Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollkvadrater el. Magiska kvadrater - Trollope, Anthony - Trollpacka, Trollkona, Trollkäring - Trollpräst - Trollskott - Trollsländor - Trollsmör - Trollspö, Trollstav, Trollstängel - Trollstav - Trolltrumma - Trollägg - Trolovning, Förlovning, Fästning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Trollope—Trolovning
650
alltid ger samma summa. Läran om t. har
samband med talteorien och har studerats
bl. a. av Euler. T. med nio rutor avbildas på
sp. 648 och var känd redan av de gamla
indierna. T. B.
Trollope [trådop], Anthony, engelsk
författare (1815—82), son till författarinnan
Frances T. (1780—1863). Efter en del
misslyckade försök slog T. igenom med »The
warden» (1855). I
oavlåtlig följd och
med mekanisk
regelbundenhet i
arbetssättet skrev han
därefter ett
fyrtiotal romaner ur det
borgerliga livet,
vilka inbragte honom
stor förmögenhet.
Bland dessa må
nämnas
»Barches-ter towers» (1857),
»The last chronicle
of Barset» (1867;
den mognaste) och
»Ralph thc heir»
(1871; »Ralph», 1874). T. har en klar stil och
träffande karaktärsteckning, men hans realism
är utan djup. Självbiogr. 1883. — Se T. H. S.
Escott, »A. T.» (1913), och H. Walpole, »A. T.»
(1928). (S. B.L.)
Trollpacka, Trollkona, Trollkäring, se
Häxa.
Trollpräst, se Schamanism.
Trollskott, se Troll.
Trollsländor, Odonäta, insektordning,
omfattande stora el. medelstora former med
långsträckt kropp och två par långa, hinnartade
flygvingar med rikt förgrenat, nätformigt
ribbverk. Huvudet är kort och brett, med
stora fasettögon, korta antenner samt starka
bitande mundelar. Mellankroppen är kort och
kraftig, bakkroppen lång och smal. Benen äro
korta. T. äro utpräglade rovdjur, som till
största delen livnära sig av andra insekter.
De egentliga t., vilka höra till
insektvärldens snabbaste och skickligaste flygare,
fånga sitt byte i flykten, medan de övriga,
vilkas flykt är mer långsam och fladdrande,
uppsöka det på stjälkar och blad. T.
uppehålla sig i synnerhet vid sjöar och vattendrag,
de egentliga t. ser man dock även jagande
långt från vatten. Äggen läggas antingen
fritt i vattnet eller instickas i
vattenväxternas stjälkar. Larverna leva i vatten och äro
glupska rovdjur. Hos dem har underläppen
om-bildats till ett egendomligt, tvåledat
gripverk-tyg, den s. k. masken, som i spetsen är
försedd med kraftiga griphakar och kan
framslungas från sitt viloläge under huvudet. T.,
vilka omfatta ett 50-tal svenska arter,
indelas i två underordningar: Zygoptera, med
båda vingparen likformade, långsamt
avsmalnande mot basen och i vila lagda bakåt över
kroppen, och Anisoptera, med vingarna i vila
utåtriktade och bakvingarna bredast
omedelbart intill den starkt hopdragna basen. Till
den förra höra jungfrusländorna,
Ca-lopterygidae, och flicksländorna,
Agri-onidae. Jungfrusländorna företrädas i Sverige
av släktet Calopteryx med blott två omkr.
5 cm långa arter, vilka äro vackert metall-
glänsande, hanarna blå, honorna gröna. C.
virgo, som torde vara Sveriges vackraste
slän-da, har enfärgade vingar, vilka hos hanen äro
blå, hos honan bruna. Till flicksländorna,
vilka utmärkas av smala, ofärgade, glasklara
vingar, höra bi. a. släktena Lestes, vars arter
igenkännas på det långsträckta vingmärket
och den gröna, metallglänsande kroppen, och
Agrion med ett flertal delvis mycket
allmänna arter med oftast brokigt färgad kropp.
Bland de egentliga t., omfattande fam.
Aeschnidae och Libellulidae, bör nämnas
största svenska sländan, Cordulegaster annulatus,
som är svart med gulstrimmig mellankropp
och gulringad bakkropp och når en längd av
över 8 cm. Hit höra bl. a. även släktena
Gomphus, med vitt åtskilda ögon, Aeschna,
med 6 mycket stora arter, bland vilka A.
grandis igenkännes på sina rostbruna vingar,
samt Libellula, vars arter karakteriseras av
sin plattade, täml. korta och breda kropp.
Se färgpl. vid sp. 652. O. A-g.
Trollsmör, bot., se Slemsvampar.
Trollspö, Trollstav, Trollstängel,
ett trollkarlar, trollkvinnor och övernaturliga
väsen tillagt redskap, vilket man tillskrivit
undergörande kraft och verkan, t. ex. att
öppna vad som eljest ej kan öppnas, yppa vad
som är fördolt, framkalla och behärska andar,
föryngra de gamla, förvandla människor till
djur och tvärtom. Föreställningen om t.
framträder redan hos babylonierna, hebréerna och
i de homeriska dikterna. Hos nordborna var
trollstaven, völr, så utmärkande för
trollkonstens utövning, att trollkvinnorna, valorna
(se Val a), därav erhållit sitt namn. Ännu
under häxeriprocessernas (se d. o.) senare tid
spelar t. en framstående roll. Jfr
Fastlagsris. (E. Kl.)
Trollstav, se Trollspö.
Trolltrumma. 1. (Fys.) Dets. som
strobo-skop (se d. o.).
2. (Myt.) Se M y t o 1 o g i, sp. 584.
Trollägg, bot., se Gasteromyceter.
Trolovning, Förlovning el.
(ålderdomligt) Fästning, överenskommelse mellan
man (fästman) och kvinna
(fästekvinna, fästmö) att ingå äktenskap. T., i
gammal nordisk rätt ett formbundet avtal,
vari även parternas anhöriga togo del,
un-derlades efter hand kyrklig lagstiftning, som
ej vidhöll formkraven och som i viss mån
likställde t., i varje fall om den följts av
könsumgänge, med giftermål. 1734 års lag,
med sina regler om den formbundna
fästningen (under medverkan av giftoman och i
fyra vittnens närvaro) men tillika om
ofullkomnade äktenskap (se d. o.), vilka kunde
komma till stånd även på grundval av en
formlös t., röjer tydlig inverkan av både
ursprunglig inhemsk och kyrklig
rättsuppfattning. T. hade bär under vissa
förutsättningar rättsligt bindande verkan. Nu
gällande sv. rättsregler återfinnas i
giftermåls-balken (se d. o.) kap. 1 men tillkommo i
huvudsak 1915; de kräva för t. ingen särskild
form, ge den icke direkt bindande verkan
men stadga vissa skadeståndsförpliktelser
som påföljd av dess ensidiga brytande. De
behandla ock återbäringen av gåvor, ifall t.
brytes el. en trolovad dör, samt tillerkänna,
för den händelse barn avlats i t. och
fäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
