Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Townsville - Tovsippa - Towton, baron of - Toxalbuminer - Toxicitet - Toxikodendrol - Toxikologi - Toxin - Toxodontia - Toyama - Toynbee, Arnold - Toynbee, Arnold Joseph - Toyohara - Toyohashi - Tozeur - Tozzi, Federigo - tr. - Trabea - Trabzon - Trach, J. - Trachea - Trachenberg - Trachenberg, hertig av - Trachinidae - Trachinus - Trachodon - Trachycarpus - Trachyt - Tracien - Trade, Träd - Tradescantia - Trade unions - Tradition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
Tovsippa—Tradition
532
vet; 32,050 inv. (1932). Viktig hamnstad,
utgångspunkt för järnvägen till guldfälten vid
Charters Towers oeh Cloncurry.
Tovsippa, bot., se Sippsläktet.
Tovvton [tåutn], baron of, se II a w k e.
Toxalbumlner (av grek. toxiko’n, gift, och
lat. albümen, äggvita), giftiga äggvitekroppar.
T. ha antagits förekomma i vissa växter, t. ex.
a b r i n (se d. o.) i Abrus-irön, k r o t i n i
Cro-ton-irön (se K r o t o n o 1 j a), r i c i n (se d. o.)
i Ricinus-irön, ävensom hos giftiga spindlar,
insekter, skorpioner, fiskar, paddor, ormar,
ödlor m. fl., varjämte dit även räknats
bakteriernas »toxiner» (se d. o.). Ovisst är
emellertid huruvida äggviteämnena själva äro
giftiga el. om de åtföljas av specifika gifter, som
ej kunnat kemiskt skiljas från de förra. Ett
visst samband med t. har anafylaxi (se
d. o. och Richet, Ch.). Jfr Fiskgift,
Ormgift och S p i n d e 1 g i f t. C. G. S.
Toxicitèt, (graden av) giftighet.
Toxikodendrol [-drä’1], giftig glykosid i
Rhus toxicodendron (se Rhus).
Toxikologl, läran om gifters el. i allm.
främmande ämnens inverkan på organismen. —
T o’x i s k, framkallad genom gift (t. ex.
toxisk förlamning); giftigt verkande.
Toxln (av lat. to’xicum, [eg. pil-]gift, av
grek. to’xon, pilbåge), i vidsträcktaste mening
ett genom levande cellers verksamhet
fram-bragt giftigt ämne. Enl. denna definition
skulle sålunda till t. räknas ej blott
leuko-mainer och ptomainer (jfr Likgift och
Ptorn ai n) utan även giftiga alkaloider och
gly-kosider m. fl. kristalliserande, kemiskt
individualiserade ämnen. Vanl. förbehålles
emellertid namnet t. åt de giftiga, till sin kemiska
natur okända ämnen, som avsöndras av
sjuk-domsalstrande bakterier (t. ex. difteritoxin,
tetanustoxin), men även av högre växter el.
djur (se T o x a 1 b u m i n e r) producerade
ämnen räknas dit liksom ock de gifter, som
påvisats i animala avsöndringar (urin, svett)
eller kunna extraheras ur djurkroppens
normala organ. Se vidare Bakterier, sp. 736
—737, och Immunitet 2 B. H. D.
Toxodo’ntia, grupp av utdöda tretåiga,
flodhäststora hovdjur från Sydamerikas tertiära
lager (jfr Hovdjur, sp. 55).
Toyama [tåjama], stad i Japan, vid floden
Jintsugawa, nära Hondos v. kust; 90,634 inv.
(1930). Berömt för sin tillv. av läkemedel,
som sysselsätter omkr. 15,000 arb.
Toynbee [täFnbi], Arnold, engelsk
sociolog (1852—83). Graduerades i Oxford och var
från 1878 lecturer där. Han utövade starkt
personligt inflytande, särskilt på ungdomens
uppfattning av sociala frågor (se
Nationalekonomi, sp. 746), och påverkade även
långt vidare kretsar än dc akademiska genom
sina populära föreläsningar. Postumt utgavs
(av B. Jowett) »Lectures on the industrial
revolution of the 18:th century in England»
(1884; 8:e uppl. 1908; i senare uppl. tillökad
med hans kritik av H. Georges jordsocialism).
— Biogr. av lord Milner (2:a uppl. 1901). —
Efter T. uppkallades det av hans medarbetare
S. A. Barnett (se d. o.) grundlagda
Toynbee hall (se Settlement). V. S-g.*
Toynbee [täi’nbi], Arnold Joseph,
engelsk filolog och politisk skriftställare (f. 1889
14In). T., som var medlem av engelska
freds
delegationens i Paris mellanorientaliska
sektion 1919 och 1919—24 var prof, i bysantinsk
och nygrekisk filologi i London, är sedan 1925
verksam vid Royal institute of international
affairs och tillika prof, i internationell
historia vid univ. i London. Han har utgivit
undersökningar om modern historia och
redigerar det förträffliga serieverket »Survey of
international affairs», hittills för åren 1920
—31 12 vol. (1925—32). L-ts.
Toyohara [tåjå-], på ryska tiden
Vladimi-rovka, huvudstad i Karafuto, den jap.
delen av Sachalin; 24,706 inv. (1930).
Handels-centrum, järnväg till hamnstaden Odomari.
Toyohashi [tåjåhaji], stad i Japan, på
Hondos s. kust, invid en bukt av Iseviken; 98,555
inv. (1930). Exporthamn (bl. a. för bomull).
Tozeur [tåzö’r], se D j e r i d.
Tozzi [tå’tsi], Federigo, italiensk
författare (1883—1920). Hans far var
värdshusvärd i Siena. Erfarenheter från hans dystra
barndom och tidigare ungdom ha inspirerat
romanen »Con gli occhi chiusi» (1919). T.
utgav 1920 »Tre croci», den enda av T:s
romaner, som ej sysslar med hans självupplevelser.
Postumt utgåvos »Il podere» (1921) och
»L’in-calco» (s. å.) samt »Gli egoisti» (1923). Thorn.
tr., förk. av transitiv; tryckt.
Tra’bea, se Tog a.
Trabzon [-zå’n], se T r a p e z u n t.
Trach, J., se D r a c o n i t e s.
Trachéa, anat., se L u f t s t r u p e.
Tra’chenberg [-bärk], stad i preuss. prov.
Niederschlesien, vid floden Bartsch, 40 km n.
n. v. om Breslau; 3,618 inv. (1925).
I T. ägde 9—12 juli 1813 ett möte rum
mellan kejsar Alexander av Ryssland, konung
Fredrik Vilhelm av Preussen och kronprins
Karl Johan av Sverige, varvid bl. a.
fälttågs-planen mot Napoleon uppgjordes. — Se S.
Cla-son, »Fälttågsplanen från T.» (Karl
Johansför-bundets Handl. 1911—1914, tr. 1914). B. E-r.
Tra’chenberg [-bärk], hertig av, se släktart.
H a t z f e 1 d t.
Trachlnidae, zool., se Fjärsingar.
Trachlnus, zool., se Fjärsingsläktet.
Trachödon, zool., se Dinosaurier, sp. 950.
Trachyca’rpus, palmsläkte, som står nära
dvärgpalmen, liksom denna med solfjäderslika
blad men med fintaggiga bladskaft. T. excelsa
(från Kina) odlas ofta som prydnadsväxt.
Trachyt [-ky’t], dets. som trakyt (se d. o.).
Träcien, se T r a k i e n.
Trade [treid], eng., Träd, eg. handel;
trafikled till sjöss; konstant båtförbindelse. —
Tradare (trädare), fartyg, som
regelbundet besöker visst område el. gör längre resor
(»långtradare»). — Trade-mark [-mäk],
varumärke, fabriksmärke.
Tradesca’ntia, bot., se Commelinaceae.
Trade unions [tréPd jö’njonz], eng.,
fackföreningar (se d. o.).
Tradition, från släkte till släkte muntligt
meddelad berättelse, kunskap, lära o. s. v.
(jfr Historia, sp. 1059); arvsägen, folktro,
folkminne, arvsed; från föregående tid
övertaget bruk, sätt. — Adj.: T r a d i t i o n eT 1.
1. (Jur.) T. (även Traderand e),
frivilligt överlämnande av sak från egen besittning
till annans, vanl. i förening med mottagande
från den senares sida, någon gång utan
sådant (nedläggande av brev i annans brevlåda).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
