Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryckpress - Tryckpump - Trycksaker - Trycksinne - Tryckvattenmaskin - Tryckyta - Tryckår - Tryde - Tryffel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Tryckpump—Tryffel
690
lyckades (1847) konstruera roterande
tryckmaskiner, anordnade för arkiläggning för hand
och tryckande direkt på kilformigt gjutna
stilar och på arkets ena sida. Dessa maskiner
jämte närmaste efterföljare voro alltför dyra,
skrymmande och svårskötta. Ett viktigt
framsteg vanns genom uppfinningen av
pappers-stereotypien (se Stereotypi), som gjorde
det möjligt att gjuta stereotypplattorna böjda
efter formcylindern, införandet av papper i
långa banor samt uppfinningen av falstratten
(Hoe & Co 1881), där pappersbanan blev
längsfalsad under sin gång genom pressen.
Härtill kommo konstruerandet av
ändamålsenliga längd- och tvärskärningsanordningar
för pappersbanan jämte tvärfalsnings-,
klist-rings-, samlings-, utläggnings- och
räkneappa-rater. Det ändlösa papperet blir av
rotations-pressen avvecklat, indraget mellan ett par
mot varandra roterande cylindrar för
erhållande av sköntrycket samt omedelbart
därefter fört genom ett liknande cylinderpar för
vidertrycket. Varje tryckande cylinderpar
består av en formcylinder, vars
stereotypplattor få färg från ett särskilt färgverk, samt
en tryckcylinder, försedd med däckel. Efter
tryckningen sker vid vanliga tidningspressar
tvärskärningen till ark, varefter arken passera
övriga nyss nämnda apparater och
exemplaren framkomma fullt färdiga. Äldre pressar
åstadkommo genom tryck på båda sidor av
papperet intill åttasidiga exemplar, motsv.
två sidors höjd runt formcylindern och två
sidors bredd tvärsöver papperet. Nu byggas
även cylindrar för fyra sidors bredd, där ur
varje maskinenhet framkomma sextonsidiga
exemplar. Genom hopbyggandet av flera
enheter till sektioner (bild 8), så anordnade, att
de skilda enheterna kunde arbeta såväl var
för sig som helt el. delvis tillsammans,
bildande en el. flera olika produkter, falsade och
klistrade i el. bredvid varandra, tillgodosågos
de växande kraven på anpassning efter
upplagornas varierande sidtal. Samtidigt härmed
ha de enskilda maskinelementens
rotationshastighet alltmera uppdrivits. Ett 1927 till
Gene-ralanzeiger i Dortmund levererat 15 rullars
maskinaggregat trycker sålunda vid normal
gång 150,000 sextonsidiga tidningar per tim.
Rotationspressar för såväl högtryck som vissa
slag av plan- och djuptryck förekomma både
för tryck i en el. flera färger och för utförande
av krävande illustrationstryck, dessa dock
vanl. inrättade för tryckning av böcker,
tidskrifter, kataloger och reklamsaker och
därför byggda för tryckning av varierande format.
Vid de senare tillskäres pappersbanan till
ark genom ställbara skärcylinderanordningar
redan före tryckning. Det i vanliga
snällpres-sar åstadkomna trycket blir i regel överlägset
det i rotationspressar framställda.
Här ovan ha beskrivits endast pressar,
avsedda för tryckning av högtrycksformar. Om
pressar för tryckning i plantryck
(fotolitografi, ljustryck, offsettryck) och i
djuptryck (fotogravyr, heliogravyr, koppartryck,
rotogravyr) se dessa ord. Jfr
Fotomekaniska reproduktionsförfaran-d e n och Litografi. Om maskiner för
tygtryck se d. o. Rotograf är en numera
föråldrad maskin för tapettryck.
Litt.: Nordin, »Handbok i boktryckarkon-
Bild 9. Kombinerad bord- och cylinderfärgrivning.
Längst t. v. färglådan, därnäst färgbordet med 7
rivvalsar, t. h. därom fundamentet med 4 formvalsar
(nedtill) och 5 rivvalsar; längst t. h. tryckcylindern.
sten» (1881); Hoe, »A short history of the
printing press» (1902); Klimschs Jahrbuch der
Grafischen Künste 1900 ff.; G. T. Jacobi,
»Printing» (5:e uppl. 1913); A. W. Unger,
»Lehrbuch für Buchdrucker. Druck» (2:a
uppl. 1915); L. Elge, »Kortfattad handbok i
boktryckarkonst» (1915); tidskrifterna
Nordisk Boktryckarekonst 1900 ff., The Printing
World, Penrose’s Annual, The Inland Printer
m. fl. O. L-t.
Tryckpump, mek., se Pump, sp. 261 och
bild 2.
Trycksaker, postv., se Korsband.
Trycksinne, fysiol., se Hudsinnen.
Tryckvattenmaskin, stundom benämning på
hydraulisk press (se d. o.) o. a. anordningar,
där drivkraften utgöres av vatten under tryck.
Tryckyta, boktr., den yta på en trycksida,
inom vilken text normalt får förekomma;
marginalrubriker o. dyl. kunna däremot
anbringas utanför den egentliga t. Fmn.*
Tryckår, det år, då en skrift är tryckt,
skall enl. Tr. O. (jfr Tryckfrihet, sp. 683)
vid äventyr av åtal av boktryckare utsättas
på varje alster, som lämnar hans officin.
Tryde, socken i Kristianstads län,
Ingel-stads härad, på slättbygden närmast n. om
Tomelilla, kring Trydeån; 33,60 kvkm, 1,826
inv. (1933). 2,785 har åker, 7 har skogsmark.
Ingår i T., Tomelilla och Spjutstorps pastorat
i Lunds stift, Ingelstads kontrakt.
Try’ffel, de som matkrydda högt skattade
fruktkropparna av tryffelsvampar (se d. o.).
Bild 10. Modern digelpress.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>