Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryckfrihetsförordningen - Tryckfrihetskommitterade - Tryckfrihetsombud - Tryckfärg - Tryckglas - Tryckkurva - Tryckluft - Tryckluftverktyg - Tryckmaskiner - Tryckpress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
685
Tryckfrihetskommitterade—Tryckpress
686
prop., starkt påverkad av Karl Johan, antogs
vid 1812 års urtima riksdag, utan iakttagande
av stadganden rörande grundlagsändring, en
ny Tr. O. Härmed återinfördes
indragnings-makten (se d. o.), vilken emellertid
avskaffades 1844. Tr. O. av 16 juli 1812 är i övrigt
i stort sett fortfarande gällande. Av tillägg
märkas juryinstitutionen 1815 samt senare
smärre bestämmelser rörande förbud, resp,
tillstånd att publicera olika slag av
handlingar. Tr. 0., som fullständigt skyddat
tryckfriheten, har ej visat sig äga samma
makt, då fråga varit att med lämpligt straff
träffa den verklige förbrytaren.
Uppställningen och avfattningen av de särskilda
stad-gandena bära alltför mycket spår av
hastverk, varför lagen lider av en mängd fel,
motsägelser och inadvertenser. Åtskilliga
reformförslag ha utarbetats, bl. a. överföring
av hela tryckfrihetsrätten till vanlig
civillag, men utan resultat. Beträffande
gällande rätt (dubbel plikt, namnsedel o. s. v.) se
Tryckfrihet. — Litt.: Se ovan under
Tryckfrihet. (E. F-ck.)
Tryckfrihetskommitterade, enl. R. F. § 108
sex av lagtima riksdag vart fjärde år utsedda,
»för kunskaper och lärdom kända personer»,
vilka med J. O. såsom ordf, fungera såsom
en nämnd, till vilken författare må hänskjuta
frågor rörande skrifts brottslighet. Om t.
förklara skriften obrottslig, frias författare och
boktryckare från allt ansvar (se vidare
Tryckfrihet, sp. 683). E. F-ck.
Tryckfrihetsombud, se Tryckfrihet, sp.
683.
Tryckfärg, tekn., består generellt sett av
ett färgämne och fernissa, blandade genom
»rivning» i färgkvarn. Svart färg för
boktryck, litografi och offsettryck samt
koppartryck framställes av olika slags sot
(kim-rök), beroende på färgens användning, samt
linolja, varjämte vissa färgtillsatser begagnas
för att uppnå särskild nyans. I tidningsfärg
har man harts- och mineraloljor till
bindemedel för att framställa t. billigare. För
djuptryck begagnas antingen olje- el.
vatten-lösliga färger. På t. ställas olikartade
fordringar, beroende på resp, tryckmetoders
egenart, men gemensamma för de olika
tryckteknikerna äro vissa krav, t. ex. att en färg skall
vara laserande el. täckande, motståndskraftig
mot hetta (för blecktryck), ljusäkta, tillåta
att lackeras o. dyl. Av färger för trycksaker
till livsmedelsförpackningar fordras, att färgen
ej skall avge någon lukt, eller smak till varan.
Specialsorter av t. äro bl. a.: glans- och
mattfärger, med glansig, resp, matt yta efter
torkningen; dubbeltonfärger (jfr Tontryck);
guld- el. silverfärg; kopiefärger, vattenlösliga
anilinfärger för den tryckta textens
kopiering; normalfärger, vissa bestämda nyanser
av gult, blått och rött, vilka användas till
trefärgstryck (jfr F ä r g f o t o g r a f i, sp.
143). — T. framställdes i Sverige 1931 till ett
värde av 2.267,000 kr., och s. å. importerades
t. för 945,000 kr. B. O-g.
Tryckglas, med., se Ljusbehandling.
Tryckkurva, artill., kurva, som grafiskt
anger det tryck, vilket krutgasen vid
skottlossning utövar mot ett eldrörs väggar (och
sålunda även mot projektilen) på olika
avstånd från loppets bakre begränsningsyta
Tryckkurva. O stötbottnen, O—X vapnets kärnlinje.
(s t ö t b o 11 n e n). Kurvans form framgår
av ovanst. bild, där ordinatorna till p±, p2
o. s. v. ange tryckets storlek (per ytenhet),
då projektilen befinner sig med sitt bakplan
i punkterna 1, 2 o. s. v. Maximitrycket
<,Pmax} uppnås relativt tidigt, beroende på
att utrymmet för gasens utbredning i början
är ringa i förhållande till den gasmängd, som
utvecklats, önskemålet är att finna ett
krut, som ger lågt maximitryck i
förhållande till det fordrade medeltrycket, d. v. s. vars
gasutveckling under de första momenten är
ringa och därefter ökas, i den mån projektilen
drives framåt. För detta ändamål söker
man åstadkomma en successiv ökning dels
av den brinnande krutytan (rörformigt krut
med förbränning såväl inifrån som utifrån),
dels av krutets förbränningshastighet (s. k.
progressivt krut). Pmax utgör vanl.
vid gevär 3,000—4,000 atm., vid
artilleripjäser 2,000—3,000. G. af W-dt.
Tryckluft, se Kompressor.
Tryckluftverktyg, dets. som
pressluftverk-tyg el. pneumatiska verktyg (se d. o.).
Tryckmaskiner, se Tryckpress.
Tryckpress, mekanisk inrättning för
tryckning av böcker, tidningar, gravyrer,
acciden-ser o. dyl. Avtryckningen av en tryckform (se
d. o.) kan ske enl. tre olika metoder, näml,
dels mellan två plattor, i digelpressar,
där stilen står på den ena plattan
(fundamen-tet) och trycket verkställes av den andra
(digeln), dels i cylinderpressa r, där
fundamentet är bibehållet men trycket
verkställes av en cylinder, dels i
rotations-pressar, där tryckformen är anbragt på
formcylindern och trycket sker medelst en
el. flera tryckcylindrar (jfr bild 1—3). — Med
hänsyn åter till den kraft, som sätter
pressens delar i rörelse, indelas t. i handpressar
och maskinpressar; under de sistnämnda
innefattas cylinderpressar, digeltrycksmaskiner och
rotationsmaskiner.
Bild 1. Tryck i digel-(hand-) press. d digel, /
funda-ment (med stilformen på). — Bild 2. Tryck i
cylinder-el. snällpress, tc tryckcylinder, / fundament. — Bild
3. Tryck i rotationspress. tc tryckcylinder, fc
formcylinder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
