Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trumpet - Trumpetblomma - Trumpetfåglar - Trumpetmarin - Trumpetsnäckan - Trumpetsvamp - Trumpetträdet - Trumpp, Ernst - Trumsjuka - Trumspråk - Trundholm - Trunkfartyg - Trunksystemet - Truphême, André François Joseph - Truro - Trust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Trumpetblomma—Trust
676
Bild 1. Naturtrumpet.
rande instrumenten och förekommer i olika
storlekar. Brukas i orkester mest parvis.
Den nnv. t. med
ventiler uppfanns 1815
av Stölzel i Berlin
(ventiltrumpet);
den förutvarande
naturtrumpeten
hade tonförkortning
genom dämmare
(»stoppton»). Alltsedan 1400-talets slut har
formen i stort sett varit densamma. Förut
förekom även rak t. (vanl. kallad tuba),
vilken särskilt var omtyckt under romerska kej-
Bild 2. Ventiltrumpet.
sartiden. En S-formigt böjd tuba brukades i
Norden under bronsåldern (se L u r). Den
mån-formigt böjda t. kallas vanl. horn och har
givit upphov till valthornet (se d. o.).
Metalltrumpeten är ett föga gammalt
instrument och förekommer mera sällan hos
kulturfolken f. Kr. — Se H. Pietzsch, »Die
Trom-pete» (1901). T. N.
Trumpetblomma, bot., se Salpiglossis
och bild på färgpl. till art. Solanaceae.
Trumpetfåglar, Psophidae, fam. av
tranfåg-larnas ordn., omfattar några arter i
Sydamerika; mest känd är a g a m i (se d. o.). T. P.
Trumpetmarin, dets. som marintrumpet.
Trumpetsnäckan, Triton (Tritönüim),
gas-tropodsläkte av fam. Tritonidae. Skalet är
tjockt och har förlängd spira med tvärveck,
som ej fortsätta från en vindling till nästa.
Skalets ytterläpp är invikt, förtjockad och
tandad. Släktet är känt sedan krittiden.
Det var särdeles allmänt under tertiärtiden.
Nu lever t. i varmare hav, särskilt i de
tropiska asiatiska. De stora tropiska arterna
användas av infödingarna till trumpeter.
Tritonerna avbildas vanl. blåsande i t. En art
är känd från Sveriges danien. Jfr
Snäckor, bild 13. R. H-gg.
Trumpetsvamp, Cratere’lhis cornucopioTdes,
se Slätsvampar och färgpl. 4, bild 41,
till art. Svampar.
Trumpetträdet, bot., se C e c r o p i a.
Trumpp [tromp], Ernst, tysk orientalist
(1828—85), prof, i München 1874. Bedrev
språkstudier dels i Indusdakn och Afganistan
(1854—58), dels i Syrien och Egypten. 1871—
72 vistades T. i Lahore för att med
sikhpräs-ters tillhjälp göra en övers, av sikhernas
heliga skrifter. T:s förnämsta arbeten
äro»Gram-mar of the sindhi language» (1872), »G rammar
of the pastö or language of the afghans»
(1873), »The Adi-Granth or the holy scriptures
of the sikhs» (1877) och »Die Religion der
Sikhs» (1881). (P. L.)
Trumsjuka, veter., hos nötkreatur och får
vanlig sjukdom, som består i en genom stark
jäsning i fodermassan framkallad
gasutveckling i vommen. T. har ett mycket häftigt
förlopp och kan redan efter 1/2 tim. döda genom
kvävning. Oftast förekommer t. under
betestiden. Man bör, tills djuren fullt vant sig
vid betet, ge dem torrfoder på stall, innan
de släppas ut, vid bete på särskilt frodiga
klövervallar först låta dem beta blott 10—15
min. och ej släppa ut dem, medan gräset är
vått av regn el. dagg, samt vid stallfodring
den första tiden blanda grönfodret med haim.
Behandlingen består i att avlägsna gasen för
att underlätta andningen, vilket kan ske med
ett till vommen infört struprör el. vid svår
andnöd genom troakar (se d. o.). Invärtes ges
t. ex. 20—30 g saltsyra el. 10—15 g
ammoniak i x/2 1 vatten en gång i halvtimmen
under 2—3 tim. — Jfr M e t e o r i s m. E. T. N.
Trumspråk, hos flera primitiva folk
brukligt signalspråk, varigenom man hastigt och
noggrant kan meddela sig över större avstånd.
T. brukas mest i svårframkomliga
skogsområden i Västafrika (Kamerun, Kongo),
Mela-nesien och n. Sydamerika. Trumman består
vanl. av ett urholkat stycke trädstam med en
smal, längsgående springa upptill. Två el.
flera brukas på en gång, var och en med
särskild ton. Samma t. begagnas och förstås
av flera stammar med olika språk. K. G. L.
Trundholm, Höjby socken, Själland,
Danmark, fyndort för ett märkligt kultföremål
från bronsåldern, en stående, med spiraler
smyckad solskiva av guldbelagd brons, dragen
av en häst (se Bronsåldern, bild 29).
Hästar till trol. likadant föremål äro funna
i Hälsingborgstrakten. — Litt.: S. Müller,
»Solbilledet fra T.» (i Nordiske Fortidsminder,
bd 1: 4, 5—6, 1903); uppsats av B. Schnittger
i »Hälsingborgs historia», I (1925). H. R-h.
Trunkfartyg, se Fartygstyper 5.
Trunksystemet, ett på utlandets hotell och
restauranger allmänt brukligt system, som
består däri, att samtliga kunders
drickspengar samlas i en gemensam kassa (trunk),
ur vilken uppassarna avlönas och hovmästarna
delvis få sin profit. En motsvarighet härtill,
s. k. betjäningsavgift, har fr. o. m. 1926
införts i Sverige.
Truphème [tryfåTn], André F r an g o is
J o s e p h, fransk skulptör (1820—88). Gjorde
sig känd genom en följd av ideala stöder,
»Angelika, smidd vid klippan» (1855), »Ung
flicka vid källan» (1867, i Luxembourgmuseet,
Paris), »Hösten» (grupp för Louvre),
»Aftonens timmar» (fronton för Stora operan i Paris)
m. fl., samt statyn »Mirabeau» (1872,
rådhuset i Aix) m. fl. — Hans bror A u g u s t e
J o s e p h T. (1836—98) var målare, särskilt
omtyckt för sina bilder ur skollivet. G-g N.*
Truro [tro’eräu], gammal stad i eng. grevsk.
Cornwall, n. om Falmouth, vid Great
Westernjärnvägen; 11,074 inv. (1931). Biskopssäte
(sedan 1876). Tennsmältverk m. m.
Trust [eng. uttal trast], eng. (eg.
»förtroende», i överförd betydelse egendom, som
förvaltas av a board of trustees, ett
förtroende-mannaråd), bolag som äger el. har
aktiemajoriteten i alla el. flertalet större företag inom
sin bransch och därigenom behärskar
marknaden, mer el. mindre oberoende av konkurrens
(se d. o., sp. 1095); i vidsträcktare bemärkelse
ofta även om bolagsgrupp, som på ett el.
annat sätt sammanhålies under gemensam
ledning el. eljest samverkar i nyssnämnda syfte
(se Kartell 2). Det karakteristiska för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
