Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryckpress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
687
Tryckpress
688
Handpressen för boktryck, vilken
alltid är digelpress, utgör den äldsta formen
och begagnades alltifrån Gutenbergs tid i 350
år, innan någon väsentlig förbättring i
konstruktion vidtogs. Den var i det längsta
av trä (nyttjad i Sverige ända in på
1850-talet), hade skruv efter modell av vinpressen
och var fastsatt vid både golv och tak. Digelns
tryckförmåga berodde på tryckarens känsel.
Ett genomgripande framsteg gjordes genom
Stanhopes press, uppfunnen 1800 av lord Ch.
Stanhope (se d. o.). Denna press är h. o. h.
av järn. En på skruven verkande
hävstångs-inrättning åstadkommer här tryckkraften.
Därefter följde flera nyare konstruktioner av
handpressen. Hävstångsprincipen i st. f.
skruv tillämpades på J. Ruthvens skotska
taffelpress (1813). Hos G. Clymers i Filadelfia
Columbiapress (1817) åstadkoms trycket
genom en på digeln verkande motvikt och på
R. W. Copes Albionpress (s. å.) genom en av
hävstångsarmen (bängeln) påverkad kil, som
vid sin rörelse pressade ned digeln. Från
Amerika kom på 1820-talet den s. k.
knäpressen, näml. S. Rusts Washingtonpress, som,
byggd i Europa, kallades Hagarpress. Ett
kraftigt tryck åstadkoms på denna genom
ett på en ledad hävstång anbragt knä, som
vid bängelns tilldragande rätades ut. Den av K.
A. Holm i Stockholm 1840 konstruerade
Skan-dinaviapressen, ett mellanting mellan
hand-och maskinpress, hade digel, stillastående
fun-dament och mekanisk färginrättning. På
träpressen kunde två arbetare åstadkomma 1,000
—1,500 avtryck om dagen, på järnpressen
inemot det tredubbla. På handpress tryckas
numera med fördel korrekturavdrag m. m.
Cylinderpressen (vanl. kallad
snällpress, ty. Schnellpresse) räknar som
upphovsman tysken F. König (se d. o.). Dess
viktigaste delar äro den fast lagrade, med en
däckel (se d. o.) av papper, filt el. gummi
omspända roterande tryckcylindern (bild 4), det
i horisontell led fram- och återgående plana
fundamentet, färgverket (bild 9) samt
avlägg-ningsanordningen, vilka delar genom ett
system av kugghjul, dragstänger och
excenter-skivor tvingas att arbeta i noggrann
samklang. Vid de s. k. tvåturspressarna (bild 5)
roterar tryckcylindern oavbrutet med
konstant hastighet, två varv för varje
tryckomgång (fram- och återgående slag av
fundamentet), vid de tidigare förhärskande s. k.
stoppcylinderpressarna (bild 6) står
tryckcylindern under halva tryckomgången
(funda-mentets återgående rörelse) stilla, då
avläggning av det tryckta och iläggning mot
tryckcylindern av det otryckta arket sker. Genom
färgverket får en roterande metallvals nödig
färg från färgbehållaren, en elastisk
»hoppvals» mottar av den förra en strimma färg, som
överföres och fördelas i allt jämnare lager på
ett system »rivvalsar» — elastiska el. av
metall — samt slutligen meddelas av
formvalsarna direkt åt formen. Vissa färgvalsar
förena med rotationen även rörelse i sidled. Vid
bl. a. tvåturspressarna kombineras härtill ett
med fundamentet fast förenat färgbord (se bild
9), varigenom ökad färgrivning uppnås. De
elastiska valsarna bestå av en järnaxel med en
däromkring gjuten gelatinmassa (»valsmassa»).
Om »lappningen» av tryckformen se U p
p-lappning. Det mot cylindern pålagda arket
.fattas av gripare på denna och kommer genom
dess vridning i beröring med den infärgade
formen och tryckes. Arket föres nu, tryckt på
en sida med trycket uppåt, av ett system
ändlösa band fram till avläggningsbordet.
Iläggningen, som tidigare skett för hand, sker
numera med tillhjälp av iläggningsapparater,
byggda dels enl. den s. k.
utvalsningsprinci-pen, då ett tandat hjul mekaniskt kavlar fram
papperet ark efter ark, dels pneumatiskt (se
bild 6), då en rörlig suglist griper arket och
för fram det till cylinderns gripare. Den
svenskbyggda iläggningsapparaten »Dux»
räknas som den bästa i sitt slag. —
Cylinder-pressar för tryckning i två färger, s. k.
två-färgspressar, av såväl stoppcylinder- som
två-turskonstruktion (bild 7) ha med framgång
konstruerats liksom tvåturspressar för
tryckning på båda sidor av arket. För
tryckning av accidenser tillverkas i Europa och i
Amerika även små helautomatiska
cylinder-pressar, ss. de amerikanska »Kellypressen»,
»Miller highspeed», »Miehle vertical» och
»Miehle horisontal». Cylindertrycket äger i
synnerhet för tryckning av större format
avgjort företräde framför digeltrycket, då det
kräver vida mindre kraft för tryckets
utövande, emedan cylindern vid sitt rullande
över formen ju samtidigt berör denna efter
endast en smal strimma, medan vid
digeltrycket hela formen samtidigt tryckes.
Digeltrycksmaskiner, vanl.
kallade digelpressar men av helt annan
byggnad än handpressarna samt drivna med
vev, trampkraft el. motor och mest avsedda
för accidenser av mindre format, ha numera
vunnit stor användning, bl. a. de lättgående
och lättskötta Libertypressarna, först
konstruerade av Degener i New York i slutet av
1840-talet. På de flesta digelpressar är
fundamentet upprätt och fast; digeln, som lutar
framåt, viker sig vid tryck upp mot
fundamentet, färgvalsarna passera för varje tryck
via färgbordet över formen. Den av svensken
A. Lagerman 1902 konstruerade
digeltrycks-maskinen med automatisk arkiläggning och
arkuttagning är sinnrik och arbetar väl.
Kraftiga digelpressar med cylinderfärgverk likt
snällpressarnas, även lämpade för krävande
illustrationstryck, byggas i Amerika och
Tyskland, ss. de tyska »Phönix», »Victoria» (bild
10) och »Heidelberg» (helautomatisk).
De stora tidningarnas behov av snabbt
tryckta jätteupplagor framkallade r o t
a-tionsmaskiner (roterande pressar), där
form- och tryckcylindrarna röra sig i
oavbruten omvridning. Snällpressfundamentets
fram-och återgående rörelse hindrade vid
cylinderpressen en ökning av hastigheten över en viss
gräns, vilket förde tanken på att sätta
formen på en cylinder. Hoe & Co i New York
Bild 4. Tryckcylinder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
