Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Transportanordning - Transportflotta - Transportförsäkring - Transportsedel - Transportskatt - Transportör - Transsaharabanan - Transscendent - Transsibiriska järnvägen - Transskription - Transspiration - Transsubstantiation - Transsudation - Transsumera - Transsylvanien - Transsylvanska alperna - Transtrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Transportflotta—Transtrand
555
bringare, fästa på en el. flera ändlösa
kät-tingar. Skruvtransportörer bestå av
en »evighetsskruv» med hög och tunn gänga,
som lagras i en ränna och vid sin rotation
skruvar fram materialet i dennas
längdriktning. De användas för korta sträckor och
huvudsakl. för finkornigt material. S k o
p-elevatorer kallas även paternosterverk
(se d. o.). Genom att skoporna utbytas mot
andra lämpliga organ kan samma typ av t.
komma till användning även för styckegods,
t. ex. säckar, fat och lådor. S. k. b ä g a
r-v e r k skilja sig principiellt från
skopeleva-torerna genom att »bägarna» el. skoporna äro
fritt hängande och sålunda icke förändra
ställning vid övergång från horisontal till
vertikal bana el. tvärtom. De kunna alltså
framföras i bruten bana utan att vicka.
Pålast-ning sker genom en särskild
matningsappa-rat, avlastning genom att skoporna bringas
att stjälpa, t. ex. genom ett i deras väg
an-bragt hinder. Skaktransportörer
utgöras av en vanl. horisontal ränna, som ges
en fram- och återgående rörelse, samtidigt
som den höjes, resp, sänkes något. Emedan
höjningen av rännan sker samtidigt med att
den föres framåt, medföres härvid materialet,
under det att rännans tillbakagång — under
vilken den sänkes och friktionen mot
materialet därför blir betydligt mindre — har en
föga retarderande verkan. Skaktransportörer
användas för massgods. På rullbanor och
r u 1 1 b o r d sker transporten på rullar, som
antingen äro drivna el. löpa fritt i rullager.
I förra fallet sker transporten genom rullarnas
rörelse och deras friktion mot godset, i senare
fallet genom godsets egen vikt, i det att
banan göres lutande. Transmissionsdrivna
rullbanor användas bl. a. mycket i sågverk och
brädgårdar. Pneumatiska t. förflytta
materialet, t. ex. spannmål, genom att det
införes i en luftström, som har så stor
hastighet, att materialet bringas att medfölja (jfr
Kvarn, sp. 344). Till denna art av t. höra
även pneumatiska spån transport a
n-läggningar o. dyl. Se även R ö r p o s t.
— Till intermittent arbetande t. kunna
räknas olika slag av spårbanor, ss. vanliga
järnvägar, s. k. Décauvillebanor (se D é c a
u-ville), telferbanor (se d. o. och
Lyftblock), linbanor (se d. o.), hissar och
kranar (se d. o.). O. B-n.
Transportflotta, ett antal transportfartyg,
avsedda för ett gemensamt ändamål el. uppgift.
Transportförsäkring är en art av
skadeförsäkring (se Försäkring), enligt vilken
ersättning lämnas för skada, som träffat det
försäkrade föremålet (intresset) under
transport till lands eller vatten eller ock i
luften. Den viktigaste formen av t. är
sjöförsäkring (se d. o.). G. P-e.
Transportsedel, se Sedel, sp. 601 samt
bild 2—5 och 7.
Transportskatt, se Konsumtions ska 11.
Transportör. 1. Dets. som pantograf (se
d. o.). — 2. Maskinell anordning för
godsförflyttning (jfr Transportanordning). —
3. På fartyg, båtar och flygplan allmänt
förekommande instrument för att i sjökortet
(kartan) avsätta riktningar och vinklar. T.
är tillverkad av genomskinligt material, vanl.
celluloid. Förr halvcirkelformad, är den nu-
556
mera triangelformad och försedd med
gra-dering intill 90°, 180° el. 360°.
Transsaharabanan, en sedan slutet av
1880-talet planerad järnväg, som tvärs genom
Sahara skulle förbinda Algeriet med de franska
kolonialområdena i Sudan och eventuellt
fortsättas till lämplig hamn på Guineakusten.
De betydande kostnaderna torde utgöra
största hindret för planens förverkligande.
Transscende’nt, dets. som tr anseenden t (se
d. o.).
Transsiblriska järnvägen, dets. som
Sibiriska järnvägen (se d. o.).
Transskriptiön, dets. som transkription (se
d. o.).
Transspiratiön, dets. som transpiration (se
d. o.).
Transsubstantiatiön, dets. som
transubstan-tiation (se d. o.).
Transsudatiön, dets. som transudation (se
d. o.).
Transsuméra, dets. som transumera (se d. o.).
Transsylvänien, rum. Transilvania el.
Ar-deal, magyar. Erdély, ty. Siebenbürgen,
landsdel i Rumänien, i ö. och s. begränsad av
Kar-paterna, före 1918 en del av Ungern; 61,622
kvkm, 3,217.149 inv. (1930); huvudstad: Cluj.
T:s centrala delar bilda ett småkuperat
hög-landsbäcken, avvattnat till Theiss el. direkt
till Donau genom Szamos, Maros med bifloder
och Olt. ö. och s. delarna genomdragas av
östkarpaterna. resp. Transsylvanska alperna;
i v. skilja Biharbergen o. a. smärre massiv
T. från slättlandet kring Theiss.
Befolkningen är i både nationellt och religiöst
avseende mycket splittrad; 1920 uppgåvos 56,5 %
som rumäner, 31,3 % som magyarer och 8,5 %
som tyskar, dessutom judar, armenier,
zigenare m. fl. Rumänernas sammanhängande
område omfattar de n., v. och s. delarna av
T.; magyarerna finnas mest i centrala T.
mellan Cluj och Alba lulia samt i ö. delarna
mellan Tärgu-Mures och Brasov, här kallade
szek-ler (se d. o.). Tyskarna förekomma framför
allt i söder mellan Brasov och Sibiö samt i n.
kring Bistrita (Sachsenland). Rumänerna
tillhöra den ortodoxa el. den grekisk-katolska
kyrkan; magyarerna äro i regel luteraner el.
cal-vinister, flertalet szekler dock romerska
katoliker, tyskarna protestanter. Jordbrukets
huvudprodukter äro majs och vete; dessutom
odlas bl. a. sockerbetor, frukt, vin och humle.
De stora ek-, bok- och granskogarna
exploateras ännu föga rationellt. Av
mineraltillgångarna utnyttjas främst bergsalt (Uioara
m. fl. platser), stenkol (Petrosani), järnmalm
(Hunedoara) och naturgas. De fordom
betydande guld- och silvergruvorna i T:s
malmberg (vid Zlatna, Rosia-Montana m. fl.
platser) äro numera ekonomiskt mindre lönande.
Industriellt är T. i sin helhet föga utvecklat;
järnindustrien är koncentrerad till
Hunedoara-distriktet, textilindustrien (främst ylletillv.)
till Brasov, Sibiü m. fl. städer — Om T:s
historia se Siebenbürgen. S. F.
Transsylvanska alperna, se K a r p a t e
r-n a, sp. 455.
Transtrand, socken i Kopparbergs län.
Malungs tingslag, invid norska gränsen, kring
Västerdalälven och dess källfloder Görälven
och Fuluälven; 1.057.60 kvkm, 1.961 inv.
(1933). Tät älvdalsbebyggelse, f. ö. mest skogs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
