Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torvkemi - Torvkol - Torvlånefonden - Torvmark - Torvmossar - Torvmullspudrett - Torvpulver - Torvskola - Torvspets - Torvsprit - Torvströ och Torvmull - Tory - Torydemokrater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Torvkol—Torydemokrater
510
ketterat. 2) Partiellt förkola och få ett gott
kol och sekunda generatorgas. 3) Helt förgasa
och avstå från kolet mot att få en
generatorgas med upp till 1,500 värmeenheter per kbm.
Torvens kemiska material icke enbart som
framtida bränslereserv utan även som kemiskt
råmaterial berättigar det intresse och det
kapital statsmakterna hittills offrat på
»torvfrå-gan», men tyvärr har forskningen ej hunnit
långt, då det gäller ta ut andra produkter än
kalorier (= bränsle) ur torven.
Spekulationer saknas ej, ofta geniala uppslag (De Laval,
Ekenberg, Strehlenert) men föga av säkra
resultat. — T. har relativt sent (från omkr.
1914) bearbetats av vetenskapligt skolade
forskare i samarbete med ingenjörer, kanske
främst i Ryssland men även i Sverige
(Ekelund m. fl.), Tyskland och Kanada. — Litt.:
Se art. Torv. Sv. O.
Torvkol, den återstod, som uppkommer, då
torv kolas el. torrdestilleras. Ang. torvens
bildning och egenskaper hänvisas till art. T o r
v-k e m i, sp. 507 f. Det är som bränsle avsett
att ersätta träkol för vissa industriella
ändamål, t. ex. i glasindustrien och vid vissa
metallurgiska processer, där askans renhet och
svavelfattigdom äro av betydelse. Det har
även försöksvis använts i generatorer för
gasmotorer. Det t., som erhålles ur svagt
humi-fierad vitmosstorv, har vidare användning
såsom avfärgningsmedel för lösningar.
Våtko 1 n i n g är en metod, som utarbetats för
avvattning av bränntorv utan användande av
lufttorkning. Till bränntorv lämplig torv kan
på grund av sin till stor del kolloidala
struktur ej på mekanisk väg befrias från annat än
en ringa del av sin fuktighet, såvida ej
särskilda anordningar vidtagas (se T o r v b
rike 11 e r). Metoden uppfanns eg. av De Laval.
Enl. den i Sverige av M. Ekenberg och A.
Larsson utexperimenterade
våtkolningsmeto-den upphettas den våta torvmassan till omkr.
200° C under motsv. tryck i 15—20 min.
Härvid sker en partiell kolning, och de kolloida
egenskaperna gå i viss mån förlorade,
varefter en del av vattnet kan avlägsnas genom
pressning. Sedan Ekenberg överflyttat till
England och i N. Testrup fått en energisk
medarbetare, anlades efter denna metod en
fabrik vid Dumfries i Skottland, vilken
under världskriget fick betydelse därigenom, att
de producerade briketterna befunnos särskilt
lämpliga som rökfritt bränsle i
skyttegravarna. Fabrikationen blev dock oekonomisk och
nedlades efter kriget. K. Ld.
Torvlånefonden, en för understöd åt
torv-industri 1902 inrättad statlig lånefond, som
t. o. m. 1922 tillförts sammanlagt omkr. 8
mill. kr. T. togs delvis i anspråk för
stats-regleringen 1927, kallas sedan
industrilånefonden och tillgodoser huvudsaki. kreditbehov
för annan industriell verksamhet. G. H-r.
Torvmark, mark, bildad av torvjordarter.
T. växla mycket med hänsyn till ytformer,
vegetation, fuktighetsförhållanden,
torvavlag-ringarnas beskaffenhet etc., och en mängd
olika typer av t. ha uppställts på grundvalen
härav. Jfr Mosse. C. Mm.
Torvmossar, dets. som mossar (se Mosse).
T. uppbyggas av olika torvslag, vitmosstorv,
bruntorv o. s. v. Se T o r v.
Torvmullspudre’tt, se Latrin.
Torvpulver, pulverformigt bränsle,
framställt genom krossning, torkning och
finpul-verisering av lufttorkad bränntorv. En
metod, uppfunnen av H. Ekelund,
utexperimen-terades vid försöksfabrik i Bäck nära Ljungby.
En annan konstruktion av ugnar och metod för
pulverframställning utexperimenterades av von
Porat och Odelstierna. Den kom 1916 till
användning i en fabrik vid Vakö myr, som dock
efter ett par år nedlades. Bränslebristen och
de höga kolprisen under och närmast efter
världskriget föranledde anläggandet av en
torvpulverfabrik för S. J. vid Hästhagens
mosse nära Vislanda. Den arbetade efter
Ekelunds system och var fullt driftsfärdig
1921. Årskapaciteten av producerat t. var
beräknad till 10,000 ton, ehuru denna mängd
aldrig fullt uppnåddes. Då kolprisen sjönko,
blev fabrikationen oekonomisk och upphörde
1932. K. Ld.
Torvskola upprättades 1902 vid
Emma-ljunga i Vittsjö socken, Kristianstads län,
med understöd av statsmedel med uppgift att
utbilda instruktörer och förmän för
bränntorv- och torvströfabriker. 1905 flyttades
skolan till Markaryd i Kronobergs län; den
upphörde 1922. E. Wlln.
Torvspets, zool., se Hunden.
Torvsprit har försöksvis framställts ur
nästan oförmultnad, pressad vitmosstorv genom
upphettning i autoklav jämte svavelsyra,
varvid en del av kolhydraten i de torvbildande
växtresterna överförts till sockerarter, som
därefter förjästs och bildat alkohol. De
experiment, som företagits i Sverige och
Danmark med t., ha icke lett till ekonomiskt
lönande resultat. G. H-r.
Torvströ och Torvmull, lufttorkad och
finfördelad mosstorv, som begagnas till
strö-medel i ladugårdar och stallar samt på
avträden ävensom till fyllning i trossbottnar,
för inpackning och förvaring av potatis och
fisk, för förvaring av is, som fyllnadsämne i
madrasser m. m. T. äger mycket hög
uppsug-ningsförmåga för flytande ämnen, varuti det
betydligt överträffar andra brukliga
inströ-medel. Dessutom absorberar det gaser, ss.
ammoniak, och konserverar gödseln samt
inskränker betydligt under dennas förvaring
uppstående förluster i kväve och organisk
substans. Tillv. sker i särskilda
torvströfabriker, där den på mossen uppskurna och
lufttorkade strötorven rives och därefter
siktas, varvid de grövre partiklarna frånskiljas
som strö och de finare (siktarna bruka ha en
maskvidd av 4—5 mm) som mull. Den senare
brukas mest till städernas renhållning i
torv-mullsklosetter m. m. Ströet och mullen
pressas och försändas i balar om 0,35 kbm storlek
(1 mX0,7 mX0,5 m; lagligt föreskrivet mått).
En bal innehåller i runt tal 1 kbm lös riven
vara. Balvikten brukar av strö uppgå till 50
-—60 kg och av mull till omkr. 70—80 kg.
Prima t. bör ha en uppsugningsförmåga av minst
17 ggr provets vikt och fuktighetshalten ej
överstiga 35 %. Den första torvströfabriken
anlades i Hannover 1879. I Sverige funnos
1931 omkr. 100 torvströfabriker med en
sammanlagd produktion av omkr. 135,000 ton
balpressat t. och torvmull. K. Ld.
Tory [tå’ri], eng., se T o r i e s.
Torydemokrater [tä’ri-J, de led. av det
eng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
