Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Transtrand - Transubstantiation - Transudation - Transumera - Transvaal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557
Transubstantiation—Transvaal
558
och myrmarker samt i v. fjäll
(intill 945 m ö. h.). 557 har
åker, 66,289 har skogsmark.
Kyrkbyn är handels-,
stations-och träindustriort. N. om
kyrkbyn den historiskt ryktbara
byn Sälen (se d. o.). Pastorat
i Västerås stift, Västerdals
kontrakt. — Jfr A g a t.
Transubstantiation (nlat.
transsubstantiätio,
ämnesför-vandling), teol., brödets och
vinets förvandling i nattvarden
till Kristi lekamen och blod.
Se Nattvarden, sp. 791 f.
Transudatiön, den process,
vid vilken vätska (t r a n s
u-d a t) utträder ur blodkärlen
i omgivande vävnader el. i
pre-formerade hålrum
(brösthålorna, bukhålan m. fl.). T. är en
fysiologisk företeelse
(lymf-bildning) men kan också vara
patologisk. Den kvantitet
vätska, som under patologiska
förhållanden ansamlas, kan uppgå
till ett tiotal 1 och stundom ännu mera (ss.
vid bukvattusot). Till den patologiska t. hör
exsudation (se d. o.). G. H.*
Transumèra, göra utdrag ur skriftlig
handling. — T r a n s u’m t, sådant utdrag.
Transvaal [holl. uttal transfä’1, eng. [-trä’nz-väl]-] {+trä’nz-
väl]+} (d. v. s. landet på andra sidan floden
Vaal), prov, i Sydafrikanska unionen (jfr d. o.),
omfattande den forna, av holländska boer
bildade Sydafrikanska republiken, i s.
gränsande till floderna Pongola och Vaal, i v. och
n. till Limpopo (se karta vid
Sydafrikanska unionen); 286,053 kvkm, 2,087.636
inv. (1921), därav 543,485 vita. 1931
räknades 695,963 vita. Huvudstad: Johannesburg.
T. uppfylles av sydafrikanska höglandet,
som i centrala T. bildar en platå med
isolerade taffelberg. Berggrunden utgöres av
granit och kristalliniska skiffrar, genomsatta av
eruptivbergarter, särskilt grönstenar.
Centralplatåns höesta delar sammansättas av det
guldrika Witwatersrand (»The rand»),
Ma-galiesbergen m. fl., vilkas ö. fortsättning
bildar en 1.800—2.000 m hög platå, nordranden
av Highveld. T:s högsta punkt, Mauchberg
(2.659 m ö. h.), ligger i Drakbergen, vilka
utgöra höglandets ö. rand. Klimatet är på
lägre nivåer i ö. tropiskt, på högre
subtropiskt. Nederbörden går även längst i v. ej
under 500 mm årl. men är där otillräcklig.
Med avseende på växtvärlden betecknas
landet s. om Witwatersrand som Highveld i
inskränkt mening, med mestadels trädlösa
grässtäpper. Bushveld n. om Witwatersrand
består huvudsakl. av savanner med
Acacia-och Euphorbia-arter. Endast omkr. V24 av T:s
areal är uppodlad. Boskapsskötseln är
viktigast (3.019.123 nötkreatur, 5,500.600 får,
905,651 getter 1928) men lämpar sig ej för de
låga och regnrika, av tsetseflugan hemsökta
trakterna i n. och ö. Spannmålsodlingen (majs,
durra m. m.) drives mest i Highvelds och
s. Bushvelds dalstråk. Även konstgjord
bevattning brukas. Tobaksodlingen är
betydande. bomullsodlino-en stadd i utveckling.
Framför allt har guldindustrien givit T. världseko-
Landskapsbild från Transvaal.
nomisk betydelse (jfr Guld, sp. 1247).
Produktionen vid Witwatersrand hade 1929 nått
ett sammanlagt värde av 1 milliard pd st.
1930 hade guldproduktionen i T. ett värde
av 45.5 mill. pd st. el. 52,5 % av
världs-produktionen. I Premiergruvan nära
Pretoria har påträffats världens största diamant
(se d. o., sp. 855—856). Bland
mineraltillgångarna märkas även platina
(Waterbergfäl-tet), koppar och tenn. Witwatersrand är T:s
tätast bebyggda del, dess viktigaste
industriområde och förses med energi från kolfälten
i ö. Highveld Prov:s centrum är
Johannesburg (jfr d. o.), Sydafrikas största stad
och kommersiella medelpunkt. De torra v. och
n. v. delarna av T. äro glest befolkade.
Gruvindustrien har dragit en mängd vita
immigranter in i landet; dessa s. k. uitlanders
utgöra huvudsakl. stads- och industribefolkning,
medan boerna företrädesvis äro jordbrukare.
Av T:s 1,220,000 bantu (1921) levde blott
något över 17 % på reservationer. Holländska
och engelska kyrkosamfund ha de flesta medl.
bland den europeiska befolkningen. M.
Historia. Vid den stora utvandringen från
Kapkolonien 1836 slogo sig boer ned i T. och
bildade under ledning av A. P. Potgieter ett
slags statssammanslutning. Efter 1840-talets
stegrade kolonisation reglerades T:s gränser
genom 1852 års Sand-Riverkonvention, då
den brittiska regeringen erkände T, som en
fullt självständig stat. Redan 1849 hade T.
antagit en republikansk författning, enl.
vilken T. utgjorde ett slags förbundsstat av de
fyra distrikten Potchefstroom, Rustenburg,
Zoutspansberg och Lydenburg, vilka i stor
utsträckning bibehöllo sin självständighet.
1855 antogs det officiella namnet
Sydafrikanska republiken, och dess förste
president blev M. W. Pretorius, vilken jämte
P. Krüger (se d. o.) blev T:s ledande
statsman. Ständiga partistrider och starka
religiösa motsättningar motverkade en fast
statlig utveckling. 1876 började kaffrerna ett
stort krigståg mot T., som, försvagat av
inbördes stridigheter, visade sig militärt un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
