Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Totalisator - Totalism - Total reflexion - Totanidae - Totanus - Totem - Totemism - Totempålar - Toten - Totes Gebirge - Totila - Totleben el. Todleben, Eduard Ivanovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Totalism—Totleben
516
och utdelningen på en på segraren gjord
insats erhåller man sedan genom att multiplicera
oddset med det antal kr. etc., på vilket kvittot
lyder, dock att, om odds skulle understiga 1,
hela insatsbeloppet på den segrande hästen
likväl återbetalas till spelaren. Vinstbeloppen
utbetalas oftast endast i hela krontal etc., och
ev. överskjutande delar av en krona tillfaller
t. Om t ex. vinnarinsatsernas nettosumma i
en löpning uppgår till 10,000 kr. och antalet
kr., som hållits på segraren, uppgår till 2,000,
blir odds 5, varvid på satsade 2 kr. utbetalas
5X2 kr., på satsade 5 kr. 5X5 kr. o. s. v.
För platsspelet sker vinstuträkningen så, att
sedan det nämnda avdraget verkställts,
samtliga insatser på de placerade hästarna
från-dragas insatsernas nettosumma och
reserveras, varefter den kvarstående summan
fördelas i så många delar (2—4), som antalet
till platsutdelning berättigade hästar utgör.
De i dessa delar uppkomna beloppen divideras
sedan med det antal insatser om 10 kr. etc.,
som gjorts på resp, häst, och den uppkomna
kvoten lägges till varje insats om 10 kr.,
varefter summan av dessa belopp utbetalas
till vadhållarna. Insatser på plats kunna
endast ske i hela el. halva tiotal kronor etc.,
och om insatsbeloppets storlek över- eller
understiger 10, ökas, resp, minskas det
utbetalade beloppet i förhållande härtill.
I Sverige kom t. i bruk i början av
1890-talet, främst vid galopplöpningar, förbjöds
1898 men återinfördes 1923. Jämlikt K. m:ts
kungörelse av 4 maj 1923 kan K. m:t för
ett år i sänder bevilja totalisatortillstånd åt
förening el. sammanslutning, som har till
ändamål att för hästavelns befrämjande hålla
offentliga travtävlingar eller kapplöpningar.
Från insatsernas bruttosumma i t. skall ett
avdrag av 20 % verkställas, vilket fördelas
mellan statsverket och tävlingsarrangören enl.
en skala, som vid små omsättningar ger
arrangören största anparten men vid större
omsättning tillför staten mera än arrangören,
varvid avdraget på den del av omsättningen,
som för en tävlingsdag överstiger 170,000 kr.,
h. o. h. tillfaller staten. Statens andel i
avdraget skall användas till befrämjande av
landets hästavel. Kontrollen och tillsynen
över totalisatorvadhållningen åligga
Laut-bruksstyrelsen (före 1 nov. 1933
Stuteriöverstyrelsen). — Totalisatorvadhållningen
förekommer numera vid omkr. 150 tävlingar ärl.
Från en omsättning 1923 av 501,693 kr. steg
summan 1932 till 9,837,254 kr. 1923—32
uppgick omsättningen till 54,262,195 kr., varav
travsporten (se d. o.) bidragit med omkr. 39
mill. kr. Statens andel uppgick under samma
tid till 5,149.402 kr. E. S-en.
Totali’sm, en av författaren L. Nordström
(se d. o.) brukad term för den världsåskådning
han utvecklat. T. vill visa mänsklighetens
genom industri och handel alltmer
komplicerade inbördes sammanhang i motsättning till
jordbrukskulturens nationella och provinsiella
isolering. Den industriella kulturen bildar
ett världssamhälle, även kallat världsstaden
(»Urbs»). En industriell, politisk eller psykisk
förändring i en del av världen gör sig strax
kännbar i de övriga delarna. T. vänder sig
mot den romantiska individualismen, vars
förhärligande av den enskildes ensamstående öde
anses bero på en illusion. Nordström har
likväl för sin del sökt anknytning till den
svenska personlighetsfilosofien, i det att han
betonar det där utvecklade
ömsesidighetsförhål-landet och anser, att personlighetslivet blir
rikare med det rikare sammanhanget. T.
utmynnar i en kult av människoanden, som har
beröring med Comtes dyrkan av
mänskligheten. Likartade strömningar ha i utlandet
uppenbarat sig, t. ex. i Jules Romains’
»unani-mism». — I Norge har t. använts som
beteckning för absolutismen, den nykterhetsrörelse,
som kräver »total» avhållsamhet. J. L-t.
Total reflexion, fys., se L j u s b r y t n i n g,
sp. 89, och Reflexion, sp. 548.
Totanidae, zool., se S n ä p p f å g 1 a r.
To’tanus, zool., se Snäppsläktet.
Tötem, se T o t e m i s m,
Totemi’sm (av ett indianskt ord totam), ett
slags religiöst-socialt system och
föreställningssätt hos naturfolk, innebärande ett
mystiskt förhållande mellan en klan (se d. o.)
och en djur- el. växtart el. något annat
naturföremål el. -företeelse; klanen tros då
härstamma från detta, tar därav namn och
stundom vapen. Totemdjuret el. -växten måste då
skonas och förtäres bara vid ett slags
religiösa måltider. Oftast äro medlemmarna av
klanen, som kan räkna arv efter såväl
faders-som moderslinje, förbjudna att gifta sig med
varandra. Totemismens innebörd kan ännu ej
sägas vara fullt klar och avgränsad, särskilt
som vetenskapsmännens åsikter om t. mycket
gå isär. — Litt.: J. G. Frazer, »Totemism and
exogamy» (4 bd, 1910). Rbg.
Totempålar, skulpterade, ofta även
målade, ända till 20 m höga pelare av cederträ,
de mest imponerande alstren av
bildhuggar-konsten hos nordvästindianerna (se d. o.) på
n. Amerikas Stillahavskust. De restes till
minne av märkliga händelser i släktens
historia, som gravmonument etc. Deras figurer
visa bl. a. ägarens totemdjur och skyddsandar
i djurgestalt. Bruket av t. synes ej vara
äldre än omkr. 100 år, alltså efter införandet
av europeiska verktyg. — Litt.: »Totem poles
of the Gitksam, Upper Skeena river, British
Columbia» (National Museum of Canada,
Bulletin n:r 61, 1929). K. G. L.
Toten kallas de bördiga bygderna v. om
Mjösen, i Opland fylke, Norge. Huvudort:
Gjövik. Längs Hunnselven industri. Ax. S.
Totes Gebi’rge [tå’tøs-], berggrupp i
Salz-burgalperna, Österrike, mellan floderna Traun
och Steyr; bildar en ödslig högplatå, vars
högsta topp är Grosser Priel (2,514 m ö. h.).
Totila [tå’-], se östgoter.
Totleben [tåtlje’bin] el. Todleben, Eduard
Ivanovitj, greve,
rysk general (1818—
84). Utmärkte sig i
fälttågen i Kaukasus
1848—50 och deltog
1853—54 som
överstelöjtnant i
Donaufält-tåget. T. ledde
försvaret av Sevastopol 1854
—55, där han under
krigets gång skapade
de befästningslinjer,
som möjliggjorde för
ryssarna att utkämpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
