska havet - Tosefta - Tosjö, Tossjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Torö—Tosjö
512
elska konservativa (tory-) partiet, vilka på
1880-talet sökte föryngra partiet genom att
uppställa ett positivt reformprogram. Ledare
var R. Churchill (se d. o.)
Torö, socken i Stockholms län, Sotholms
härad, omfattar de numera sammanvuxna
bergiga öarna Oxnö (Oxö), Svärdsö och Torö
(tills. 24,03 kvkm) samt längst i s. Landsort
(se d. o.); 28,05 kvkm, 462 inv. (1933). På
Torö den sandiga örudden. ön är sedan 1930
med bro förbunden med fastlandet. 362 har
åker, 1,609 har skogsmark. Egendom:
Herr-hamra (se d. o.). Ingår i Sorunda och T
pastorat i Strängnäs stift, Södertörns kontrakt.
Torönsborg, förr Drag, gods i S:t Anna
socken, Östergötland, s. om Slätbaken; 3,437
har, därav 602 har åker; tax.-värde 1,176,800
kr. (1931). Blev säteri 1647. Den 1756 ff.
uppförda manbyggnaden, som ersatte en 1646
uppförd, sedermera förfallen äldre byggnad,
ligger på en hög udde i Dragsviken. T. har
bl. a. tillhört Bengt Algotsson, Bo Jonsson,
konung Karl Knutsson, hans dotterson Erik
Gyllenstierna och dennes ättlingar och
övergick 1812 genom arv och gifte till ätten
Mörner. Nuv. ägare är grevinnan Ebba
Mör-ner. — Monogr. av Louise Stenbock (1913).
Tosaskolan [tå-], se Japansk konst,
sp. 1015.
Toscana [tåska’na], T o s k a n a, landskap,
fordom storhertigdöme, i mell. Italien,
sträcker sig från Liguriska och Tyrrhenska haven
till Apenninerna, huvudsaki. kring floden
Arno, och motsvarar de nuv. prov. Arezzo,
Fi-renze, Grosseto, Livorno, Lucca, Massa e
Car-rara, Pisa, Pistoia och Siena; 22,934 kvkm,
2,892,264 inv. (1931). T. är till stor del ett
bergland, i n. uppfyllt av Apuanska alperna
och Etruskiska Apenninerna, s. om Arnodalen
av det s. k. Toscanska berglandet (med bl. a.
den slocknade vulkanen Monte Amiata), en
del av Subapenninerna. Till T. höra även
Elba o. a. kustöar. Kustlandet är trots
pågående torrläggning sumpigt och osunt.
Odlingens centrum är Arnodalen; jordbrukets
huvudprodukter äro vete, majs, oliver och vin
(bl. a. Chiantivin). Bergsbruket är särskilt
inom det mineraliska Toscanska berglandet
av stor vikt; främst utvinnas järnmalm,
sva-velkis, kvicksilver, brunkol och borax samt,
vid Carrara, marmor. Industrien är
betydande i Livorno, T:s huvudhamn, Prato och
Florens, T:s naturliga centrum, som h. o. h.
över-flyglat de gamla handelsstäderna Pisa och
Siena. S. F.
Ilistoria. Om T:s äldsta historia se
Etrus-k e r. 351 f. Kr. förenades T. med Rom.
Under folkvandringstiden intogs T. av heruler,
östgoter och langobarder samt styrdes därefter
av kejsarens markgrevar. Efter den
mark-grevliga ättens utgång på manssidan 1052
upprördes T. av våldsamma inbördesfejder,
vilka småningom upplöste T. i en rad
småstater, ss. Pisa, Siena och Florens. Den
sistnämnda staten kom på 1300-talet under
ledning av ätten Medici (se d. o.), som inom
kort lyckades bringa större delen av T. under
sitt välde. 1569 fick Cosimo de’ Medici
av påven titeln storhertig av T. Då dynastien
1737 utslocknade på svärdssidan, tillföll T.
hertig Frans Stefan av Lothringen, sedan
1745 tysk-romersk kejsare, som gjorde T. till en
sekundogenitur. Under hans son Leopold
I (reg. 1765—90) gjorde T. betydande
materiella framsteg. Under Ferdinand III (reg.
1790—1824) indrogs T. i revolutions- och
Na-poleonskrigen samt förvandlades med
Frankrikes stöd till konungariket E t r
u-rien (1801—08). 1808—14 var T. införlivat
med Frankrike, men vid restaurationen
återgick det till storhertig Ferdinand. Under
dennes son Leopold II (reg. 1824—59)
indrogs T. i de italienska enhetssträvandena,
och den nationalförsamling, som
sammanträdde i aug. 1859, förklarade lothringska huset
avsatt och proklamerade T:s införlivande med
konungariket Sardinien. I april 1860 höll
Viktor Emanuel sitt intåg i Florens,
och 1861 upphävdes de sista resterna av T:s
autonomi, varefter T. blev ett landskap i
konungariket Italien. — Jfr A. v. Reumont,
»Ge-schichte T:s seit dem Ende des florentinischen
Freistaats» (2 bd, 1876—77), samt litt. till
art. Florens och Medici. B. E-r.
Toscanella [tåskanä’la], se Tuscania.
Toscanelli [tåskanäJi], Paolo da Pozzo,
florentinsk naturforskare (1397—1482), skall
1474 ha sänt den portugisiske konungen
Af-fonso V:s biktfader Martinez ett brev jämte
en av honom uppgjord karta, enligt vilken
man borde söka sjövägen till Indien västerut.
Se vidare C o 1 u m b u s, sp. 1259—60. O. Sjn.
Toscanfni [tåska-], A r t u r o, italiensk
dirigent (f. 1867). Var urspr. violoncellist men
började snart framträda som dirigent. Efter
sådan verksamhet i en mängd italienska och
utländska
musikstäder var han 1908—20
fäst vid
Metropolitan-operan i New York
samt 1920—29 vid
Scalateatern i Milano,
vilken operascen
under hans ledning
upplevde en glansperiod.
T., som lämnade
sistnämnda teater, därför
att han ej ville tillåta
fascistiska
demonstrationer vid
operaföreställningar, har sedan
1929 varit en av ledarna för New Yorks
filharmoniska orkester. 1930—32 var han
festspels-dirigent i Bayreuth, vilken befattning han
avsade sig 1933, emedan han ogillade den
segrande nationalsocialismens behandling av
judiska konstnärer. T., som bl. a. i Berlin och
Wien lett gästspel såväl med Scalaoperans
personal som med New Yorkorkestern, är
Italiens främste orkesterledare, en minutiöst
saklig tolkare av varje komponists
intentioner, lika betydande som Wagner- och
Verdi-dirigent. På grund av sin svaga syn anför
han allting, även operor, utan partitur. H. G-t.
Toscanska havet, dets. som Tyrrhenska
havet (se d. o.).
ToseTta, se Rabbin ska språket och
litteraturen, sp. 371.
Tosjö, T o s s j ö, socken i Kristianstads län,
N. Åsbo härad, vid Hallandsgränsen; 91,64
kvkm, 1,386 inv. (1933). Omfattar i n. en del
av Hallandsås. Vid dess fot Västersjön och
Rösjön samt s. därom slättbygd, sankmarker
och skog. 1,607 har åker, 4,759 har skogsmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
