Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trondheims domkyrka - Trondheimsfjorden - Trondheimsfältet (Trondhjems-) - Trondhjem - Trondhjemiter - Trondhjems amt - Trondhjems domkyrka - Trondhjemsfältet - Trondhjems stift - Tronföljd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
Trondheimsf jorden—Tronföljd
658
Plan av Trondheims domkyrka.
Först 1869 upptogs restaureringsfrågan på
allvar. Betydande insatser ha gjorts av
arkitekterna H. E. Schirmer, E. C. B. Christie och
J. O. B. Nordhagen (se dessa ord). Den
sena-res förslag till västfasadens återuppbyggnad
(1907) blev anledning till en bitter strid,
hu-vudsakl. en följd av historikern Macody Lunds
(se d. o.) påstående, att han funnit det
geometriska system, enl. vilket domkyrkan skulle
vara byggd. En av stortinget tillsatt
internationell kommission fann, att påståendet
saknade grund. Restaureringen fortsattes under
ledning av Nordhagen och efter hans död
(1925) av arkitekt J. Tverdahl, och interiören
blev färdig till Olavsjubileet 1930. Därefter
har arkitekt H. Thiis varit ledare för
exteriörens restaurering; 1933 antogs av stortinget
Thiis’ förslag till västfasadens restaurering.
Betydande skulpturarbeten ha utförts av
bildhuggarna G. Vigeland, W. Rasmussen o. a.,
glasmålningar av G. Kielland. — T. är omkr.
102 m lång, 51 m bred, 39 m hög under valvet
i långhuset. — Litt.: Planschverket
»Trondhjems domkirke» av P. A. Munch och H. E.
Schirmer (1859) samt monogr. av N. Nicolaysen
(1872), O. Krefting (1885), H. M. Schirmer (s. å.),
O. Kolsrud (1914) och J. Meyer (s. å.) samt F.
M. Lund, »Ad quadratum» (1919). A. Bugge.
Trondheimsfjorden, en 130 km lång fjord i
Sör- och Nord-Tröndelag fylken, Norge. Från
en yttre, med öppna havet förbunden s. v.—
n. ö. gren, Stjörnfjord, böjer T. vid Agdenes
av mot s. ö. och vid Stadsbygd mot n. ö. samt
vidgar sig vid Trondheim till den stora och
breda bassängen Strindfjorden, från vilken i
s. Orkdalsfjord och i ö. Stjördalsfjord utgå.
N. ö. därom bildas kring Ytteröy en ny
bassäng, som med sina förgreningar Skarnsund,
Beitstad- och Borgenfjordarna även omger
halvön Inderöy. Beitstadfjorden utsänder
Ver-rasundet i s. v. Största djup 500 m. Ax. S.
Trondheimsfältet (Trondhjem s-), den
stora, huvudsaki. av mer el. mindre
metamor-foserade kambrosiluriska sedimentära
bergarter med inblandat material från
grönstens-eruptioner (kambrosilurens v. facies) bestående
del av Kaledoniska bergskedjan, som utbreder
sig ö. och s. om Trondheimsfjorden, i n.
sträc
kande sig till Imsdalen i Snåsen, i s. till
Dovre. N. Zn.
Trondhjem, se Trondheim, sp. 655.
Trondhjemlter, petrogr., se Granit, sp. 946.
Trondhjems amt, se Nord-Tröndelag
f y 1 k e och Sör-Tröndelag.
Trondhjems domkyrka, se Trondheims
domkyrka.
Trondhjemsfältet, se Trondheimsfältet.
Trondhjems stift, äldre namn på N i d a r o s
bispedömme (se d. o.).
Tronföljd, den ordning, enl. vilken tronen
ärves inom en monarki. Statens fordran på
enhet och odelbarhet nödvändiggjorde en
författningsenlig reglering av arvföljden, och
med länsväsendets majoratsprincip till
förebild antogs vanl. som grund för t.
förstfödslo-rätten i rätt nedstigande led, den 1 i n e a 1 a
p r i m o g e n i t u r e n, d. v. s. företräde åt
äldre gren framför yngre och inom samma
led för den äldre framför den yngre.
Tron-följdsordningen kan vara antingen a g n
a-t i s k, då successionen med ovillkorligt
uteslutande av kvinnlig stam övergår blott på
stamfaderns manliga bröstarvingar, el. k
ögna t i s k, då den övergår även på kvinnliga
bröstarvingar, enl. regeln dock med företräde
för manliga bröstarvingar, men allenast inom
samma led, varför, då successionen övergått
på en linje, troninnehavarens döttrar gå före
hans bröder el. andra agnater, el. ock a g n
a-tisk-kognatisk, då successionen först
sedan hela den manliga stammen utgått
övergår på kvinnolinjen med företräde inom denna
nya dynasti för manliga bröstarvingar, så
länge sådana finnas.
Sverige blev under medeltiden ett valrike.
Men genom Västerås arvförening 1544
infördes principiellt arvriket, till en början
med agnatisk lineal primogenitur (se ovan).
På grund av olika omständigheter — t. ex.
Erik XIV :s och Sigismunds avsättning —
behövde nya bestämmelser tid efter annan
införas. Sålunda tillkommo Stockholms
arvförening 1590 och Norrköpings 1604, som
med-gåvo t. även för kvinnlig medlem av
konungahuset: »konungadotter, om hon till är, eller
ock furstedotter, som då äldst och oförsedd
(ogift) är». 1650 fick pfalziska huset agna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
