Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
677
Trust
678
t. är näml, den genomförda företagsenheten,
medan i en kartell de samverkande företagen
bibehålla sin självständighet. — T. under de
senaste mansåldrarna ha framkallats av
varjehanda tekniska, juridiska, ekonomiska och
politiska förhållanden. Den moderna tekniken
inom storindustri och kommunikationsväsen
är en första förutsättning, en andra är
aktie-bolagsväsendets utbredning och skapandet av
en tillräckligt livlig aktiehandel. T. uppstå
ofta genom förhållandenas tvång inom sådana
affärsgrenar, där driftkostnaderna sjunka vid
ökad massproduktion och driften därför blir
mera lönande, i samma mån som den utövas
i större skala (se Produktion, sp. 145)
och ökad masstillverkning medger lägre
tillverkningskostnad per st. Ett prisfall medför
då icke minskat utbud utan föranleder
tvärtom konkurrerande storföretag att ytterligare
öka produktionen för att nedbringa
produktionskostnaderna per st. under det nya
marknadspriset. Detta tryckes därigenom
ytterligare. En prisreglering på överenskommelsens
väg erbjuder under sådana omständigheter en
naturlig utväg ur svårigheterna och kommer
gärna också till stånd (se K a r t e 11 2).
Konkurrensens urartning har emellertid
knappast varit det ursprungliga motivet till t.
Finanskapitalets organisatoriska ingripanden
i planmässigt fullföljt monopoliseringssyfte
ha i olika länder förmedlats av finansmän och
för ändamålet bildade finansinstitut
(emis-sionsinstitut) el. av banker. Genom dessas
verksamhet har handeln med aktier och
obligationer samt vinsten på skapandet och
avyttrandet av sådana »effekter» blivit ett
ledande motiv vid de industriella
finansoperationerna i »effektkapitalismens tid». Viktiga
hjälpmedel vid förtrustning ha
transportmedlen ofta visat sig vara, särskilt järnvägarna
(se P o o 1). T. ha i viss mån förberetts genom
tillfälligare försök att i spekulationssyfte ta
herravälde på marknaden över hela utbudet
av en viss vara (se C o r n e r). Lämpade för
förtrustning äro s. k. naturliga monopol, t. ex.
petroleumkällor och kalifyndigheter.
Avstängning av utländsk konkurrens genom tullar
underlättar den inhemska marknadens
mono-polisering. Från tullskyddsepoken fr. o. m.
1870-talet i Förenta staterna och i Tyskland
datera sig dessa .’.änders äldsta t., liksom från
tiden för verknin/arna av 1890-talets
protektionistiska system i Sverige, där
sockerindustrien och sprittillverkningen blevo tidigast
kartellerade och slutligen förtrustade. — Ett
faktiskt monopol nger ett jätteföretag ofta
genom själva sin pr iduktionskapacitet och
kapitalstyrka, genom vilka det förmår
överväldiga mindre konkurrenter. Ett slutligen
vunnet herravälde på marknaden, vilket inom
olika branscher anses betingat av förmåga att
leverera minst 60—80 % av totalbehovet,
medger en privatekonomisk-:, fördelaktigare
prissättning såväl på avyttrade produkter som på
upphandlade materialier, för vilka
monopolisten stundom blir ende avnämaren, såsom
soc-kertrusten i Sverige för sockerbetor. För att
kunna hålla höga pris frestas en t. stundom
att hålla produktionen och utbudet tillbaka,
vilket givetvis kan bli nationalekonomiskt
skadligt (se Pris, sp. 128, 130). En lika
allvarlig fara innebär ett kapitalstarkt
mo
nopolföretags förmåga att undertrycka nya
uppslag till konkurrens, även om de givits av
lovande uppfinningar av nya metoder och
maskiner. Nationalekonomiska fördelar av bättre
driftledning och mera ekonomisk
driftorganisation, bl. a. även besparing i
distributionskostnader (korsfrakter, reklam), samt större
motståndskraft mot konjunkturväxlingar och
utländsk konkurrens ha emellertid förestavat
en långt gående näringspolitisk tolerans mot
kartell- och trustväsendet (se K e d j e b
e-skattning), även om det påkallat
lagstiftnings- och förvaltningsåtgärder till skydd för
det fria näringslivet, allmänheten och staten.
Den allmänna opinionens och
statsmakternas växande oro inför koncentrationer av
finansmakten har under de senaste
årtiondena medfört trustlagstiftning i flera länder (se
Amerikas förenta stater, sp. 831);
denna främjade i sin ordning användningen
av en smidigare form för t., vilken också
lämnar friare tillfällen för aktiehandeln: ett s. k.
kontrollbolag (Holding company, se d. o.)
bildas för att förvärva och besitta
aktiemajoriteten i de olika bolagen (se Concern). Denna
organisationsform erbjöd utväg till inflytande
över vidsträckta koncerner. Ett ex. utgör den
av Morgan organiserade stora Oceantrusten
(International mercantile marine company)
1902—15. — Vissa t. sträcka sitt monopolvälde
över flera länder, t. ex. den amerikanska
petro-leumtrusten och den engelska trådtrusten.
Flera internationella t. ha avd. inom skilda
riken, t. ex. Nobelska dynamittrusten (med
säte i London). Underlaget för en sådan t.
utgör merendels ett patent. En vanligare
form för de internationella
sammanslutningarna utgör dock kartellen (se d. o.). För
erövring av marknaden i främmande länder ha
internationella t. stundom tillgripit
prisned-sättningar (se D u m p i n g). På den inhemska
marknaden i Sverige har sådan prispolitik
iakttagits i fråga om glas (belgisk t.), läder
(amerikansk t.) m. fl. artiklar.
Efter motion vid riksdagarna 1910 och 1911
om utredning rörande kartellers och t:s
antal, beskaffenhet och arbetssätt m. m. samt
om förslag till åtgärder för att vinna
kontinuerlig översikt av kartell- och
trustväsen-dets utveckling och verksamhet i Sverige
(trustinspektion) tillkallade finansministern
i slutet av 1911 sakkunniga för utredning
rörande Sveriges sockerhantering och
sockerbeskattning m. m. (den s. k. trustkommittén),.
vilkas förslag lades till grund för
förhandlingar rörande »sockertrusten» vid riksdagen
1913 samt för åtgärder rörande fondbörsen
och fondkommissionshandeln m. m. A.-b„
Svenska tobaksmonopolet av 1914—15
medförde ett förstatligande av den nyss förut,
förtrustade svenska tobaksindustrieu.
1925-års lag om undersökning av monopolistiska.
företag och sammanslutningar ger
regeringen rätt att föranstalta om undersökning
rörande inverkan på pris- el.
omsättningsför-hållandena i riket av företag och
sammanslutningar, som avse produktion el.
bearbetning av varor el. andra förnödenheter,
handel, bankrörelse, försäkrings- el.
transportverksamhet. — Litt.: A. Ljunggren,
»Ekonomiska sammanslutningar af monopolistisk
natur i Sverige» (1912); A. Ræstad, »Truster og
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
