Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Transmission - Transmitter - Transmutation - Transneptunska planeter - Transoxanien - Transpadanska republiken - Transparang - Transparent - Transparente blanche - Transpiration - Transpirera - Transplantation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
Transmitter—Transplantation
552
linhjul, kätting och kättinghjul, kugghjul el.
friktionsskivor; överföring av elektrisk energi,
t. ex. genom att driva elektriska motorer
medelst ström från en elektrisk generator;
förvandling av termisk energi till mekanisk
(drivning av värmemotorer); förvandling av
mekanisk energi till elektrisk el. tvärtom,
t. ex. genom att driva en elektrisk generator
med en vattenturbin el. en verktygsmaskin
med en elektrisk motor; förvandling av
elektrisk energi till termisk (elektrisk
uppvärmning och belysning) etc. Vid energiens
överföring el. förvandling uppstår alltid
energiförlust. Jfr Elektrisk
arbetsöver-f ö r i n g. O. B-n.
Transmi’tter, se Telegraf, sp. 77.
Transmutatiön, förvandling till ett annat
ämne; omflyttning. Jfr Mutation. —
T r a n s m .u t ö r a, förvandla. — T r a n s m
u-t ä b e 1, föränderlig, förvandlingsbar.
Transneptünska planeter, namn på
hypotetiska planeter, vilka man på olika grunder
sökt lokalisera utanför Neptunusbanan. Se
Planeter, sp. 1064. K. Lmk.
Transoxänien, gammalt namn på landet
mellan Amu-darja och Syr-darja.
Transpadänska republiken, en av Bonaparte
1796 efter slaget vid Lodi bildad stat,
bestående av det n. om Po liggande österrikiska
Lombardiet. Den uppgick juni 1797 i
Cisal-pinska republiken (se d. o.).
Transpara’ng (fr. transparent,
genomskinlig), målning på inoljat papper el. tunn väv.
T. skall belysas bakifrån.
Transpare’nt, genomskinlig.
Transparente blanche [träsparä’t blä’/], fr.,
se Äpple.
Transpiration (av lat. trans, genom, och
spiräre, andas). 1. (Bot.) Växtens avgivande
av vatten i gasform, framför allt genom
klyvöppningarna (se d. o.), kallad stomatär t., men
även från kutikulan (kutikulär t.). T:s
storlek är nära beroende av de
avdunstningsbe-främjande faktorerna. Den stomatära t. är den
kutikulära betydligt överlägsen och regleras
noggrant genom klyvöppningsvidden, särskilt
vid dess lägre grader (se diagram).
Klyvöppningarna äro alltså regulatorer för t. i lika hög
grad som för assimilationen, vilket först
nyligen blivit fysiologiskt säkert fastslaget av
M. G. Stålfelt (se d. o.). Om de enskilda
meteorologiska faktorernas särskilda
betydelse vet man mycket litet, endast att vindens
inverkan på t. synes nå sin maximala effekt
redan vid ytterst svaga fläktar. Vid god
vattentillgång blir t. hög, dels på grund av att
klyvöppningarna då äro mera utspärrade, dels
därför att vattenmättade celler avge vatten
lättare än sådana med mera koncentrerad
cellsaft. Det uppges, att en björk med ung.
200,000 blad under en het sommardag skulle
avge 300—400 1 vatten.
T. är nödvändig ur flera synpunkter.
Genom den underhålles en jämn
vattenströmning från marken genom växten
(transpira-tionsströmmen), med vilken följer
mineralnäringen (jfr Näringsfysiolog i). Den
förhindrar även alltför stark uppvärmning av
växten genom solstrålningen. Vid lättare,
övergående vattenbrist förlora bladen sin
tur-gor, men slokningen går i början lätt
tillbaka efter vattning utan att efterlämna några
Den stomatära
transpirationens (hos björk) beroende
av klyvöppningsvidden under
för varje kurva konstanta
allmänna
avdunstningsförhål-landen, markerade genom
talen t. h. vid diagrammet.
skador. Vid starkare påfrestning blir den
dock bestående.
Växternas livstyp bestämmes i högre grad
av t. och vattenekonomien i allm. än av
någon annan
växt-faktor. De på torr
el. salt mark
växande xerofyterna
ansågos till helt
nyligen ha en
mycket inskränkt t.,
vilket dock visat
sig felaktigt.
Tvärtom förbruka de vid
tillräcklig
vattenförsörjning mer än
växter på ordinärt
fuktiga lokaler.
Vid kritiska
tillfällen stoppas dock
den stomatära t.
så gott som
fullständigt, och den
kutikulära är
alltid inskränkt till
ett minimum,
genom hårbeklädnad,
vaxöverdrag etc.
Viktig är vidare
xerofyternas
starkare mekaniska
konstruktion, som
motverkar
slok-ning. Trädens
bladfällning om hösten
är att anse som en tillpassning till den
försvårade vattentillförseln under vintern, då
marken är frusen. Barrtypen är även av
xerofytisk karaktär. Hygrofyterna, som höra
hemma på fuktiga ställen, i tropiska
regnskogar o. s. v., ha ofta en byggnad, som direkt
gynnar t. (stora bladytor, droppspetsar m. m.).
Suckulenter el. fetbladsväxter (kaktus,
Se-dum o. a.) bilda en särskild växttyp i torrt
klimat. De ha en mycket obetydlig t. och
utmärkt hushållning med vattenförråden. Den
tjocka glänsande kutikulan, bladytornas
reducering m. m. äro anpassningar härför.
I viss mån en ersättning för t. är g u 11
a-t i o n e n, varmed menas avgivning av vatten
i flytande form från mer el. mindre tydligt
begränsade organ (hydatoder). Vattnet
pressas där ut från kärlen på grund av ett tryck,
som utvecklas av rotcellerna (rottryck, se
Blödning 2). Särskilt i starkt
fuktighets-mättad luft, där t. försvåras, är guttationen
värdefull som vidmakthållare av
transpira-tionsströmmen genom växten. Jfr B 1 ö
d-n i n g 2. N. Jn.
2. (Fysiol.) Svettavsöndring. Se Svett.
Transpirèra, svettas, utdunsta; sippra ut,
småningom bli bekant (t. ex. om en hemlighet).
Transplantation, vävnadsöverflyttning. T.
kan ske från en del av en organism till en
annan del av samma organism (a u t o p 1 a
s-tisk t., autoplastik) eller från en
individ till en annan individ av samma art (h
o-moplastisk t., h o m o p 1 a s tik) eller till
en individ av en annan art
(heteroplas-tisk t., heteroplastik). Den
överflyttade vävnaden kallas ett tr ansp lan t at.
Försök visa, att i stort sett t. lyckas bättre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
