Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trikiner - Trikkala - Triklina systemet - Trikloretylen - Triklormetan - Triklorpseudobutylalkohol - Trikofyti - Trikogyn - Trikoloren - Trikom - Trikromatisk - Trikupis, Charilaos - Trikå - Trilemma - Trilit - Trilla - Trillingar - Trillingnerven - Trillion - Trillium - Trillo - Trilobiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
Trikkala—Trilobiter
610
kallar hos människan ett svårartat, med hög
feber och starka muskelsmärtor förenat
sjukdomstillstånd, trikinos, som vid svårare
infektioner kan bli dödligt förlöpande. I
Sverige är denna sjukdom numera mycket
sällsynt, tack vare sträng köttkontroll. T. P.
Trfkkala, huvudstad i grek, nomos T., n. v.
Tessalien, vid floden Trikkalmos och
järnvägen Volo—Kalambaka; 22,117 inv. (1932).
Livlig handelsstad med basarer, talrika kyrkor
och minnen från turkisk tid.
Trikllna systemet, miner., se
Kristallsystem, med pl.
Trikloretylèn [-klå’r-], C2HCI2, en eteriskt
luktande, flyktig vätska, kokar vid 87° C och
erhålles genom inledning av klor i acetylen.
T., liksom tetraklormetan (se d. o.), är ett
utmärkt lösningsmedel för ett flertal organiska
ämnen. Då båda dessutom äro obrännbara,
ha de fått stor användning till fettextraktion,
som lösningsmedel för kautschuk etc. och som
fläckuttagningsmedel. Märkas bör dock, att
de äro ung. lika giftiga som kloroform och
att ångorna av dessa ämnen således äro
skadliga att inandas. På grund av sin
obränn-barhet och på samma gång flyktighet, varvid
tunga gaser bildas, ha de även fått
användning som eldsläckningsmedel. I. B.
Triklormetän [-klä’r-], kem., se K1 o r 0 f o r m.
Triklorpséudobutylalkohol [ klå’r ], kem., se
Kloreton.
Trikofytl, med., se Svampsjukdomar
i huden.
Trikogyn, bot., se L a v a r, sp. 872—873, och
R ö d a 1 g e r, sp. 61.
Trikoloren [-kålå’r-], franska flaggan, se
färgplansch vid Flagga. Färgerna (blått
och rött efter staden Paris’, vitt efter den
legitima kunglighetens) antogos i juli 1789
och ha varit i bruk sedan dess utom 1814—30.
Trikom [-kå’m], bot., se II å r, sp. 247.
Trikromätisk, se Färgblindhet, sp. 140.
Trikupis [-ko’-], Charilaos, grekisk
statsman (1832—96), son till historikern, diplomaten
och politikern Spyridon T. (1788—1873).
Var urspr. diplomat, avslöt 1863 fördraget
med England om Joniska öarnas avträdande
och blev 1867 utrikesminister. T. var 1875—
95 sju ggr ministerpresident, bl. a. 1882—85,
1886—90, 1892—93 och 1893—95, förde en
klok och måttfull politik men kunde ej
övervinna de finansiella svårigheterna (se Gr e
k-1 a n d, sp. 1035). (A. A-t.)
Trikå (fr. tricot, tricotage), stickad
textilvara av elastisk art, maskinberedd el. stickad
för hand, av silke, bomulls-, lin- el. ullgarn.
Nyttjas till klänningar, vantar, strumpor
m. m. Jfr S t i c k n i n g.
Trile’mma, log., se Hornslut.
Trillt, arkeol., se Afrikanska f or
n-lämningar, sp. 241,
och Megalitiska
monument.
Trilla, fyrhjulig,
tvåsitsig och obetäckt,
oftast enspänd
åkvagn på fjädrar (se
bild), vanlig på
svenska landsbygden och
förr även i städerna
(hos borgerskapet).
Trilla.
Trillium-art. Kamtsjatka.
Trillingar, tre barn, födda vid samma
barnsbörd. Jfr Tvillingar.
Trillingnerven, anat., se H järnnerver.
Trilliön, 1 mill. billioner (en etta och 18
nollor). Ibland, särskilt i Nordamerika och
Frankrike, = en billion.
Tri’llium, liljeväxtsläkte med bärfrukt, en
ensam, stor blomma och tre breda blad i
krans högt upp på stjälken. T. grandiflorum
och T. erectum (från Nordamerika) odlas i
trädgårdar och blomma tidigt på våren. Se även
5 på färgpl. till art. Liljeväxter. G. M-e.
Trillo [tri’lå], se D r i 11 4.
Trilobiter, Trilobitae (av grek, tri-, tre-, och
lobo’s, flik, del), paleont., en utdöd grupp
leddjur, som fått sitt namn därav, att dess
av tunna lameller av kolsyrad och
fosforsyrad kalk bestående, urspr. kitinhaltiga
ryggpansar genom två längsgående fåror delas
i ett mittparti (rhachis) och två sidopartier
(pleurae). Vanl. har endast ryggpansaret
bevarats och mycket sällan något av djurens
extremiteter och mjuka delar. Det av ett
varierande antal kroppsled bildade
ryggskalet kan delas i tre huvuddelar:
huvudsköld (cephalon; bild 1, a), bål (thorax;
bild 1, b) och stjärtsköld (pygidium;
bild 1, c). — Huvudet är delat i ett
mittparti, panna el. glabella (bild 1, d),
och två sidopartier, kinderna (ofta
utdragna i kindtaggar), vilka genom en
su-tur, facialsuturen, delas i två partier,
de fasta kinderna, som äro fastvuxna med
glabellan, och de lösa, ögonen (bild 1, f)
äro belägna vid facialsuturen på de lösa
kinderna, äro nästan
alltid sammansatta och
bestå av ett tiotal till
15,000 fasetter. Vissa
t. voro blinda. — Bålen
består av 2—44
segment, vanligast 8—12,
samt är rörlig däri ge-
Bild 1. Calymmene tuberculata (från Gotland), sedd
uppifrån. — Bild 2. Calymmene tuberculata,
hoprullad, sedd från sidan.
XIX. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
