Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trafikförsäkring - Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarna—Gävle - Trafikförvaltningen Göteborg—Stockholm—Gävle - Trafikinspektör - Trafiksektion - Trafikstadgan - Trafiktjänstemännens riksförbund - Trafvenfelt, Erik Carl - Traged - Tragedi - Tragik - Tragiker - Tragikomedi - Tragikomisk - Tragisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trafikförvaltningen Göteborg— Dalarna—Gävle—Tragisk
535
taga och vidmakthålla t., som dels för den
skadade medför rätt att utbekomma skadeståndet
av försäkringsgivaren, dels för
försäkringstagaren och i viss utsträckning även för annan
förare än denne gäller mot ansvarighet för
skada, som kan för honom uppkomma till
följd av motortrafik. Försäkringsgivarens
ansvarighet för varje händelse, som medför
skada, är begränsad till 60,000 kr., i anledning
av personskada till högst 20,000 kr. för varje
skadad el. dödad person samt till högst 10,000
kr. i anledning av egendomsskada.
Försäkringsbeloppet för omnibusar höjes dock i
förhållande till passagerarnas antal.
T. må förutom av anstalt, som inrättats av
staten, meddelas av försäkringsanstalt, som
därtill erhållit konungens tillstånd. F. n.
(1933) meddelas t. av omkr. 30 enskilda
anstalter. Om skada inträffar till följd av
trafik med motorfordon, varå t. ej finnes
tecknad, el. det ej kan utrönas genom vilset
fordon skada förorsakats men väl kan
styrkas, att skadan uppstått genom dylikt
fordon, äro samtliga de anstalter, som meddela
t., gemensamt ansvariga. För handhavande
av denna uppgift åligger det anstalterna att
vidmakthålla ett särskilt organ, benämnt
Föreningen för gemensamt lagenligt
trafik-försäkringsansvar, genom vilken även ordnas
försäkringsfrågan för motorfordon, som för
tillfälligt bruk i riket införas från utlandet.
Försäkringsanstalterna äro beträffande t.
underkastade ingående kontroll av
Försäk-ringsinspektionen, till vilken omfattande
statistik skall ingivas. O. v. P.
Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarna—
Gävle, se Trafikförvaltningen
Göteborg — Stockholm — Gävle.
Trafikförvaltningen Göteborg—Stockholm—
Gävle, 1909 bildad sammanslutning av de av
Bergslagernas järnvägs-a.-b., Stockholm—
Västerås—Bergslagens nya järnvägs-a.-b. och
Gävle—Dala järnvägs-a.-b. trafikerade
järnvägarna för att bl. a. kunna mera
rationellt utnyttja den rullande materielen. 1914
ingick Södra Dalarnas järnvägs-a.-b. i T. Med
1918 års utgång upplöstes T., då Stockholm—
Västerås—Bergslagens nya järnvägs-a.-b.
utträdde. De övriga bildade 1919 i stället
Tra-fi k förvaltningen Göteborg —
Dalarna — Gävle. F. P.
Trafikinspektör, chef för en trafiksektion.
Trafiksektiön. Större järnvägar — vid S.
J:s järnvägar ett distrikt — indelas för
om-händerhavande av de åligganden, som tillhöra
trafikavdelningen (se d. o.), i t., som var och
en förestås av en trafikinspektör. S. J.
omfatta f. n. (1933) 21 t. C. A. S.’
Trafikstadgan av 1925 reglerar
rättsförhållandena mellan trafikanterna och de för
allmän trafik upplåtna svenska järnvägarna i
fråga om befordringsavtal samt påföljderna,
om befordringen icke alls el. bristfälligt
ut-föres. T. innehåller också vissa föreskrifter
ang. järnvägens förhållande till allmänheten
utan avseende på dess egenskap av
trafikanter, en del bestämmelser om en trafikants
skyldigheter och rättigheter, som eg. icke ha
sammanhang med befordringsavtalet såsom
sådant, samt bestämmelser om flera i
befordringen deltagande järnvägars inbördes
ansvarighet. I stort sett ansluter sig t. i fråga om
536
bestämmelserna för godstrafiken till
Internationella fördraget om godsbefordring å
järnväg (jfr Järnvägssamtrafik). (F. P.)
Trafiktjänstemännens riksförbund,
sammanslutning av Posttjänstemännens förening,
Statens järnvägars befälsförbund och Svenska
telegraf tjänstemännens förening. T.
representerar samtliga kårer gentemot statsmakterna.
Organ: Svensk Trafiktidning (1920 ff.). E.G-e.
Trafvenfelt, Erik Carl, läkare (1774—
1835), med. dr (primus) 1797, kir. mag. 1799,
fick 1801 professors titel. Led. av Vet.-akad.
1812, assessor i Sundhetskollegium 1813 och
medicinalråd där 1832. T. var den egentlige
stiftaren av Sv. läkaresällskapet (1808) och
1812—17 dess sekr. I ridderskapet och adeln
väckte han 1809 förslag om förbättrad
läkarvård på landet genom prästerskapets
medverkan samt om ett institut för utbildning av
fältläkare. Han verkade kraftigt för
vaccinationens utbredning m. m. Av T:s
vetenskapliga avh. stå flera i Vet.-akad :s och Sv.
Lä-karesällsk:s Handl. R. T-dt.*
Tragèd, annan form för tragöd (se d. o.).
Tragedi [-JedF], sorgespel, dramatiskt
diktverk, som avhandlar ett stoff av tragisk (se
d. o.) beskaffenhet. T. skapades av grekerna
(jfr Teater, sp. 24 f.) och har sedermera
upptagits inom alla litteraturer.
Huvudpersonen, vars strid och slutliga undergång
utgöra t:s motiv, kan antingen skildras rent
individuellt el. framställas som representant
för en viss bestämd livsåskådning, vid vars
försvar han dukar under (principtragedi). En
annan form av t. uppstår, då huvudpersonen
krossas i kamp mot ett oundvikligt öde
(ödestragedi). På vissa håll, t. ex. hos Hebbel
(»Agnes Bernauer»), framträder tendensen att
låta t. baseras på konflikten mellan
individens och samhällets krav, varvid den förre,
ehuru individuellt skuldlös, måste offras.
Naturalismen experimenterade även med en
t., vari psykopatiska element spelade en
dominerande roll (Strindbergs »Fröken Julie»,
av förf, betecknad som »ett naturalistiskt
sorgespel»). — Litt.: Th. Lipps, »Der Streit
über die Tragödie» (»Beiträge zur Ästhetik»,
bd 2, 1891). O. W-n.
Tragik, det tragiska t. ex. i ett
människoöde, en skådespelskaraktär o. dyl.
Tragiker, sorgespelsförfattare;
skådespelare, som utför tragiska roller.
Tragikomedl, förr beteckning för
teaterstycke av blandat tragiskt och komiskt
innehåll el. för allvarligt stycke med lyckligt slut
(fr. tragi-comédie); numera komedi, vars
lösning drar löje över huvudfiguren men dock
väcker medkänsla med hans öde. G. K-g.
Tragikomisk, sorglustig; jfr Komisk.
Tragisk, sorglig, allvarlig, gripande;
motsats: komisk. Ordet har inom litteraturen och
konsten vidsträckt användning men har under
tidernas lopp genomgått åtskilliga väsentliga
betydelseskiftningar. I äldre tid (Grekland
och Rom, renässansen och barocken) ansåg
man, att endast de motiv kunde kallas
tragiska, som voro hämtade ur den mytologiska
och heroiska ämneskretsen. Den litteratur,
som avhandlade dylika motiv, blev därför med
nödvändighet stiliserad och orealistisk. Fr.
o. m. senare delen av 1700-talet börjar
begreppet t. tillämpas även på stoff, hämtat ur var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
