Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tronföljd - Tronhimmel - Trons artiklar - Trontal - Tro- och huldhetsed - Troost, Cornelis - Troostit - Trop - Tropaeolaceae, Tropaeolum - Tropidonotus - Tropikböld - Tropiker - Tropikfåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
Tronhimmel—Tropikfåglar
660
Tronhimmel, utförd för Fredrik II av Danmark 1586.
Svenskt krigsbyte 1658. Nu i Nationalmuseum.
tisk tronföljdsrätt, vilken 1683 utsträcktes till
att bli agnatisk-kognatisk på sätt i
Norrköpings arvförening uttryckligen var stadgat.
Vid Karl XII:s död valdes Ulrika Eleonora,
då hon och hennes äldre syster förklarades
icke ha med avseende på sina giftermål
iakttagit de i Norrköpings arvförening stadgade
villkoren. Genom ständernas »förening» 24
mars 1720 överflyttades kronan till Ulrika
Eleonoras gemål Fredrik I. 1743 fick Adolf
Fredrik arvsrätt för sina manliga
bröstarvingar. En tronföljdsförordning tillkom 1809 efter
Karl Augusts val till tronföljare, och sedan
Karl Johan följ, år blivit kronprins,
fastställdes den nu gällande successionsordningen 26
sept. 1810. Den tronföljd, som därigenom
tillerkändes Karl Johans äkta bröstarvingar, är
agnatisk, lineal efter förstfödslorätt, den
ofödde hans rätt förbehållen.
Bestämmelserna gå till stor del tillbaka på 1604 års
arvförening. Bl. a. fordras för arvsrätt bekännelse
till »den rena evangeliska läran». Prins, som
utan konungens vetskap och samtycke gifter
sig el. tager till gemål enskild svensk el.
utländsk mans dotter, har förverkat arvsrätt till
riket för sig, barn och efterkommande, och
samma påföljd inträder, om prins utan
konungens och riksdagens samtycke blir
regerande furste av utländsk stat. 1810 års
suc-cessionsordning räknas till nu gällande
grundlagar. — Jfr K. V. Key-Äberg, »Om
konunga-och tronföljareval» (1888; akad. avh.);
»Tronföljarevalet 1810», utg. av O. Alin i Hist.
Handl., 17, 1899. S. B. (G. H-n.)
Tronhimmel, takhimmel av något dyrbart,
ofta rikt broderat tyg, som upphänges över en
tron el. högsätet i ett rum för att utmärka
dess plats. Till en t. hör i regel alltid
ryggstycke, som kläder väggen bakom tronen och
är utfört i samma tyg som t. Den utgjorde
en väsentlig prydnad i äldre tiders praktrum.
Jfr Baldakin.
Trons artiklar, se Trosbekännelse.
Trontal, det hälsningstal, som monarken
(el., å hans vägnar, en minister el. annan
därmed betrodd person) plägar hålla till
representationens församlade medlemmar vid ett
riksmötes början och som innebär en
inledning till representationens överläggningar. I
Sverige förekom t. redan i dess första
riksdagsordning (1617). Nu gällande
bestämmelser om t. återfinnas i R. O. § 34. T. är i
Sverige huvudsakl. en ceremoniell akt, medan
det i flera länder (främst England) givit
upphov till storpolitiska svarsdebatter (se
Adress 3). — Litt.: P. O. Gränström,
»Adresser och adressdebatter i den svenska
parlamentarismen» (1917). E. F-ck.
Tro- och huldhetsed (se Hyllning) kan
av K. m:t föreskrivas för förvärv av svenskt
statsborgarskap (se d. o.).
Troost [träst], Cornelis, holländsk
målare (1697—1750). Han målade regentstycken
och enskilda porträtt, utmärkta av skarp
uppfattning och förträfflig behandling av luft och
ljus. Därjämte målade han livliga
genrebilder i gouache och pastell. Hans bästa
oljetavlor finnas i Rijksmuseum i Amsterdam,
ss. »Alexander den store i slaget vid
Grani-kos» (1737), ett par självporträtt samt flera
porträttgrupper: »Inspectores Collegii medici»
(1724), »Professor W. Roells förevisning i
anatomi» (1728). »Hittebarnshusets styrelse»
(1729) och »Kirurggillets tre föreståndare»
(1731). Hans bästa gouache- och
pastellmålningar finnas i Haags museum. Där förvaras
bl. a. åtta scener ur lustspel och fem i pastell
utförda genrebilder. C. R. N.*
Troostlt, metall., se A n 1 ö p a.
Trop [träp]. 1. Bildligt talesätt, figurligt
uttryck, poetisk bild.
2. (Filos.) Skeptiska t. kallas de olika
grunder, som av senantikens skeptiker, särskilt
Aenesidemus, Agrippa och Sextus Empiricus,
anfördes för deras bestridande av
allmängiltig kunskaps möjlighet.
Tropaeoläceae, Tropaè’olum, bot., se
Blomsterkrasse.
Tropidonötus, zool., se Snokar, med bild.
Tropikböld, med., se
Lymfogranulo-ma inguinale.
Tropiker, de två parallellcirklar, som på
him-melssfären el. jordklotet gå n. och s. om och
parallellt med ekvatorn, på ett avstånd, lika
med ekliptikans lutning (f. n. 23° 27’).
Solens högsta och lägsta läge i förhållande till
ekvatorn sammanfaller med t., vilka den
tangerar. Den n. tropiken kallas Kräftans,
den södra Stenbockens vändkrets
efter de zodiaktecken, i vilka de nämnda
tan-geringspunkterna el. solstitialpunkterna
befinna sig. De jordiska t. indela vår planets
yta i den tropiska el. heta zonen,
fallande mellan de två t. Mellan vardera
tropiken och närmaste polcirkel ligger en t e
m-p e r e r a d z o n. K. Lmk.
Tropikfåglar, Pha’ethon, släkte av de
stork-fågelartade fåglarnas ordn. De äro smärt
byggda med svagt böjd näbb, svaga ben och
långa vingar. De två mell. stjärtfjädrarna
äro starkt förlängda. T. äro skickliga
flygare, som leva av fisk och bläckfisk. De höra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
